Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Löften utan ekonomisk täckning”

Budgetfyrverkeri. Regeringen har en fundamentalt annorlunda bild av framtiden än sina egna expertmyndigheter. Därför ser man stora fria resurser – prognospengar som inte finns i verkligheten, skriver Magdalena Andersson (S) och Fredrik Olovsson (S).

De senaste veckorna har inneburit ett fyrverkeri av budgetutspel från regeringen. Många förslag har, sedda vart och ett för sig, varit välkomna och konstruktiva. Men sammantaget bryter regeringen enligt sina egna expertmyndigheter mot det finanspolitiska ramverket. Det är med tillgänglig information svårt att se att regeringens politik är förenlig med överskottsmålet.

Socialdemokraterna lade fast det finanspolitiska ramverket efter 1990-talskrisen. Ramverket har tjänat Sverige väl. I mitten av 00-talet anslöt sig även Moderaterna. Den breda uppslutningen bakom ramverket har varit en styrka för Sverige under finanskrisen.

Nu varnar regeringens egna expertmyndigheter för att regeringen inte klarar överskottsmålet:

Ekonomistyrningsverket (ESV) konstaterade för två veckor sedan att inte finns något utrymme alls för regeringens reformer: ”I närtid finns inget utrymme för ofinansierade reformer om hänsyn tas till de indikatorer som används för att utvärdera överskottsmålet.”

Konjunkturinstitutet (KI) framhåller: ”I och med att regeringen planerar att genomföra ofinansierade åtgärder på 23 miljarder kronor redan 2013 finns det enligt Konjunkturinstitutets bedömning inget utrymme kvar för ytterligare ofinansierade åtgärder för åren 2014–2016.” I stället väntar stora besparingar i KI:s prognos.

Självklart skriver regeringen inte under på expertmyndigheternas analyser. Regeringen har en fundamentalt annorlunda bild av framtiden. Man hyser en stark tilltro till den egna politiken. I finansdepartementets prognoser väntas arbetslösheten alltid att sjunka som en sten – tre fyra år framåt i tiden. I takt med att verkligheten inte uppfyller regeringens förhoppningar så flyttas tiden för arbetslöshetens nedgång framåt.

Så också i år.

Regeringens mer långsiktiga förutsägelser är mer tyckande än prognos – vilket borde beaktas i budgetprocessen. Tyvärr förhåller sig inte regeringen så. Därför ser man stora fria resurser – prognospengar som inte finns i verkligheten. Dessa prognospengar har finansierat en betydande del av budgetfyrverkeriet.

Överskottsmålet innebär att det offentliga finansiella sparandet ska uppgå till en procent av BNP som genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett flertal olika indikatorer har utvecklats för att utvärdera om politiken står i överensstämmelse med målet.

Regeringen själv brukar använda tre olika mått: Det konjunkturjusterade sparandet, ett bakåtblickande tioårsgenomsnitt och en sjuårsindikator. De är i dag alla lägre än 1,0 procent. Även Finanspolitiska rådets tioårsindikator är i nuläget lägre än 1,0.

Med tillgänglig information är regeringens politik inte förenlig med överskottsmålet.

Numera argumenterar regeringen för att ett större underskott nästa år kan motiveras med ett sämre konjunkturläge. När tiderna försämras ska det finansiella sparandet minska – och stärkas med bättre tider. Det är riktigt. Men då måste insatserna stimulera efterfrågan. Regeringen väljer i stället att spendera 16 miljarder på att i ett slag sänka bolagsskatten. Strukturellt är detta ett rimligt förslag, som bör genomföras i den takt ekonomin tillåter. Men som konjunkturpolitik är sänkningen av bolagsskatten ett slag i luften. Efterfrågeeffekten är synnerligen begränsad.

Vi socialdemokrater kommer i vårt budgetalternativ att återkomma med vår bedömning av reformutrymmet. Vår hållning är att önskvärda reformer ska genomföras i den takt som ekonomin tillåter. När konjunkturen försämras står vi beredda att stimulera efterfrågan.

Vårt budgetarbete syftar till en ansvarsfull politik där jobben går först.

Magdalena Andersson (S) ekonomisk-politisk talesperson
Fredrik Olovsson (S) vice ordförande i finansutskottet