Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Låt kommunernas förmåga sätta tak för invandringen”

”Hittills har varken regeringen eller allianspartierna presenterat förslag som står i paritet med problemen som behöver lösas”, skriver artikelförfattarna.
”Hittills har varken regeringen eller allianspartierna presenterat förslag som står i paritet med problemen som behöver lösas”, skriver artikelförfattarna. Foto: Maja Suslin/TT

Åtgärder krävs nu. Inget annat land tar emot så många invandrare som Sverige, sett till folkmängden. Samhället vill väl, men saknar redskapen för att hantera läget. Vi föreslår därför en överenskommelse om att sätta ett tak för invandringen beroende på kommunernas möjligheter att ta emot flyktingar, skriver fyra folkpartister.

Mer än hela Luleås befolkning – runt 81 300 personer. Det är antalet personer som sökte asyl i Sverige under 2014. I år visar Migrationsverkets prognos att antalet kommer att öka till cirka 100 000 personer. Till detta kommer anhöriginvandringen. Det ska jämföras med 1992 då runt 84 000 sökte asyl i Sverige på grund av kriget i forna Jugoslavien. Sveriges mest akuta utmaningar i dag, är de som är kopplade till vårt historiskt höga asylmottagande. Politikens viktigaste roll är att formulera svar på samhällets utmaningar, att ha svar på de frågor medborgarna ställer. Folkpartiet har nyligen presenterat förslag på konkreta åtgärder för att hantera en del av utmaningarna, vilket är en välkommen förändring. Men det räcker inte, vare sig i det korta eller i det längre perspektivet. Hittills har varken regeringen eller allianspartierna presenterat förslag som står i paritet med problemen som behöver lösas.

 

”Nio punkter för ett bättre och billigare flyktingmottagande” Läs Bert Karlssons debattartikel som fick medhåll från Migrationsverket.

 

Vi står inför en ny verklighet. Sett till befolkningsmängd, finns det inget annat land som är i närheten av Sveriges mottagande. 2013 tog Sverige och Tyskland emot i princip lika många flyktingar, mer än hälften av Europas totala antal. Ingenting talar för att de krig och konflikter, som orsakar flyktingströmmar är på väg att lösas. Migrationsverkets prognoser visar därför också på fortsatt höga flyktingströmmar till Sverige de kommande åren.

Samtidigt är det ett fåtal av Sveriges 290 kommuner som tar det stora ansvaret för landets gemensamma migrationspolitik. Kommunernas lärare, arbetsförmedlare, bostadsförmedlare, socialsekreterare, SFI-lärare och praktiksamordnare får en allt svårare uppgift att lösa. När boende- och integrationsresurser inte räcker till, blir flyktingmottagandet inhumant.

Vi ser att detta leder till tre stora och akuta utmaningar för Sverige:

1. Migrationsverket och Boverkets prognoser visar att hyresrätter motsvarande det befintliga beståndet i en stad av Västerås storlek bör tillföras per år. Boverket talar om en akut bostadsbrist de närmaste åren, mycket större än man tidigare räknat med. I dag ökar inte kommunernas utbud av boende tillnärmelsevis lika mycket som bostadsbehovet gör. Kommunal planering klarar inte av att möta utmaningarna. 2014 stod cirka 28 000 nya lägenheter inflyttningsklara. Första halvåret ökade befolkningen med cirka 50 000 personer, framför allt på grund av tilltagande flyktingströmmar. Nybyggnationen riktar sig inte till denna grupp.

I till exempel Örebros budget för 2014 antas kommunens flyktingmottagande bli 600 personer. I 2015 års budget anges behovet till 650–725 personer, trots att Migrationsverket fördubblat antagandena om antalet asylsökanden och därtill kommande anhöriginvandring. Det skapar en orimlig situation på bostadsmarknaden. Personer som har beviljats permanent uppehållstillstånd sitter därmed fast på flyktingboenden i väntan på kommunplats. Därför söker många migranter efter egna boendelösningar där släkt och vänner finns – där efterfrågan på lägenhet oftast är större än utbudet. Det leder till svarta kontrakt och trångboddhet. I Landskrona har det till exempel upptäckts att 23 personer stod skrivna på en lägenhet!

