"Låt spelverksamheten bekosta svensk kultur"

Nittiosju krav på en ny kulturpolitik - så formuleras ett moderat inspel till de tre statliga utredningar som för närvarande arbetar på kulturområdet, gällande kulturpolitiken, framtiden för public service samt privatradions villkor. Det sker i debattskriften Kulturen 3.0, som vi i den moderata kulturkommittén i dag presenterar i riksdagen. Skriftens tema är "mer pengar till kulturen, mer kultur för pengarna".

Vi menar att kulturen alltför ofta framställs som en mottagare av bidrag och stöd. Alldeles för sällan betonas den egna livskraften och kulturskapandets väldiga potential. Det är dags för ett annat perspektiv, ett paradigmskifte i svensk kulturpolitik.

Stat, regioner, landsting och kommuner är förvisso viktiga medaktörer på kulturområdet. I den goda ambitionen att finna mer resurser till kulturen och understryka dess dynamiska karaktär läggs mycket tid och kraft på att uppmärksamma och kritisera vad det offentliga gör, samtidigt som många röster i kulturdebatten bortser från resten av samhället. Men ansvaret för kulturen är delat. Enligt Kulturrådet finansieras mer än två tredjedelar av kulturutbudet genom privat kulturkonsumtion, cirka 45 miljarder kronor per år, medan staten och kommunerna står för runt 10 miljarder vardera (2005).

Förlagsvärlden är ett gott exempel på det privata kulturkapitalets betydelse. I Sverige finns ett blygsamt statligt stöd till bokutgivning. Ändå beräknas branschen omsätta cirka sju miljarder kronor. I den senaste statistiken (2006) konstateras det året ha varit det bästa någonsin, mätt i sålda volymer. Därmed har rekordåret från 2003 slagits. Sammantaget handlade det om nästan 45 miljoner volymer under 2006. Flera andra konstformer, exempelvis biograffilmen, lever i en lika spännande skärningspunkt mellan kassa och konst.

Nu gäller att uppdatera kulturpolitiken för att vid sidan av kulturmarknaderna utveckla det svenska kulturskapandets fulla potential. Sponsring, Svenska Spel och Allmänna arvsfonden kan enligt vår mening vara nya kanaler för mer pengar till kulturpolitiken.

En växande källa till finansiering är företags sponsring av kultur, som kan utgöra ett viktigt komplement till andra finansieringsformer. Företags intresse utgör, i likhet med enskildas donationer och mecenatskap, ett engagemang för kulturen som staten ska uppmuntra. I dag är det naturligt att företag genom sponsring aktivt stöder svenskt idrottsliv. Samma möjligheter borde även finnas inom kultursektorn. Det förutsätter att kultursponsring accepteras som avdragsgill marknadsföring. Lagtexten ska tydligare än i dag ange vad som är godkända kostnader.

Genom en ny spelpolitik, bort från dagens monopol för Svenska Spel till en licensiering av fler företag, inhemska som utländska, kan en särskild avgift för spelverksamhet införas som finansierar inte bara idrott utan även kultur. Så kan stiftelsen Framtidens kultur, nu under avveckling, få en efterträdare i en ny kulturfond.

Därutöver borde Allmänna arvsfondens utdelning på 300-400 miljoner kronor om året i högre grad kunna ges till kulturella ändamål för barn, ungdom och funktionshindrade. Förutsättningarna för ett särskilt kulturlotteri bör också undersökas.

Utsikterna för tillväxt i kultursektorn är goda i Sverige. Inom EU utgör kulturen med sex miljoner anställda och 2,6 procent av BNP en mångmiljardindustri som växer snabbare än ekonomin i övrigt. Storbritannien är en förebild i synen på den kreativa sektorns betydelse. Enligt en nyligen publicerad studie, "Creative Britain. New talents for the new economy", omfattar den brittiska upplevelseindustrin 7,3 procent av ekonomin (60 miljarder pund) och två miljoner jobb. Mot den bakgrunden är det en lika viktig kultur- som näringsfråga att säkra upphovsrätten och göra det möjligt för kulturskaparna att njuta frukterna av sitt arbete.

Det kulturpolitiska ansvaret gäller inte endast att bevara och samla utan också att skapa förutsättningar för det nya och experimentella. Det gäller att finna uttryck och tonfall för varje tid samtidigt som en del av det värdefulla lever vidare och kan tolkas i nya sammanhang. Shakespeare är relevant sida vid sida med modern dans. Men vad som är livskraftigt över tid i kulturskapandet avgörs inte av oss politiker utan i samspelet mellan de fria utövarna och dem som tar del av upplevelserna.

Några fler exempel på ställningstaganden för den framtida kulturpolitiken:

De statliga inkomstgarantierna för författare och konstnärer har en viktig funktion, men bör göras tidsbegränsade i takt med att nya beviljas. Mandatperioderna i anslagsbeviljande instanser kan med fördel kortas för att öka omsättningen av beslutsfattare. Invalsprocesserna ska präglas av öppenhet.

En erfarenhet av den infekterade debatt som fördes om fortsatt stöd till tidskriften Mana var just behovet av insyn. Såväl litteratur- som tidskriftsstödet ska präglas av genremässig och politisk balans. I dag är det svårt att veta vad annat än personligt tyckande som ligger till grund för fördelningen av olika bidrag.

Boklån ska vara avgiftsfria. Tillkommande utbud i biblioteken, till exempel film och dataspel, kan av konkurrensskäl avgiftsfinansieras och öka de samlade resurserna.

På medieområdet är det viktigt att radions särart som medium värnas. SVT, SR och UR ska ha frihet till ökad administrativ bolagssamverkan, men en sammanslagning är enligt vår mening inte aktuell. Den redaktionella mångfalden får inte minska.

Den privata lokalradions villkor måste förbättras så att programverksamheten ges ökade resurser. En privat riksradiokanal behövs som konkurrent till Sveriges Radio, på samma sätt som på tv-sidan där ett privat public service-utbud i ökad utsträckning konkurrerar med Sveriges Television.

En ny filmutredning bör undersöka möjligheterna att omvandla dagens efterhandsstöd till ett tydligare matchningsstöd som står i proportion till producenternas egna insatser, kombinerat med en kvalitetspott.

Vår skrift Kulturen 3.0 utgår från att en dynamisk syn på kulturskapandet är en viktig del av den förnyelsepolitik som vi fyra allianspartier ska gå till val på 2010. Det finns mycket kvar att göra i kultur-Sverige. En viktig uppgift är att skapa förutsättningar för mer pengar till kulturen och mer kultur för pengarna.

CECILIA MAGNUSSON
ANNE MARIE BRODÉN
MATS JOHANSSON
HANS WALLMARK
OLOF LAVESSON
GÖRAN MONTAN

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut