Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Läxhjälp i offentlig regi riskerar att öka klyftorna”

För att minska plånbokens betydelse skulle man, menar artikelförfattarna, kunna införa ett separat rutavdrag enbart för läxhjälp med en nivå lägre än de 50 000 kronor per år som gäller för övriga rutavdrag.
För att minska plånbokens betydelse skulle man, menar artikelförfattarna, kunna införa ett separat rutavdrag enbart för läxhjälp med en nivå lägre än de 50 000 kronor per år som gäller för övriga rutavdrag. Foto: Lars Lindqvist

Förändra avdragen. Erfarenheterna från Norge visar att de sociala utjämningseffekterna av läxhjälp i offentlig regi riskerar att öka klyftorna. Vi föreslår att avdragen för den effektiva och individanpassade privata läxhjälpen förändras så att fler kan utnyttja den, skriver vd:arna för två läxhjälpsföretag.

Svenska elevers studieresultat sjunker kraftigt. Det är allvarligt. För att vända detta behövs en mängd kunskapshöjande insatser. Att öka tillgången till studie- och läxhjälp är ett sätt att höja elevernas resultat i skolan. En färsk undersökning visar att anlitad privat studie- och läxhjälp leder till höjda studieresultat. Samtidigt har allt för många – trots den hittillsvarande avdragsmöjligheten – inte haft råd att anlita detta effektiva stöd. Men för att inte plånboken ska vara avgörande för om man kan få effektivt stöd för att klara skolan bättre behöver kostnaderna för privat studie- och läxhjälp sänkas kraftigt – inte höjas. Därför behöver avdragsmöjligheten för detta effektiva stöd förändras istället för att slopas. Tillsammans med ideell och offentlig läxhjälp skulle det skapa mer likvärdiga möjligheter för elever som annars har olika förutsättningar.

För att öka tillgången till läxhjälp har såväl oppositionen som regeringen föreslagit läxhjälp i offentlig regi. Det är bra. Det behövs fler, inte färre, insatser för att stärka tillgången till läxhjälp på olika sätt. Men då behövs det också en samverkan mellan offentlig, ideell och privat läxhjälp.

Att enbart satsa på offentlig läxhjälp i stora grupper och som en förlängning av skoldagen kommer dock vare sig att räcka, passa alla eller automatiskt bidra till höjda skolresultat och ökad jämlikhet. Det visar en utvärdering av den satsning på offentlig läxhjälp som en rättighet på samtliga grundskolor i Norge som påbörjades 2010. Utvärderingen genomfördes av forskningsinstitutet Nova vid Högskolen i Oslo och Akershus förra året. Resultatet var inte odelat positivt: endast hälften av eleverna använde läxhjälpen, kvaliteten varierade stort, och eleverna med de största behoven av läxhjälp dök inte upp eller blev inte sedda i de stora grupperna. De högpresterande eleverna fick höjda resultat, medan skillnaden till de lågpresterande elevernas resultat ökade. Den sociala utjämningseffekten av läxhjälp enbart i offentlig regi i Norge uteblev. Snarare ökade klyftorna.

Det finns många frågetecken kring hur allmän offentlig läxhjälp i Sverige skulle utformas: Kommer stödet vara aktivt och anpassat efter eleverna skilda behov? Vem ska ge denna läxhjälp – de redan hårt belastade lärarna? Hur löser man mellanmål, skolskjuts, med mera? Hur gör man med alla elever som behöver ett miljöombyte efter en hel skoldag i klassrummet?

Bland skolor som redan i dag har läxhjälp är den ofta lågt prioriterad och får bara resurser om det finns sådana över. Det visar en färsk utvärdering från Skolverket. Men rätt utformad – och i samverkan med både ideell och privat anlitad läxhjälp – kan offentlig läxhjälp vara bra.