2. Ett ökat antal asylsökanden innebär ett tryck på nya skolor, förskolor och vårdcentraler. Kommuner och landsting har ingen planering för det, och kan inte förväntas ha det heller. Ledtiderna för igångsättande av en ny skola eller vårdcentral är 3–5 år. Därtill kommer behovet av personal. Redan i dag är det problem med rekrytering av lärare, sjuksköterskor och förskolelärare. Det ökar risken för att vi inte klarar av att hålla de kvalitetskrav vi i dag ställer på vård och skola.

3. Sverige hamnar i botten av alla OECD-länder gällande utrikes födda i arbete. 2013 låg sysselsättningen på 66 procent för utrikes födda, medan inrikes födda hade en sysselsättningsgrad på 83 procent. Sedan 2010 ansvarar arbetsförmedlingen för nyanländas etablering i Sverige deras två första år. I Landskrona prognostiserar socialtjänsten att cirka 75 procent av deltagarna, är i fortsatt behov av bidrag efter dessa två år. Landskronas försörjningsstödskostnader beräknas därför att öka med cirka 30 miljoner kronor, exklusive kostnader för ny personal inom försörjningsstödet. Detta som direkt konsekvens av att antalet nyanlända antas öka stort och att etableringen inte leder till egenförsörjning. Med 75 procent av deltagarna i fortsatt bidragsberoende, har arbetsförmedlingen tydligt misslyckats med sitt uppdrag.

På område efter område ser vi ett samhälle som vill väl, men som saknar redskapen för att hantera läget. Hittills har varken regeringen eller allianspartierna presenterat förslag som står i paritet med problemen som behöver lösas.

Vi föreslår därför en nationell och bred överenskommelse om hur mottagandet av flyktingar i nuläget kan begränsas efter i vilken utsträckning kommunerna kan leva upp till ett rimligt mottagande för den kvalitet vi eftersträvar på flyktingmottagande och integration. Kommunernas årliga förmåga till ett humant och fungerande flyktingmottagande borde därför utgöra ett tak för Sveriges samlade åtagande.

 

"Det är resursslöseri. Investeringen för att komplettera en invandrad akademikers utbildning är försumbar jämfört med att utbilda en svenskfödd akademiker." Läs debattartikeln signerad Göran Arrius och Josefin Edström från Saco.

 

Först när en bred uppgörelse har träffats, blir den reglerade invandringspolitikens mål och medel tydliga. Då skapas också förutsättningar för en human och generös migrationspolitik.

Politiken bör även klarlägga vilka konsekvenser för arbetsrätt, bostadspolitik, lönebildning och välfärdssystem detta reglerade flyktingmottagande får.

Gör vi inte detta, kommer det krävas stora reformer inom jobb, boende, skola och omsorg.

Till exempel: Sänkta trösklar in på arbets- och bostadsmarknaden, det vill säga låglönejobb för fler samt betydligt billigare boende med låg kvalitet, krav på studier eller jobb för att få del av social trygghet, det vill säga ett välfärdssystem där det krävs kvalificering för att få del av bidrag, större skolklasser och längre vårdköer för att alla ska få tillgång till skola och omsorg, höjda skatter för att klara ökade resurser för ett humant flyktingmottagande och integrations-arbete. Men stora reformer tar tid att genomföra. Sveriges allvarliga läge kräver åtgärder nu.

För att värna vår öppenhet, krävs också tydlighet i konsekvenserna av våra beslut. Liberalismen har alltid vågat ställa de nödvändiga frågorna, obundet av lojaliteter annat än mot den enskilda individen och hennes förutsättningar och utmaningar. Vi menar att vi brådskande måste besluta om hur vi skapar en långsiktigt hållbar och human migrations- och integrationspolitik.