Att Sverige ska ha en trygg och säker energiförsörjning till konkurrenskraftiga priser även i framtiden är centralt för vårt lands långsiktiga konkurrenskraft. Då behövs stabil baslastproduktion av el – i dagsläget kärnkraft och vattenkraft. På kontinenten består baslasten främst av el producerad med kol och gas. För att Sverige i framtiden ska kunna ha en stabilitet i elförsörjningen och samtidigt klara klimatmålen, bedömer Svenskt Näringsliv och Svensk Energi att kärnkraften behövs.

Ökad vindkraftproduktion är bra som tillägg till dagens elsystem. Dock ska man ha klart för sig att Svenska Kraftnäts analyser av vindkraftens bidrag de kallaste dagarna förra vintern, visar på att vindkraftverken levererat allt mellan 10 och 80 procent av maximal effekt. När Svenska Kraftnät bedömer effektsituationen i förväg räknar man endast med att vindkraften levererar sex procent av det som är maximalt möjligt, för att inte riskera hamna i en ohållbar situation. Eftersom det är omöjligt att veta någon längre tid i förväg vilket bidrag vindkraften kommer att ge krävs en ökande andel back-up och en stabil baslast ju mer vindkraft vi installerar.

Regering och riksdag har öppnat för att dagens kärnkraftreaktorer ska kunna ersättas av nya – på marknadsmässiga grunder utan statliga stöd. Med detta beslut har regeringen lämnat till aktörerna på marknaden att avgöra vilka produktionstekniker som är de mest långsiktigt konkurrenskraftiga inom ramen för de miljökrav som ställs och samtidigt lagt grunden för att en stabil basproduktion av el ska finnas i Sverige även i framtiden. Detta är en bra och klok politik och bör på en fri marknad självfallet gälla samtliga aktörer.

Svante Axelsson, Lars-Göran Pettersson och Anders Wijkman argumenterar i sitt inlägg på DN Debatt 9/11 för att stänga denna möjlighet – särskilt för Vattenfall - då de anser att kärnkraft är för dyr. Men om det är för dyrt, varför skulle då någon göra denna investering? Kan vi inte låta de som på marknadsmässiga grunder verkar på elmarknaden eller de som vill komma in som producenter på marknaden avgöra detta? Om det är som författarna säger skulle inte stödsystemen för förnybart behövas mycket längre. Det vore en mycket positiv utveckling, men det synsättet delas nog inte av alltför många av dem som i dag bygger vindkraft.

Argument för att kostnaderna för förnybart sjunker kan även appliceras på kärnkraft, där nya producenter och serieproducerade kärnkraftverk är på väg att revolutionera den marknaden. Det finns plats för alla kraftslag i framtidens elsystem. Det ena kraftslaget utesluter inte det andra, så länge som miljökraven uppfylls. Snarast tvärtom – vindkraften och det förnybara behöver den stabila baslasten som kärnkraften utgör.

Ska vi få till investeringar i ny kraftproduktion för framtida behov bör investeringsbesluten tas av företagen själva. Det blir möjligt när samhället ser till att vi har en effektiv tillståndsprocess där respektive aktör kan göra sin egen bedömning av vilken typ av anläggning som är mest konkurrenskraftig att investera i.

Kjell Jansson, vd Svensk Energi
Maria Sunér Fleming, ansvarig energi- och klimatpolitik Svenskt Näringsliv