Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Låt Stockholms slott bli den ljusa pärla det kan vara”

I takt med tiden. När Stockholms slott nu ska målas om måste Statens fastighetsverk tänka om och ge byggnaden den gula färg som arkitekten Tessin en gång önskade. En ljusare ton än dagens murriga blir en tillgång i det annars så mörka land vi lever i, skriver kultur- och fastighetsborgarrådet i Stockholm, Madeleine Sjöstedt (FP).

Stockholms slott är en symbol för Sverige, oavsett synen på monarkin. För såväl svenska som utländs­ka turister är Slottet vid sidan om Stockholms stadshus en given anhalt. Även för många stockholmare är Stockholms slott både en uppskattad byggnad och ett besöksmål.

Nu ska Stockholms slott äntligen målas om. Vi har varit många som hoppats på att byggnaden ska få en ljus och lättsam gul nyans, som lyfter fram, lyser upp och gläder både boende och turister. Tyvärr har man efter mycket analyserande kommit fram till att putsens nya färg ska bli en ljusare variant av dagens brunaktiga kulör.

Det är ett återhållsamt och onödigt anspråkslöst val för Stockholms slott och Statens fastighetsverk (SFV) bör ompröva detta.

Enligt slottsarkitekten Andreas Heymowski är ett viktigt argument för färgvalet att slottet inte ska ”ploppa upp” ur stadsbilden utan bör uttrycka ”en återhållsam dominans”. Det är en missriktad anspråkslöshet. Slottsfasaden betraktas varje dag av många människor som skulle uppskatta ett mer livfullt färgval.

Vi måste också överge anspråkslösheten om vårt Stockholm ska utvecklas till den världsstad som den har all potential att bli.

Invånarna i Paris eller New York är stolta över det som är unikt och lyfter fram det särpräglade med just sin stad. I Stockholm är det den historiska innerstaden med vattnet, förkastningsbranterna och vyerna som vi ska vårda och utveckla. Med ett av Europas största slott, en barockpärla i världens kanske allra vackraste läge, ska vi vara anspråksfulla och låta det ta plats.

Stockholms slott, liksom Stockholms innerstad i övrigt, bör förändras med tiden, i korrespondens med monarkens valspråk, och måste utvecklas med bibehållen respekt för kvaliteter som består över tid.

I Stockholms byggnadsordning karaktäriseras den färgskala som är historiskt typisk för Stockholms olika utvecklingsfaser. För Gamla stan och de historiska byggnaderna varifrån makten utövats sedan hundratals år är gult ett givet färgval. Det räcker med att studera

Arvfurstens palats där UD är inrymt tvärsöver vattnet från Stockholms slott, för att se att det finns Stockholmsgult, på samma sätt som det finns Stockholmsvitt.

Stockholms slott har också mycket riktigt varit gult i 150 år, från färdigställandet fram till slutet av 1800-talet. Då lät man tidens naturvurmande ideal avspeglas i en mer återhållsam beige kulör som över åren kom att mörkna mot rostbrunt. Arkitekten Tessins ursprungliga tanke om färgsättningen kan i sin tur ha varit inspirerad av de romerska barockpalats som stod som förebild för slottet, med en tegelfärgad puts och vitmålade stendetaljer. Men han stod också bakom den kungörelse från 1699 som sa att alla Stockholms hus skulle färgas gula.

Även om en monokrom stad i mitt tycke inte är att eftersträva, så är en varm gul färg en tillgång i ett klimat där mörkret råder en stor del av året.

Oavsett Tessins intentioner kan vi konstatera att slottet vid färdigställandet femtio år efter byggstarten färgades gult med gula stendetaljer. Det ljusa och mer lustbejakande rokokoidealet hade ersatt den imposanta och tunga barocken.

Det är värt att beakta att Stockholms slotts utformning, färgsättning och inredning har präglats av tidens rådande ideal. Samhället förändras men ett slott är och förblir ett rumsligt manifest av makt, position och slutenhet. Att i dag byta maktens murriga färg mot lätthetens gula skulle, med en tydlig referens till den historiska färgsättningen, ge Stockholms slott ett uttryck som motsvarar dagens samhälles, som det verkar, mera avspända relation till slottet och kungahuset. Ett slott för folket, tillgängligt och lustfyllt, snarare än en maktens boning för överheten.

Ska vi skapa ett levande Stockholm måste vi skapa en stad som människorna tar i besittning. Då Stockholmarnas preferenser och de kulturhistoriska hänsynstagandena sammanfaller finns inget skäl att tveka. Så därför bör Statens fastighetsverk kasta anspråkslösheten och låta slottet synas. Låt framtida stockholmare och turister se ett gult praktpalats resa sig mitt i Stockholms hjärta, där det tidigare tronade en mörk och murrig koloss.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.