Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Låt höginkomsttagarna finansiera en skolsatsning”

Öronmärkt skattehöjning. Allt färre medarbetare i skolan måste ägna allt mer tid åt annat än eleverna. Samtidigt faller svenska skolresultat brant. Vi vill få in 10.000 nya medarbetare i skola och förskola och fortsätta att höja löner. För att klara detta vill vi höja skatten för dem som tjänar mest, skriver tre ledande miljöpartister.

Vi kan inte stå och se på när elever inte får en ärlig chans i skolan. Varje barn förtjänar att få den tid han eller hon behöver med en kunnig och engagerad lärare. Därför kommer vi i Miljöpartiet i vårt budgetförslag för 2015 föreslå att fem nya statliga miljarder investeras för att anställa fler i skolan och höja lärarnas löner.

För att finansiera denna investering i skolan så kommer vi föreslå att den statliga inkomstskatten höjs med tre procentenheter på den del av en månadsinkomst som överstiger 40.000 kronor. Det innebär att den som tjänar 45.000 i månaden får bidra med 150 kronor mer än i dag. Vi är övertygade om att de med höga inkomster är beredda att betala mer om det är tydligt att pengarna går till att återställa en skola med hög kvalitet. För oss är barnen viktigare än alliansens skattesänkningar för dem som tjänar mest.

Inget annat land har någonsin fallit så snabbt i Pisaundersökningen som Sverige. Var femte femtonåring når inte upp till en grundläggande nivå i läsning, vilket är avgörande för att kunna tillgodogöra sig skolans andra ämnen.

Sedan alliansen bildade regering 2006 har den administrativa arbetsbördan ökat för lärare. Nio av tio lärare vittnar om att de nu får ägna mer tid åt pappersarbete, samtidigt som över 10.000 pedagogiska medarbetare skurits bort från skolan. Färre medarbetare ska alltså ägna mer tid åt annat än eleverna. Det är klart att det påverkar resultaten.

Lärarna måste ges möjlighet att se alla elever; han som kräver lite extra stöd för att kunna följa med, hon som behöver bli sedd och bekräftad, och hen som behöver extra uppgifter för att känna sig utmanad. Oavsett förutsättningar har alla elever rätt att nå kunskapsmålen. Ingen elev ska behöva lämna årskurs tre utan att kunna läsa, skriva och räkna. Alla ska då ha med sig grunderna för att klara skolans olika ämnen.

Skolans kvalitet avgörs i mötet mellan lärare och elev. I stället för att lägga mer och mer tid på administration och arbetsuppgifter utanför klassrummet så ska lärarna ges bättre förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen, och på att möta, stödja och utmana varje elev. Lärare måste få vara lärare. I vårt budgetförslag finns därför satsningar på 10.000 nya medarbetare i skola och förskola. Det handlar om viktiga pedagogiska och specialistkompetenser som ofta skurits bort och nu behöver återanställas, exempelvis specialläraren, kuratorn, studievägledaren, skolbibliotekarien, fritidspedagogen och administratören.

Sverige står inför en lärarkris. Sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat skolan av andra skäl än pension. Samtidigt väljer många studenter bort lärarutbildningen, eftersom skolans arbetsmiljö ofta är för dålig, friheten i yrket för liten och lönen för låg. I vår investering ingår en satsning på höjda lärarlöner. Vi vill komplettera karriärtjänstreformen, som bara når en del av lärarna, med en statlig satsning på alla lärares löne- och kompetensutveckling. Staten ska ta större ansvar för lärares fortbildning men ställa som motkrav att lokala avtal tecknas som säkrar att löneutvecklingen följer lärares kompetens- och karriärutveckling. Det är en metod för statliga medel till höjda lärarlöner som vi har arbetat fram i samtal med lärarfacken.

Skolans utmaningar handlar inte bara om resurser. Vi vill även se en bred skolkommission som i grunden utvärderar svensk skola och garanterar att inga reformer genomförs utan att vara förankrade i vetenskap och bland dem som arbetar i skolan. Men vi kan inte vänta med att ge de elever som i dag går i skolan de bästa möjligheterna att nå kunskapsmålen. Vi vet att det mest avgörande för resultaten är att varje elev får den tid hen behöver med en skicklig lärare. Därför prioriterar vi fler anställda och högre löner främst. Det är satsningar som ger möjlighet till tidiga insatser för läsning och matematik, till mandat för lärare att sätta in särskilt stöd och till mindre barngrupper i förskolan.

Moderaterna driver just nu skolkampanj med löftet att varje elev ska få mer tid med en skicklig lärare. Men under sin tid i regering har alliansen ensidigt prioriterat skattesänkningar. Så sent som i december drev de igenom en budget som föreslog 62 procent av reformutrymmet till skattesänkningar och endast två procent till skolan. Inför vårbudgeten har Anders Borg aviserat punktskattehöjningar för att finansiera en tioårig grundskola. Men deras löfte att varje elev ska få mer tid står fortsatt ofinansierat inför 2015. Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket är tydliga i att investeringar av det slaget måste finansieras genom skattehöjningar. Det handlar om förstärkningar av det slag som vi nu föreslår. Därmed är det upp till bevis för alliansen att krona för krona i samband med vårbudgeten redovisa: hur ska löftet att varje elev ska få mer tid med en skicklig lärare finansieras?

De statliga skattesänkningarna har tvingat många kommuner och landsting att höja skatten för att klara välfärden, vilket också får bäras av dem med de lägsta inkomsterna. Att helt riva upp det femte jobbskatteavdraget skulle slå hårt mot människor med små marginaler. Men de som tjänar över 40.000 både vill och kan bidra med mer till skolan. Vi vill se en större skatteöversyn, men satsningarna på skolan kan inte vänta. För att nu kunna anställa fler och höja lönerna i skolan behöver vi höja skatten något för dem som tjänar mest.

Miljöpartiet har varje år lagt fram ett fullt finansierat budgetförslag. Det som utlovas ska finansieras och det finanspolitiska ramverket ska följas. Höjd skatt har inget egenvärde, men skatternas nivå måste sättas i relation till behoven av investeringar och välfärd, och inte tvärtom. Vi vill använda skatter som uppnår dubbel effekt, som både kan finansiera nödvändiga investeringar i skola och klimatomställning och som styr mot ökad jämställdhet, jämlikhet och hållbart resursutnyttjande.

Därför innehåller Miljöpartiets budgetförslag även miljöskatter som gynnar miljövänliga val. Satsningar på en fungerande och utbyggd tågtrafik, mer förnybar energi och en upprustning av miljonprogrammets bostadsområden finansieras genom skatt på verksamhet med stora föroreningar. Med denna politik ökar framtidsinvesteringarna kraftigt, vilket skapar förutsättningar för att minska arbetslösheten genom fler välfärds- och klimatjobb.

I vårbudgeten klargör partierna sina prioriteringar inför riksdagsvalets valrörelse. Vi ser fram mot en tydlig valdebatt med sakpolitiken och prioriteringarna i fokus.

Från oss är beskedet till svenska folket tydligt: Barnens framtid är viktigare än alliansens skattesänkningar.