Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Låt lärarna vara lärare och inte administratörer”

Nya MP-förslag om skolan. Dagens lärare tvingas lägga ned alltför mycket tid på administration. Det är inte bra för vare sig lärare eller elever. Rensa bort onödiga administrativa uppgifter och ge lärarna tid och resurser för undervisning och stöd till de elever som behöver det, skriver Gustav Fridolin (MP) och Jabar Amin (MP).

Alla barn har rätt till en ärlig chans i skolan. Men Sveriges skolresultat sjunker och klyftan mellan de som klarar skolan och de som halkar efter växer. Samtidigt finns på varje skola i Sverige kompetenta och engagerade lärare som vet hur man lyfter en elev, möter eleven i dennes nyfikenhet och ger just den eleven de bästa förutsättningarna att växa till att bli den hon vill vara.

Problemet är att många lärare inte får tiden att göra detta. Lärares arbetsdag går i dag åt till så mycket annat än att förbereda och utveckla undervisningen och ge varje elev just den tid hon behöver. Lärare upplever alltmer stress, men det är sällan eleverna som stressar. I stället är det lärares administrativa börda som växt.

Statens uppgift kan och ska inte vara att kontrollera och detaljstyra lärarna i deras vardag. Statens uppgift är att se till att alla lärare har den grund som behövs för att undervisa, får möjlighet att fortbilda sig i sitt ämne och pedagogik, och ges tid och resurser att möta varje elev.

Men resultatet av alliansens skolpolitik är i stället att lärarna tvingas lägga mer tid på administrativa arbetsuppgifter. Lärare ska i dag detaljerat dokumentera hela sitt yrkesutövande, och utbildningsministern drar sig inte för att komma med pekpinnar om hur lärare ska stå i klassrummet eller vilka pedagogiska verktyg som ska användas och inte användas. Nio av tio lärare uppger att de administrativa arbetsuppgifterna ökat under Jan Björklunds tid på utbildningsdepartementet.

Miljöpartiet har deltagit i arbetet med flera reformer som syftar till att säkerställa att alla elever får möta kunniga och behöriga lärare, såsom lärarlegitimation, introduktionsår i yrket och snart också antagningsprov till utbildningen. Utöver det har Miljöpartiet anslagit medel i våra gröna budgetförslag för möjlighet till alla lärare att forska, fortbilda sig och få del av en god löneutveckling.

Höjda lärarlöner är centralt för att stärka lärares ställning (DN Debatt 110618). Vi vill också stärka skolledarnas roll och möjlighet att vara pedagogisk, snarare än administrativ, ledare. Det ger sammantaget en god grund för en ny skolpolitik där vi i motsats till alliansens administrativt tunga detaljstyrning kan sätta tillit till lärares kompetens och låta politiken ta ett kliv ut från klassrummet.

Lärare behöver inte fler undervisningstimmar, men mer tid för den undervisning man redan har. Med mindre administrativ börda kan vi uppvärdera lärarnas förberedelser, den individuella uppföljningen, möjligheten att sitta ned och ta ett extra samtal med den elev som behöver det.

Målet ska vara att varje elev i svensk skola upplever att han eller hon fått den tid med sin lärare som behövs för att nå målen. Det tar tid. Att se varje elev tar tid. Men det måste få göra det.

Lärare ska få vara lärare. För att göra det möjligt presenterar vi i dag flera förslag:

• Minska dokumentationskraven. All dokumentation i skolan ska syfta till att stärka och stödja eleven i sitt lärande. Först i andra hand ska den alls handla om att förse myndigheter och politiker med uppgifter. I dag upplever många lärare att det omvända gäller. Det är ofta resultatet av att olika intressenter oberoende av varandra kräver uppföljning och statistik. Skollagen kräver en del, Skolverket och Skolinspektionen lägger på ytterligare, den egna huvudmannen lite till och sedan tillkommer en rad projekt, möten, undersökningar som alla tar sin tid.

Lärare vittnar också om att krav ställs, inte bara på att dokumentation ska finnas, utan också hur den ska skrivas. Men en skola som litar till sina lärare, litar också till att lärare klarar att dokumentera en elevs utveckling på ett pedagogiskt ändamålsenligt och rättssäkert sätt, utan att detaljstyra hur det görs.

Miljöpartiet vill därför renodla kraven på dokumentation i skollagen, samordna myndigheternas uppföljningar och att inga nya krav ska få ställas på skolorna utan att det tydligt anges hur mycket tid de ska få ta i anspråk. I kommunerna kommer gröna skolpolitiker lyfta krav på en översyn av vilka lokala administrativa arbetsuppgifter som kan rensas från skolan.

• Återanställ specialistkompetenser. Alliansen genomför 2014 en kraftig nedskärning på skolan, en minskning av kommunanslaget på över 1,3 miljarder. Utbildningsministern hävdar att detta kan göras utan att lärare och elever drabbas, genom att skolan ”effektiviseras”. Men alla som var med i svensk skola under 1990-talets krisår vet vad det betyder i praktiken. Skolan behöver en mångfald av pedagoger och kompetenser.

När fritidsgrupperna växer, specialpedagogerna blir färre, skolbiblioteket blir utan bibliotekarie och elevhälsan skärs ner så blir vardagen i klassrummet tyngre. När skolvärdinnan, vaktmästaren och lokalvårdaren får gå belastas läraren med fler arbetsuppgifter. När administrativ personal försvinner fråntas skolledaren möjligheten att stödja lärarna i vardagen och fungera som pedagogisk ledare. I slutändan är det hela tiden barnen som får betala.

Mot denna utveckling ställer Miljöparitet en tydlig politisk prioritering: I det gröna budgetförslaget är den största framtidsinvesteringen, jämte klimatansvar, nya resurser till skolan. Vi vill skyndsamt se en plan för att bygga upp och återanställa de kompetenser som skurits bort från svensk skola.

• Ge lärare befogenhet att besluta om stöd. Om en lärare ser att en elev halkar efter så ska den eleven få stöd. Men i dag medför denna typ av insatser ofta ett omfattande administrativt arbete som tar lång tid. Så behöver det inte vara. Lärarfacken har länge krävt en ordinationsrätt för lärare. Det minskar oron över att inte få med sig alla elever i undervisningen och tiden det tar att utreda och skriva åtgärdsprogram. Samtidigt blir stödet mer effektivt, både för eleven och samhällsekonomiskt.

Miljöpartiet vill införa rätt för lärare att ordinera extra stöd till den elev som behöver det.

Den elev som får tid med en kunnig lärare får förutsättningar att klara skolans mål. Den som inte får det riskerar att inte nå målen. Skolan börjar och slutar därför i lärarens möte med eleven, och politikens uppgift är att ge lärare tid och resurser för att klara det mötet. Då kan varje barn få en ärlig chans i skolan.

Gustav Fridolin, folkhögskollärare och språkrör (MP).
Jabar Amin, statsvetare och utbildningspolitisk talesperson i riksdagen (MP).

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.