Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Låt inte fientligheten mot näringslivet styra politiken”

Ett vägval för Sverige. Regeringen Löfvens politik präglas av en misstänksamhet mot företagande som sträcker sig långt bortom frågan om vinst i välfärden. Svenska företag har under flera decennier haft en fantastisk utveckling. De nya signalerna skapar stor osäkerhet om vart Sverige är på väg, skriver fyra av Sveriges mest kända företagare.

För många av oss som verkar i svenska företag har de senaste veckornas politiska turbulens inneburit ett brutalt uppvaknande. På område efter område uppvisas ett lättsinne, en kortsiktighet och en tondövhet inför företagandets villkor, som är häpnadsväckande. Förstår regeringen vilka konsekvenser det kortsiktiga politiska spelet kan få för Sveriges förmåga att tackla våra långsiktiga utmaningar? Företagsamheten har under hösten drabbats av en kalldusch som nog ingen trodde var möjlig.

Sverige har de senaste decennierna upplevt en fantastisk utveckling. Från 1970-talets stagnation och 1990-talets kris har vårt land utvecklats på snart sagt alla områden. Oftast beskrivs detta i ekonomiska termer. Sedan krisen har vårt land klättrat i den internationella välståndsligan och är nu åter bland topp 10. Realinkomsterna har ökat med 55 procent de senaste tjugo åren. På miljöområdet är Sverige ett internationellt föredöme, som visar att det går att förena högre tillväxt med minskade utsläpp. Vårt land har tagit enorma kliv framåt när det gäller det som brukar kallas toleransfrågor, genom att människor får komma till sin rätt oavsett kön, sexuell läggning, hudfärg eller bakgrund. Svenska idrottare presterar i världsklass, liksom svenska kulturskapare. Många svenska företag – såväl sekelgamla industriföretag som unga startups – är i dag världsledande.

Ingenting är naturligtvis perfekt. Men vi har anledning att känna stolthet över svenskt företagande.

En viktig orsak till dessa svenska framgångar är den grundläggande friheten att få lyckas. Under de senaste decennierna har politiska satsningar på en stark ekonomi kombinerats med långsiktiga spelregler och pragmatiska lösningar. Denna realistiska politik inleddes av Ingvar Carlssons och Göran Perssons regeringar och har fortsatt under Fredrik Reinfeldts regeringar.

Krisen lärde oss alla – medborgare, företag, myndigheter och politiker – att i en världsomfattande ekonomi kan vi inte leva på gamla meriter. Som företagare måste vi ständigt utveckla oss för att möta den globala konkurrensen. Vi har haft stor glädje av att svenska fackförbund, till skillnad från i många andra länder, visat stor insikt i företagandets betydelse. Pragmatiska politiker som förstår företagandets villkor har haft en avgörande betydelse för vårt lands välstånd.

I grunden strävar människor efter en bättre tillvaro – för sig själva, för sina nära och kära och för det samhälle man lever och verkar i. Denna drivkraft har i öppna, demokratiska, marknadsekonomiska samhällen gett fantastiska resultat. Det gäller alltifrån den dramatiska minskningen av fattigdom i världen till de senaste decenniernas utveckling av nya läkemedel, innovativ teknologi mm. Företagens möjlighet till vinst är en avgörande del i att denna nyskapande och ofta riskfyllda utveckling kommer till stånd. Det skapar därmed förutsättningen för vår välfärd.

Den politiska omsvängningen den senaste tiden är dramatisk. Stefan Löfven har plötsligt låtit ett litet ytterkantsparti diktera regeringens agenda vad gäller till exempel vinster i välfärden. Och detta utan att svenska folket i val har gett regeringen något mandat att gå i den riktningen. Uppfattningar som före valet ansågs extrema har Löfven nu accepterat. Det politiska priset för att bokstavligen stampa på äganderätten, schyssta spelregler och friheten att starta och driva sitt eget företag är helt uppenbart inte tillräckligt högt.

Kortsiktigheten och oförutsebarheten i politiken är häpnadsväckande. I ena stunden har Bromma flygplats tillstånd till år 2038 och investerar för fullt. I nästa ska flygplatsen avvecklas. I ena stunden sätts spaden i marken för miljardinvesteringar i infrastruktur. I nästa stoppas Förbifart Stockholm till en kostnad för skattebetalarna om fyra miljoner om dagen.

I regeringens uppgörelse med vänsterpartiet om vinster i välfärden märks en generell misstänksamhet mot företagande, som sträcker sig långt utanför välfärdssektorn. Det talas om hur ”kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet”. Regeringens agerande uttrycker en motvilja mot privat företagande och mot kommersiell utveckling. Det riskerar att bli en framtida hämsko för hela vårt samhälle.

Företagare möter kundernas krav i öppen konkurrens med andra företag genom att ständigt bli bättre. Går verksamheten med överskott är det ett bevis på att vi lyckats. Vinsten är en förutsättning för att företaget ska utvecklas. Den gynnar medarbetarna i form av löner, tryggade jobb och skatteintäkter till stat och kommun. Då kan ägarna fortsätta investera, ta risker och utveckla verksamheten. Detta blir värdeskapande för hela samhället. Företag som går med förlust överlever inte.

Näringslivet har inte alltid tagit relevant kritik på tillräckligt stort allvar. Lika lite som någon annan del av samhället är näringslivet fritt från lycksökare, missgrepp och skandaler. Seriösa branscher och företag arbetar aktivt med att säkerställa kvalitet och god etik. Marknads­ekonomin sorterar ut avarterna om konkurrensen tillåts verka.

Regeringens politiska utspel har gjort att Sverige i dag står vid ett vägskäl. Ska svensk politik präglas av misstro och konspirationsteorier mot företagares och entreprenörers drivkrafter? Ska företagande, kommersiella drivkrafter och dynamisk utveckling utmålas som ett stort samhällsproblem? Eller ska vi välja den historiskt så framgångsrika samarbetsvägen – där entreprenörskap, innovationer, konkurrens, kunskapsutveckling och välståndsskapande går hand i hand med samhällets krav?

De nya signalerna skapar stor osäkerhet. Ska Sverige gilla eller ogilla ekonomiska drivkrafter för näringslivets utveckling? Ska Sverige verkligen styras av två små partier med utpräglat näringslivsfientlig politik? Två partier, som i valet fick ett minskat stöd och som tillsammans endast samlade cirka 12 procent av valmanskåren. Stefan Löfven måste ge besked om han fortfarande tror på näringslivets och entreprenörskapets förmåga till värdeskapande. Endast då kan de samhällsbyggande krafterna i politiken, näringslivet och övriga samhället tillsammans rusta Sverige för att möta framtidens utmaningar.