Samtidigt finns det en helt annan effektivitet och individanpassning i privat läxhjälp. Möjligheten att göra skatteavdrag för att anlita läxhjälp har gjort att detta stöd för att höja skolresultaten har blivit tillgängligt för fler, och tiotusentals familjer har utnyttjat denna möjlighet. Privat läxhjälp är nu en etablerad del av kunskapssektorn. Drygt nio av tio som anlitar läxhjälp är nöjda och sju av tio anger i en färsk undersökning som Novus genomfört att detta stöd har bidragit till höjda resultat i skolan. Framgången ligger i:

individuellt anpassat stöd;

ett miljöombyte efter skoldagen;

att stödet ges av högskole- och universitetsstudenter som blir förebilder;

att inte bara hjälpa till med veckans läxor, utan även studieteknik, bredare ämneskunskaper och studiemotivation.

Avdragsmöjligheten för studie- och läxhjälp har också bidragit till tusentals nya jobb för unga vuxna. Det har skapat en förstärkning av ekonomin för högskolestudenter och fungerar som en viktig brygga ut i heltidsarbete efter studierna.

För att komma till rätta med problemet att allt för många inte har råd att anlita detta effektiva stöd behöver avdragsmöjligheten förändras istället för att slopas. Det skulle bidra till både höjda skolresultat och ökad jämlikhet:

1 Läxhjälpscirklar. Utvidga avdragsmöjligheterna att anlita läxhjälp genom att göra det möjligt för flera familjer att gå samman i så kallade läxhjälpscirklar. Där kan tre till fem elever få nära och anpassat stöd i mindre grupp från läxhjälpare, vilket dessutom ofta kan fungera ännu bättre än med en ensam elev. Detta stöd kan ges hemma hos en av eleverna eller i annan lämplig lokal. Det är i dag inte tillåtet, då RUT-systemet bygger på att tjänsten utförs i det egna hemmet och för det egna barnet. Därför är det möjligt att stödet för läxhjälp skulle behöva lyftas ut ur RUT-systemet. Kostnaden kan då bli så låg – cirka 50 kr/tim – att betydligt fler än i dag skulle ha råd med det.

2 Digital studie- och läxhjälp. Anpassa skattereglerna till en modern och digital verklighet och se till att avdragsmöjligheten även omfattar de nya formerna av direkt och individuellt anpassad läxhjälp via internet. Det skulle dels sänka kostnaden rejält, dels öka möjligheterna för elever i hela landet att få hjälp av duktiga universitetsstudenter som bor och studerar i de större städerna.

3 Om det skapas ett separat avdrag enbart för läxhjälp, så kan nivån på det vara lägre än de 50 000 kronor per år som gäller för övriga rutavdrag. Få anlitar läxhjälp mer än 1-2 dagar i veckan. Därmed skulle plånbokens betydelse minska ytterligare.

Tillsammans med stärkt samverkan mellan offentlig, privat och ideell läxhjälp är detta förslag som skulle kunna lösa upp knuten kring läx-RUT, och erbjuda en ny väg framåt.

Sju av tio som anlitar läxhjälp uppger att det har lett till höjda skolresultat. Och åtta av tio svenskar säger att studie- och läxhjälp kan bidrar till att höja skolresultaten. Dessutom säger flera svenska och internationella experter att privat läxhjälp är effektivt för att höja elevernas skolresultat. Men för att undvika invändningar om att vi bara skulle tala i egen sak, skulle det behövas en bred och oberoende akademisk eller statlig utvärdering av vilka effekter privat anlitad studie- och läxhjälp har på skolresultaten. Vi är övertygade om att en sådan skulle visa att detta stöd fungerar, men att det behöver bli tillgängligt för fler.

Pisa-undersökningen visade hur allvarligt läget är när det gäller svenska elevers resultat i skolan. Nu måste alla goda krafter tas till vara för att vända utvecklingen. Vi har utvecklat en fungerande modell som på ett bra sätt ger stöd till eleverna, och som nu är en självklarhet för många hushåll. Det är olyckligt om svenska elevers möjligheter att få tillgång till stöd som kan bidra till att de får högre skolresultat skulle fastna i låsta positioner i den politiska debatten. Vi bjuder därför istället in till en fördjupad dialog om hur samhället på bästa sätt kan bidra till att fler – inte färre – kan få effektiv och individuellt anpassad studie- och läxhjälp. Vi är beredda att bidra med våra erfarenheter och konstruktiva förslag för att nå målet om effektiv läxhjälp för alla.