Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Låt folket lägga förslag till riksdag och kommun”

Med inrättandet av en folkmotion till riksdagen och kommun- och landstingsfullmäktige blir det enklare för var och en att göra sin röst hörd och intresseorganisationernas övertag i opinionsbildningen får en motvikt.
Med inrättandet av en folkmotion till riksdagen och kommun- och landstingsfullmäktige blir det enklare för var och en att göra sin röst hörd och intresseorganisationernas övertag i opinionsbildningen får en motvikt. Foto: Jessica Gow TT

Folkmotion. Enskilda bör kunna väcka förslag till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. Man ska kunna lägga upp en motion på en central webbplats. Får den stöd av en procent av de röstberättigade ska den behandlas på samma sätt som förslag från folkvalda, skriver Olle Wästberg och Daniel Lindvall, Demokratiutredningen.

Svenskarnas förtroende för demokratins institutioner är starkt. Samtidigt visar opinionsinstituten på ett stigande misstroende för de ”styrande”. Vi ser en ökad polarisering i debatten.

Behovet av sammanhållning och beslut med grundläggande konsensus ökar i det tryck Sverige utsätts för. Just nu flyktingkrisen, men vi kan utgå från att globalisering, digitalisering, effekten av demografiska förändringar liksom klimathotet kommer att skapa situationer som utmanar grunderna för demokratin.

Extrempartier växer i Europa. Ungern och Polen sneglar mot auktoritära lösningar. Den islamistiska extremismen, som tagit sig uttryck i terrordåden i Paris och Köpenhamn, ger näring åt dem som vill ha regimer med snabb handlingskraft, frigjorda från demokratins tröga processer.

I denna situation bör svaret på utmaningarna vara att utveckla en mer inkluderande demokrati, där beslutsprocesserna ger människor ett mer jämlikt inflytande. Den som fått vara med att bestämma och uttrycka sin åsikt är också mer benägen att accepterar beslut som tas.

När 2014 års Demokratiutredning i dag överlämnar sitt slutbetänkande till regeringen är det förhoppningsvis början på en process för att fördjupa svensk demokrati. Våra förslag rör inte grundlagarna, utan tar många små steg på vägen mot större folkligt inflytande.

Sverige har bland demokratier ovanligt långt mellan val. Enligt en SOM-undersökning tycker sig endast 15 procent av medborgarna kunna påverka beslut på nationell nivå mellan valen. Samtidigt har de politiska partiernas försvagats, förlorat cirka en miljon medlemmar sedan 1980-talet och blivit mer av eliter. Dessa faktorer talar för fler möjligheter till direktpåverkan mellan valen.

Mycket av politikutvecklingen har flyttat från folkrörelse och partier till intresseorganisationer, tankesmedjor och pr-byråer. Antalet personer som har politisk idéutveckling, kommunikation och påverkan som heltidssysselsättning ökar. Risken är att enskilda får sämre möjligheter att delta eller bli representerade i politiken och att påverkan i högre grad blir en fråga om resurser.

Det politiska inflytandet är ojämnt fördelat. De som är aktiva i civilsamhällets organisationer och partierna är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt starka. Skillnaden mellan de valdistrikt i Stockholm med högst och lägst valdeltagande riksdagsvalet 2014 var över 40 procentenheter. Den demokratiska arenan blir alltmer segregerad. De politiska partierna tycks i stort sett frånvarande i de områden där ”utanförskapet” är högst.

I ett betänkande på drygt 750 sidor finns naturligtvis ett stort antal bedömningar och förslag. Många av förändringarna går inte att genomföra genom politiska beslut, utan kräver kulturförändring, inte minst inom de politiska partierna.

 

Mycket av politikutvecklingen har flyttat från folkrörelse och partier till intresseorganisationer, tankesmedjor och pr-byråer. Risken är att enskilda får sämre möjligheter att delta eller bli representerade i politiken och att påverkan i högre grad blir en fråga om resurser.

