Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Låt UD ranka andra länder efter mänskliga rättigheter”

FN:s säkerhetsråd är ett betydelsefullt utrikespolitiskt forum. Säkerhetsrådets institutionella design gör det dock svårt att påverka andra länder när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, skriver Faradj Koliev. På bilden: FN:s högkvarter i New York.
FN:s säkerhetsråd är ett betydelsefullt utrikespolitiskt forum. Säkerhetsrådets institutionella design gör det dock svårt att påverka andra länder när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, skriver Faradj Koliev. På bilden: FN:s högkvarter i New York. Foto: Henrik Montgomery TT

Militära och ekonomiska påverkansstrategier är ofta kostsamma och ineffektiva. Samtidigt har sociala sanktioner, som rankning, visat sig vara ett kraftfullt vapen för att nå utrikespolitiska mål. Regeringen bör därför låta UD ranka andra länder efter deras respekt för de mänskliga rättigheterna, skriver Faradj Koliev (S), doktorand i statsvetenskap.

Redan innan Sverige valdes in i FN:s säkerhetsråd debatterades det huruvida Sverige, genom sitt medlemskap, skulle kunna påverka världspolitiken. Regeringens övergripande utrikespolitiska mål är att arbeta för att stärka respekten för mänskliga rättigheter. Men för att uppnå detta mål krävs även att regeringen satsar på långsiktiga påverkansstrategier – till exempel genom rankingar av länder utifrån deras respekt för mänskliga rättigheter, en påverkansstrategi som bevisats effektiv.

FN:s säkerhetsråd är ett betydelsefullt utrikespolitiskt forum och Sveriges närvaro möjliggör en påverkan när det gäller hanteringen av kriser och bemötandet av internationella utmaningar. Säkerhetsrådets institutionella design gör det dock svårt att påverka andra länder när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. För att uppnå de utrikespolitiska målen borde regeringen därför låta UD ranka länderna enligt deras respekt för mänskliga rättigheter.

På senare tid har förekomsten av rankingar ökat kraftigt och dessa har kommit att innefatta allt från staters grad av korruption till arbetsrätt. I en alltmer digitaliserad värld, där information sprids lätt och görs tillgänglig för breda grupper, så blottar rankningar länders prestation inom en rad olika områden. Just denna egenskap har gjort rankningar till ett kraftfullt vapen mot bland annat länder som inte lever upp till sina internationella åtaganden.

Inom internationell politik finns det många påverkansstrategier. Traditionellt har dessa dominerats av militära och ekonomiska medel. Dessa har fått mer utrymme i den utrikespolitiska debatten trots att de ofta varit både kostsamma och ineffektiva. Aktuell statsvetenskaplig forskning visar dock att sociala sanktioner, bland annat i form av rankningar av länder, kan vara mycket effektiva.

Stater är inte bara ovilliga att omnämnas i negativa sammanhang, de är även ofta villiga att ändra sitt beteende för att undvika den negativa uppmärksamheten. Det som gör rankingar till en effektiv påverkansstrategi är den tydligt jämförande aspekten.

Makt i internationell politik är multidimensionell och kan utövas med sociala, inte bara ekonomiska och militära, medel. Rankningar, liksom sociala sanktioner generellt, förlitar sig på att stater eller den styrande eliten, bryr sig om sitt rykte. För de flesta stater är rykte en viktig resurs av instrumentella såväl som normativa skäl. Till exempel är det viktigt för stater att upprätthålla ett gott rykte för att på ett trovärdigt sätt kunna sluta internationella avtal och ses som en legitim, stabil och trovärdig samarbetspartner. Stater kan samtidigt sträva efter ett bättre rykte av normativa skäl, för att upprätthålla sin image och legitimitet för sin egen självbilds skull. Ett skadat rykte till följd av brutna löften kan alltså skada en stats förutsättningar att uppnå sina mål, inte bara på den internationella arenan utan också nationellt genom en negativ inhemsk opinion och, i längden, förlorade val.

