Sverige har fått en ny snabbutbildad poliskår. Sedan den 1 januari i år kan ikspolisstyrelsen kalla in personer med en fem veckor lång polisutbildning i botten. De snabbutbildade beredskapspoliserna ska användas vid allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt.
För Polisförbundet är det uppenbart att beredskapspoliserna inte motsvarar de krav som ska ställas på hög rättstrygghet.
Ett polisingripande är det första steget i en rättsprocess. Det är därför viktigt att allt går rätt till från början. Något som förutsätter en längre utbildning.
Det finns heller inget system som fångar upp när en beredskapspolis begår ett fel. När poliser begår tjänstefel hamnar de i personalansvarsnämnden. Här kan de varnas, få löneavdrag eller till och med bli av med sitt arbete. Denna process är viktig för polisens trovärdighet. Om en beredskapspolis begår ett tjänstefel är det oklart hur polisorganisationen kommer att hantera individen. Risken är därmed stor att hela polisens trovärdighet skadas. I allmänhetens ögon är en person i en polisuniform en polis i dess fulla och hela bemärkelse.
Vidare finns det också en potentiell risk att oönskade individer av olika skäl tycker att det vore intressant att söka till beredskapspolisen. Ett mycket starkt skäl kan vara att skaffa sig god kännedom om en kommenderings upplägg avseendes dess svaghet och styrkor.
Beredskapspoliserna har andra yrken till vardags, men när de är i tjänst har desamma befogenheter och skyldigheter som en riktig polis. Det innebär att de får använda våld. Beredskapspoliserna, som är beväpnade, bär också polisuniformer som inte går att skilja från den vanliga polisuniformen.
I praktiken innebär detta att beredskapspolisen utgör en illusion av en synlig polis. Medborgarna har inte en chans att avgöra om de möter en riktig polis med 2 ½ års utbildning eller en tillfälligt inkallad beredskapspolis.
Det finns polismyndigheter som vill förstärka den ordinarie polisen med de snabbutbildade beredskapspoliserna i samband med de cirka 115 kommenderingarna som äger rum under Sveriges EU-ordförandeskap 2009.
Samtidigt visar erfarenheterna från EU-kommenderingen i Göteborg 2001 att bristen på gemensam utbildning kring ingripande mot folkmassa bidrog till kaoset.
Som en direkt följd av EU-kommenderingen startades ett omfattande arbete med att se över och förbättra polisens arbetsmetoder och utbildning vid allvarliga ordningsstörningar. Det är uppenbart att beredskapspoliserna inte har samma bas att stå på vilket i sin tur försvårar samarbetet mellan poliser och beredskapspoliser vid en kommendering.
Av den nya beredskapspolisförordningen, som regeringen beslutade om i höstas, framkommer också att beredskapspolisen ska delta i räddningstjänst, till exempel att söka efter försvunna personer. Vidare ska de kunna utföra vissa bevakningsuppgifter vid internationella konferenser eller andra händelser som kan innebära allvarliga eller omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt.
Hemvärnet arbetar redan i dag med dessa arbetsuppgifter och Polisförbundet föreslår därför att beredskapspolisen läggs ner samtidigt som deras arbetsuppgifter flyttas över till hemvärnet. Fördelarna är flera:
•Enligt Rikspolisstyrelsen ska beredskapspolisen utföra transportuppdrag, räddningstjänstuppdrag och bevakningsuppdrag. Allt detta ingår redan i dag i hemvärnets uppdrag. Genom att låta hemvärnet ta över beredskapspolisens uppgifter skapas en tydlighet samtidigt som samhällets resurser används optimalt.
•Hemvärnet har inte polisiära befogenheter. Deras uniformer skiljer sig dessutom klart från polisuniformen. Därmed tydliggörs gränsdragningarna mellan vilka grupper i samhället som gör vad.
•Hemvärnet har en betydligt längre utbildning, tre månader jämfört med beredskapspolisens fem veckor. Dessutom övar hemvärnet varje år.
•Hemvärnet har en befintlig organisation på minst 22 000 personer. Beredskapspolisen har en organisation på cirka 1 500 personer.
•Hemvärnet kan genom sin lokalkännedom och geografiska spridning snabbt och effektivt bistå polisen.
•Hemvärnet har erfarenhet av att söka efter försvunna personer, bevaka dricksvattenmagasin, energianläggningar och farleder. Beredskapspoliserna har sällan använts och har därför en ringa erfarenhet.
Polisförbundet kommer nu att uppvakta regeringen, riksdagen och Rikspolisstyrelsen i denna fråga.
Jan Karlsen Polisförbundets ordförande