”Lottning kan vara ett bättre urvalsinstrument till skolan”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Föråldrad skollag. Vi har länge haft som mål en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån bakgrund, som gjort klassresor möjliga. I dag är utvecklingen bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt och därför måste skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser efter elevernas behov. Huvudmännen måste också få i uppdrag att se till att elevgrupperna blir mer blandade socialt och etniskt, skriver Ibrahim Baylan.

Föråldrad skollag. Vi har länge haft som mål en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån bakgrund, som gjort klassresor möjliga. I dag är utvecklingen bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt och därför måste skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser efter elevernas behov. Huvudmännen måste också få i uppdrag att se till att elevgrupperna blir mer blandade socialt och etniskt, skriver Ibrahim Baylan.

Den svenska skolan presterar allt sämre resultat, både vad gäller antalet behöriga till gymnasieskolan men även jämfört med andra länder. Men det är inte bara resultaten som sjunker i skolan. Sverige har också tappat den tidigare tätpositionen vad gäller likvärdighet i skolan. Svenska elevers socioekonomiska bakgrund spelar numera lika stor roll för resultaten som för elever i Tyskland och USA. Det är inte länder som vi ska vara stolta över att jämföra oss med i detta sammanhang.

Skillnaderna mellan olika elevgrupper är oerhört stora. År 2011 var det 95 procent av eleverna med minst en högskoleutbildad förälder som blev behöriga till gymnasieskolan. Motsvarande andel för elever vars föräldrars högsta utbildningsnivå är gymnasieskola respektive grundskola var 85 respektive 61 procent. Men det är inte bara skillnaderna mellan elevgrupper som har ökat utan även skillnaderna mellan skolor.

Annons:

Den minskade likvärdigheten är en av förklaringarna till att resultaten i skolan sjunker. Detta är djupt allvarligt och ett stort misslyckande för skolpolitiken. Det är även farligt för Sveriges fortsatta välstånd. Om vi ska kunna konkurrera med kunskap så duger det inte att ha ett skolsystem där elever tidigt sorteras ut och där mer än 13.000 elever går ut grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan, årligen.

För att vända utvecklingen i skolan och höja kunskapsresultaten krävs en utveckling av undervisningens kvalitet. Det görs bäst genom investeringar i lärarna och skolledarna. En högkvalitativ undervisning ger alla elever bättre möjligheter att utveckla sin fulla potential. Samtidigt som det finns ett behov av ett generellt kvalitetslyft behövs också ökade insatser för att öka likvärdigheten.

Socialdemokraterna anordnar i dag den 28 mars en hearing i riksdagen för att utveckla skolpolitiken för att ge alla elever samma chans att lyckas i skolan. Vi presenterar åtta politiska förslag för en jämlik skola:

1. En sammanhållen skola.
Hur ett skolsystem är uppbyggt påverkar hur likvärdigt det är. En sammanhållen skola utan sortering och stängda dörrar är grunden för att skapa en jämlik skola där alla elever når målen. Men på punkt efter punkt förändrar regeringen skolsystemet i motsatt riktning. OECD framhåller att skolsystem som inte sorterar elever utifrån prestationer tidigt i livet är mer likvärdiga. OECD visar också att dörrarna till högre studier ska vara öppna efter gymnasieskolan och framhöll Sverige som ett gott exempel. Det vill säga, innan regeringen förändrade gymnasieskolan och gymnasieeleverna började välja bort yrkesprogrammen då de inte längre leder till högskolebehörighet.

2. Resurser efter elevernas behov.
Av de 50 mest segregerade kommunerna i Sverige tar en av fyra inte hänsyn till socioekonomiska faktorer när resurser ska fördelas till skolan. Utifrån de stora skillnader som finns i skolors förutsättningar för sin verksamhet bidrar det här till att öka ojämlikheten i skolan. Därför ska skollagen ändras så att kommunerna tvingas fördela resurser till skolan efter elevernas behov.

3. Blandade elevgrupper.
Om det i klassen saknas elever som motiveras av sin familj att satsa hårt på studierna så kommer det att påverka studieklimatet i klassen till det sämre. Därför behövs insatser för att skapa blandade skolor och elevgrupper.

• Liksom högskolelagen ger högskolor och universitet i uppdrag att främja en breddad rekrytering ska skolans huvudmän i skollagen få i uppdrag att se till att barn- och elevgrupperna i förskolan och skolan är socialt och etniskt heterogena

• Vid ansökan om att etablera en ny skola ska elevgruppens sammansättning vägas in och nyetableringar som leder till ökad segregation ska inte ges tillstånd av Skolinspektionen att starta.