Stater är inte bara ovilliga att omnämnas i negativa sammanhang, de är även ofta villiga att ändra sitt beteende för att undvika den negativa uppmärksamheten. Det som gör rankingar till en effektiv påverkansstrategi är den tydligt jämförande aspekten. De rankade aktörerna kan enkelt jämföras med andra jämförbara länder eller dess konkurrenter. Plötsligt blir komplexa förhållanden enkla att ta upp av samhälleliga aktörer som medier, oppositionella grupper och icke-statliga aktörer.

Pisa-rankningen är ett tydligt exempel på hur länder reformerar sina utbildningssystem för att klättra i rankningen. Ett annat exempel är Världsbankens ”Doing Business”-rankingar. Båda dessa rankingar kom på kort tid att sätta agendan och diktera vilka reformer, regleringar och avregleringar som anses legitima och acceptabla inom deras politikområden.

Aktuell statsvetenskaplig forskning visar också att även rankingar skapade av stater kan utgöra effektiva påverkansstrategier. Ett exempel är USA:s utrikesdepartements rankingar av länder utifrån anti-trafficking lagar. Denna rankning beskrivs inte som neutral utan anses av den amerikanska regeringen vara ett diplomatiskt verktyg för förbättrandet av mänskliga rättigheter i världen. Det visar sig också att länder som rankas som traffickingbenägna anstränger sig för att komma till rätta med situationen för att förbättra sitt rykte för att möjliggöra framtida samarbeten.

Det svenska utrikesdepartementet tillhör i dag ett av få statliga departement i världen som publicerar rapporter om länders respekt för mänskliga rättigheter. För att stärka Sveriges röst i världspolitiken borde regeringen, i linje med sina utrikespolitiska ambitioner, låta det svenska utrikesdepartementet gå ett steg längre genom att ranka länderna utifrån informationen de redan har och offentliggör. Detta vore också i linje med regeringens skrivelse att uppnå sina utrikespolitiska mål genom attraktionskraft istället för styrka.

Alla rankingar är inte effektiva; huruvida en rankning är lyckad beror på ett antal faktorer. Den exakta utformningen av rankningen kan variera, den kan till exempel baseras på en eller flera internationella konventioner som de flesta stater skrivit under. Alternativt kan rankningen fokusera på all lagstiftning som diskriminerar flickor och kvinnor – vars avskaffande av regeringen ses som en frihetsreform som skulle ha positiva sociala och ekonomiska effekter.

Det är särskilt tre faktorer kopplade till rankningens utformande som forskningen identifierat som effektiva:

  1. Att alla länder, inte bara de som bryter mot normerna, inkluderas. Detta stärker idén om att dessa normer är globala och gäller alla och ger större legitimitet till själva rankningen.
  2. Att rankningen inte bara identifierar negativa handlingar utan även önskvärda reformer och konkreta planer för att åstadkomma förbättringar. Samarbete med andra länder och internationella organisationer är viktigt.
  3. Att rankningen följs upp av diplomati och samtal med länder som inte respekterar normerna. Medan rankningen i sig förenklar verkligheten så är problemen i sig inte alltid enkla att åtgärda. Traditionell diplomati och assistans kan vara till stor hjälp.

Det är viktigt att understryka att rankningar bör ses som komplement till andra påverkansstrategier. Vidare är det viktigt att understryka att rankningen också med fördel kan kopplas till bistånd och andra ekonomiska samarbeten. Sveriges bistånd uppgår i dag till mer än 40 miljarder kronor årligen och för de lägst rankade länderna, som även tar emot en betydande del av biståndet, skulle rankingar kunna utgöra ett incitament.

Att införa rankingar kan anses bryta mot den traditionella idén om diplomati. Men faktum är att rankningar utgör en betydande del av samtida diplomatin. Sveriges status som humanitär stormakt borde även speglas tydligt i våra påverkansstrategier.

DN Debatt. 11 februari 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.