 

Utgångspunkten är att vi vill att regeringen förändrar målet för demokratipolitiken så att breddat deltagande och politisk jämlikhet kommer i fokus.

Utredningen föreslår inrättandet av en ”folkmotion”: Enskilda ska kunna väcka förslag till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige. Man ska kunna lägga upp en motion på en central webbplats. Får den stöd av en procent av de röstberättigade till riksdagen eller av de folkbokförda i kommun/landsting ska den väckas och behandlas på samma sätt som motioner från de folkvalda. Idén är hämtad från Finland, där man bland annat fick samkönade äktenskap genom just en folkmotion till riksdagen.

Med folkmotion blir det enklare för var och en att göra sin röst hörd och intresseorganisationernas övertag i opinionsbildningen får en motvikt. Eftersom folkmotionen ska kunna lämnas över internet är den ett verktyg anpassat till dagens nätaktivism. På den nationella demokratiportal vi föreslår ska det också vara möjligt att ta initiativ till lokala folkomröstningar och samla in namn för att stödja dem.

Utredningen föreslår ett antal åtgärder för att underlätta villkoren för de förtroendevalda i den lokala demokratin. Att nästan varannan ledamot i de kommunala fullmäktigeförsamlingarna övervägt att hoppa av, eftersom uppdraget känns inflytelselöst, är oroande.

Vi måste skapa bättre förutsättningar för grupper som i dag är underrepresenterade i de kommunala församlingarna att ta uppdrag – kvinnor, utrikes födda, unga och personer med funktionshinder. Nästan hälften de nyinvalda under 29 år hoppar av sitt fullmäktigeuppdrag innan nästa val. Genom att fullmäktigeledamöter ska kunna sitta kvar trots att de flyttat från orten, kan unga som bytt studieort bevara ett kommunalt engagemang. Om också förtroendevalda får möjlighet till föräldraledighet minskar avhoppen av familjeskäl. Vi har tidigare (DN 3/12, 2015) redovisat åtgärder som ska öka möjligheterna för personer med funktionshinder att utöva sitt demokratiska inflytande.

Det bör framgå i kommunallagen att fullmäktige ska verka för att stämma av beslut. Så sker naturligtvis i dag, men det är viktigt att vidga processen. Bestämmelsen ska ses som en demokratisk princip och är särskilt motiverad av den ökade mångfalden i samhället.

För att vi ska skola in nästa generation i demokratin är det nödvändigt att stimulera engagemang bland unga. Vi föreslår inte införandet av en ny rösträttsålder, utan att man genom försök i några kommuner med 16 års rösträttsålder i de kommande två kommunalvalen ska få ett beslutsunderlag. Vidare får kommunala ungdomsråd, som finns i många kommuner, inte vara en ”skendemokrati”, utan måste komma in på ett tidigt stadium i beslutsprocessen.

Den svenska politiken har centraliserats. Det märks bland annat genom att det kommunala partistödet och ledamotsstödet i riksdagen i hög grad slussas till de centrala partiorganisationerna. Vi förslår därför en bredare översyn för att klargöra om de olika formerna av partistöd används på ett ändamålsenligt sätt och bidrar till lokal representation och aktivitet.

Genom dessa och många andra förslag tror vi att den svenska demokratin kan fördjupas, inkludera fler och därmed få bättre förutsättningar att möta de utmaningar vi står inför. Broarna in i politiken bör bli fler och bredare. Utredningens förslag syftar till att få fler medborgare att engagera sig i den politiska processen. Låt fler forma framtiden!

DN Debatt. 18 januari 2016
Debattartikeln
Olle Wästberg och Daniel Lindvall, Demokratiutredningen:
”Låt folket lägga förslag till riksdag och kommun”

Repliker
Andreas Norlén, ordförande i riksdagens konstitutionsutskott:
 ”Sänk inte rösträttsåldern till 16 år”

Peter Esaiasson och Mikael Persson, Göteborgs universitet:

Christina RogestamSPF Seniorerna och Lisbeth Staaf-Igelström, PRO: 
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.