• Om det finns fler sökande än platser vid en fristående skola får skolorna i dag basera sitt urval på kötid, syskonförtur och en geografisk närhetsprincip. Kötid är ett kraftigt socialt segregerande urvalsinstrument. Vi vill se över om lottning till grundskolor med fler sökande elever än platser skulle vara ett bättre urvalsinstrument, jämte syskonförtur och närhetsprincip.

4. De bästa lärarna i skolor med störst utmaningar.
Det finns inget viktigare för en elevs resultat i skolan än att eleven möter en riktigt bra lärare. De skolor som har de tuffaste förutsättningarna för att alla elever ska nå målen kräver störst investeringar. Vi vill därför göra en särskild satsning för att attrahera de bästa lärarna och rektorerna till skolorna med de största utmaningarna.

5. Investera i förskolan.
Barn som gått i en kvalitativ förskola klarar sig bättre i skolan. Om inte barnens kognitiva förmågor stimuleras i tidig ålder är det svårt att någonsin komma i kapp. Vi vill därför stärka förskolans kunskapsuppdrag och investera i kompetensutveckling för förskolans personal. Vårdnadsbidraget bör också avskaffas.

6. Utveckla mottagandet av nyanlända elever.
Bristerna i utbildningen för nyanlända elever gör att eleverna inte får likvärdiga möjligheter. Skolan behöver genomföra omfattande kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och utifrån kartläggningen utforma undervisningen i varje ämne så att det passar eleven.

7. Höga positiva förväntningar och inkluderande förhållningssätt.
Skolan behöver ha höga positiva förväntningar på alla elever. Skolan behöver också ett mer inkluderande förhållningssätt. Nossebroskolan i Essunga kommun är ett lysande exempel. De mindre grupperna med lågt presterande elever slopades och eleverna inkluderades i klasserna vilket gjorde att det skapades möjlighet för fler lärare i varje klass med stigande kunskapsresultat som följd. Här finns något att lära för andra skolor. Samtidigt bör inspiration hämtas från Finland där elever får tidiga och intensiva insatser om de halkar efter.

8. Mindre individuellt arbete i skolan.
Mer av eget arbete i skolan har lett till såväl lägre generella kunskapsresultat som större skillnader. Eleven och dess föräldrar har fått ta ett för stort ansvar då skolan backat undan. Vi är kritiska till hur vi själva har drivit denna utveckling i skolan och ser att den behöver vändas.

Vi har under lång tid haft som mål, och varit stolta över, att ha en skola som inte gör skillnad på eleverna utifrån vilka deras föräldrar är, ett utbildningsväsende som möjliggjort klassresor och ökat den sociala mobiliteten i vårt samhälle. I dag ser vi att den utvecklingen är bruten till förmån för en skola som snarare cementerar än bryter sociala mönster. Det är oacceptabelt. Vi utvecklar därför skolpolitiken för att alla elever ska kunna göra sina egna livsval och nå sin fulla potential.

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson (S), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

concord_500
Foto:Nicklas Thegerström

 DN rapporterar live om ubåtsjakten. Följ händelseutvecklingen. 10  6 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

 Detta har hänt: Ubåtsjakten i skärgården – dag för dag. 112  26 tweets  86 rekommendationer  0 rekommendationer

 Litar på tips från allmänheten. Försvaret har inga egna bra observationer av misstänkta ubåten. 125  10 tweets  115 rekommendationer  0 rekommendationer

forsvaret_144102
Foto:Sören Andersson

 Se bilder från DN:s fotografer. På plats i Stockholms skärgård. 219  77 tweets  142 rekommendationer  0 rekommendationer

Få flashar om de senaste nyheterna med DN:s app.  Ladda ned den i App Store.

terror_500
Foto:AFP

 Utredning av terrordådet i Stockholm. ”Förundersökning nedlägges.”

bjorklund500
Foto:Roger Turesson

 ”Vi var för tunna.” FP-ledaren kräver borgerligt nytänkande. 48  17 tweets  31 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:

 Minkfarmare kräver miljonskadestånd. ”Trodde det skulle störta in i hallen” – därför flög planet så lågt.

mink2
Foto:Alamy

 I Efterlyst. Mannens bild visades i tv – då angav mannen sig själv. 25  8 tweets  17 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: