DN Debatt

”Låt näringslivets behov styra yrkesutbildningen”

Förslag från vänstern. Dagens yrkesutbildningar motsvarar inte de krav som ställs i arbetslivet. Vår slutsats är att gymnasieskolan behöver komma närmare arbetsplatserna och hitta former för hur näringslivet kan åta sig ett större pedagogiskt ansvar, skriver Jonas Sjöstedt och Rossana Dinamarca från Vänsterpartiet.

Skolavslutning och ungdomar gläds över att ha gått ut gymnasiet för att påbörja vuxenlivet. För de elever som avslutat ett yrkesförberedande program består förväntningarna ofta av ett jobb där de kan färdigutbilda sig och bli framtidens yrkesarbetare. Men för många blir det i stället arbetslöshet.

Det råder i dag stor brist på kvalificerade yrkesarbetare. Samtidigt är det allt färre som efter den senaste gymnasiereformen väljer de yrkesförberedande programmen. Jan Björklunds åtgärd att låta eleverna ”slippa” läsa in högskolebehörighet saknar stöd bland ungdomarna. Andelen sökanden till yrkesprogram i Stockholms län minskade förra året med närmare 30 procent. De uppfattas av allt fler som karriärmässiga återvändsgränder.

Vi menar att programmen därför fortsatt måste ge grundläggande högskolebehörighet. Men minst lika viktigt är att själva yrkesutbildningen håller en högre kvalitet än i dag. Det är en fråga som hamnat i skymundan i skoldebatten, och där har också vi själva ett ansvar.

Synsättet bakom 90-talets gymnasiereform var att samhället skulle stå för allmänutbildningen och företagen bekosta färdigutbildningen ute på arbetsplatserna. Sedan dess har näringslivet dragit sig ur sitt utbildningsåtagande. Det har resulterat i att yrkesutbildningarna inte motsvarar de krav som ställs i arbetslivet, vilket gjort det svårare för yrkeseleverna att få jobb.

Gymnasieskolan behöver komma närmare arbetsplatserna och hitta former för hur näringslivet kan åta sig ett större pedagogiskt ansvar. Skolans roll är att förmedla breda grundläggande kunskaper som behövs inom respektive yrke. Företagen ska bidra med färdighetsträning, specialisering och företagsspecifika kunskaper.

En framkomlig väg är att ge arbetsmarknadens parter ett reellt inflytande över innehåll och dimensionering av utbildningarna. Det skulle även innebära förpliktelser. De måste då kunna garantera bra praktikplatser under gymnasietiden och lärlingsanställningar för färdigutbildning efter gymnasiet. Företagen ska ansvara för kvalificerad handledning på arbetsplatsen. Det skulle höja både kvalitet och attraktivitet i utbildningen.

Vänsterpartiet presenterar i dag fyra förslag som syftar till att förbättra yrkesutbildningarna.

1. Erfarna kvalificerade yrkesarbetare och deras arbetsgivare är de som vet bäst vilka kunskaper och färdigheter som behövs inom ett yrke. Vi vill därför ge arbetsmarknadens parter större inflytande över kursplaner och mål för den yrkesförberedande delen av utbildningen. De partssammansatta yrkesråden (lokalt) och yrkesnämnderna (centralt) ska få möjlighet att anpassa, utveckla och förnya utbildningsutbudet och innehållet så att den motsvarar den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden.

2. Kvaliteten på de praktikperioder eleverna genomgår under sin utbildning behöver höjas. Endast 63 procent av eleverna har tillgång till det arbetsplatsförlagda lärande (APL) man har rätt till. Innehåll och handledning är av mycket varierande kvalitet. Vi vill ge Skolverket i uppdrag att utforma ett stödmaterial för det arbetsplatsförlagda lärandet i samverkan med arbetsmarknadens parter. Kan praktiken inte tillhandahållas på ett bra sätt, ska heller inte utbildningen få bedrivas. Kan en arbetsplats i sin tur inte erbjuda utbildade APL-handledare ska inte heller någon elev placeras där.

3. Vi vill se färdigutbildningar inom fler områden än i dag. Vi uppmanar därför arbetsmarknadens parter att komma överens om yrkesutbildningsavtal med tydliga kunskapskrav, och om villkor i anställnings- och utbildningsbevis. För att stärka yrkesidentiteten är det i många fall bra om färdigutbildningen resulterar i en yrkesexamen med yrkesbevis. Det ger möjlighet att överblicka hela processen från gymnasieelev till färdigutbildad.

4. Ska parterna kunna ta ansvar för en kvalitetssäkrad utbildning behöver man ha inflytande över dimensioneringen av utbildningarna. Den fria etableringsrätten har lett till att pengar har styrts mot billiga eller populära utbildningar som inte efterfrågas på arbetsmarknaden. Etableringen sker i sådan fart att skolorna inte hinner ordna bra praktikplatser och säkra en god färdigutbildning. Antalet elever inom de olika yrkesförberedande programmen är inte anpassade till hur många som kan förväntas få anställning inom yrket. Det är en förutsättning för att garantera en god övergång mellan gymnasieskola och arbetsliv. Vi vill ge programråden ett utökat mandat att styra över etableringen av nya yrkesprogram. Exempelvis ska man ha möjlighet att säga nej till ny skoletablering som leder till överetablering.

Staten behöver gå in och ta ett större ansvar för ungdomarna från de yrkesförberedande programmen än vad man gör i dag. Reglerna vid offentlig upphandling bör ändras så att det finns med krav på att ta in lärlingar där det är lämpligt.

Det behövs även mer aktiva insatser från samhället för att matcha de unga som nu kommer ut på arbetsmarknaden mot bristyrken genom riktade insatser.

I dag råder det brist på exempelvis byggnadsplåtslagare, VVS-montörer och betongarbetare. Vi föreslår en satsning med 11 000 anställningsstöd till halva lönekostnaden samt bidrag till handledartillägg med 100 kr per arbetsdag för att uppmuntra till lärlingsanställningar i bristyrken. Stödet kan användas både för färdigutbildning och för företagslärlingar.

Inom äldreomsorgen finns det ett stort behov av både grund- och vidareutbildning för redan anställda. Samtidigt hotar personalbrist inom äldreomsorgen. Vi föreslår därför ett kunskapslyft för anställda i omsorgen, där staten subventionerar utbildningsvikarier under utbildningstiden. Vi har avsatt medel för 3 000 vikarier nästa år och därefter 5 000 per år i två år. Ungdomar som gått ut gymnasiet får en chans till färdigutbildning samtidigt som de redan anställda får möjlighet att utvecklas.

Så vill vi göra de yrkesförberedande programmen bättre och mer attraktiva för både elever och framtida arbetsgivare. Det är nödvändigt om vi ska kunna säkra bra jobb med rimliga arbetsvillkor och hög kvalitet i framtiden.

Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet

Rossana Dinamarca, skolpolitisk talesman Vänsterpartiet