Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Låt experter granska anbud när välfärden upphandlas”

Ny forskning. Hur ser vi till att välfärden inte bara uppfyller kvaliteter som är lätta att mäta, utan även mjukare värden? En möjlighet är att låta en expertpanel granska anbuden och avge omdömen som vägs in i upphandlingsbeslutet. Kompetens hos beställaren är betydligt viktigare än frågan om vinstintresse, skriver forskare i projektet ”Uppdrag välfärd”.

Debatten om välfärdstjänsterna – skola, vård och omsorg – har under senare år ensidigt fokuserat på om vinstintressen ska vara tillåtna eller inte. Det är ingen oväsentlig fråga, men den politiska retoriken har skymt den grundläggande frågeställningen:

Hur ska framtidens välfärd organiseras på ett kostnadseffektivt sätt med bibehållen eller höjd kvalitet mot bakgrund av en åldrande befolkning och en allt hårdare konkurrens om knappa offentliga resurser?

Vi ser ett behov av att höja blicken och därför har vi startat forskningsprogrammet ”Uppdrag välfärd”.

I dag presenteras vår första rapport, ”Upphandling och kundval av välfärdstjänster” författad av professor Mats Bergman vid Södertörns högskola. I rapporten pekar han på de frågor som borde vara i centrum för en mer meningsfull välfärdsdebatt.

Hur ser vi till att välfärden inte bara uppfyller kvaliteter som är lätta att mäta, utan även mjukare värden? Hur kan vi få ut den bästa kombinationen av pris och kvalitet? När bör välfärdstjänster utföras i egen regi, upphandlas eller erbjudas med kundval, det vill säga att brukaren väljer den som utför tjänsten?

Med utgångspunkt i den breda forskning som finns på området innehåller rapporten en rad förslag om hur upphandling och kundval kan användas för att höja kvaliteten i välfärdstjänsterna.

För skola, förskola och primärvård gäller i dag kundval i hela landet. På andra områden skiljer det sig mycket mellan olika kommuner och landsting. Just nu råder uppenbarligen ­oenighet mellan regeringspartierna om i vilken utsträckning staten ska driva utvecklingen vidare.

Utan att säga något om balansgången mellan medborgarnas egenmakt och det kommunala självstyret kan vi konstatera att forskningen ger starkt stöd för de senaste årens trend mot mer kundvalsmodeller. Till exempel har det växt fram skolor med olika pedagogik och organisation sedan friskolereformen, samtidigt som en färsk utvärdering från myndigheten IFAU visar att kvaliteten ökat i både kommunala och fristående skolor på de orter som har fått en större mångfald.

Kundvalets stora fördel är att upphandlaren, oftast kommunen eller landstinget, kan ställa krav på den övergripande kvaliteten samtidigt som det ges utrymme för leverantörerna att specialisera sig efter kundernas (brukarnas) önskemål. Mångfald kan kombineras med offentlig finansiering och kontroll.

Vi vill samtidigt betona att kundval ställer höga krav dels på hur information utformas, tillgängliggörs och anpassas till olika målgrupper, dels på att kriterier och ersättningsformer för leverantörer inte är så detaljerade att variationer omöjliggörs. Mats Bergmans studie pekar ut huvuddragen för hur det bör ske.

I andra fall finns skäl att använda upphandling av välfärdstjänster utan valfrihet för brukarna. Det kan vara när det uppstår privata monopol eller när brukaren inte har någon praktisk möjlighet att göra ett genomtänkt val, till exempel av ambulanssjukvård.

Det innebär inte att svårmätbara och subjektiva kvaliteter måste tappas bort. Det är viktigt, eftersom vi har sett en lång rad dåliga exempel på ”pinnjakt” och liknande när offentlig sektor styrs efter förenklade mått, vilket har beskrivits i Maciej Zarembas senaste artikelserie i denna tidning.

En möjlighet som är helt förenlig med EU:s upphandlingsregler är att låta en expertpanel granska anbuden och avge omdömen som vägs in i upphandlingsbeslutet. Även andra möjligheter beskrivs i studien, till exempel förlängningsoptioner där beställaren väljer att inte förlänga med de utförare man är missnöjd med.

I rapporten visas också att det finns skäl att studera och lära från modeller som används i branscher utanför välfärdsområdet. Exempelvis skulle kostnadsdelningsmodeller kunna användas för att hindra att prispressen går ut över kvaliteten.

I andra branscher går det ofta att hitta lösningar där båda parter bär en del av kostnaden om det visar sig att arbetet blir dyrare än väntat eller drar ut på tiden. Till exempel skulle en kommun kunna betala ett privat äldreboende mindre per boende och i gengäld ta på sig en andel av personalkostnaderna. Då minskar utförarens incitament att dra ner på bemanningen och kommunen tar en del av notan om bemanningen behöver öka.

Ett absolut krav för en fungerande välfärdssektor präglad av kvalitet och mångfald är att kompetensen finns hos beställaren, det vill säga offentlig sektor. Att köpa in komplicerade och svårmätbara tjänster, där dessutom utförarens kapacitet och seriositet kan vara svårt att värdera, är en förhållandevis ny uppgift för en offentlig aktör. Saknas upphandlingskompetens kan valfriheten i själva verket leda till fördyrande monopol samtidigt som brukare utan rimlig möjlighet att välja riskerar att hamna utanför systemet.

Detta är betydligt viktigare än frågan om vinstintresse. Att förbjuda vinst är ingen garanti för kvalitet eller kostnadseffektivitet. Vi anser därför att det är viktigt att göra det möjligt för beställare i offentlig sektor att förbättra sin kompetens beträffande upphandling, uppföljning och utvärdering.

Detta är den första av flera rapporter. I forskningsprogrammet kommer vi också att analysera ledarskapets roll, hur styrsystemen kolliderar med verkligheten på golvet, hur verksamheterna kan styras och följas upp samtidigt som utrymme lämnas för innovationer i vardagens ledarskap och verksamhetsutveckling i högre utsträckning än i dag. Samt vad utvecklingen mot en högre andel avgiftsfinansiering i välfärden betyder.

Våra tre tankesmedjor bär med sig olika forskningsperspektiv och det är när perspektiven möts som vi verkligen kan säga något meningsfullt om hur en kvalitativ välfärd kan organiseras.

Vårt mål är att ”Uppdrag välfärd” ska kunna förändra den svenska diskussionen om välfärden. För välfärden är värd en bättre debatt.

Andreas Bergström, tf vd Fores
Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenörskaps­forum och professor, KTH
Hans Winberg, generalsekreterare Stiftelsen Leading Health Care
Maria Adenfelt, forskningsledare Entreprenörskapsforum och docent, Uppsala universitet

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.