Timbro hävdar i en artikel på gårdagens DN Debatt (läs denna på dn.se/opinion) att EU-institutionerna spenderar ”miljarder på propaganda”. Självklart har artikelförfattarna rätt i att man måste skilja mellan information och propaganda. Men de ger själva en ofullständig, förenklad och vinklad bild av EU:s kommunikationsverksamhet.

Kommunikation är ett livsviktigt inslag i en demokrati. Det är min utgångspunkt som ansvarig för EU-kommissionens kommunikationsstrategi. Jag hoppas vi är eniga om att allmänheten har inte bara rätt att bli informerad om vad EU gör, vilka förslag som läggs fram och vilka beslut som fattas. Den har också rätt att göra sin röst hörd om vad den vill att EU ska göra och hur.

EU har världens största pressrum, räknat i ackrediterade journalister. Vi har informationskontor i samtliga medlemsländer. Men kommunikation är inte enbart att hålla presskonferenser, ge intervjuer och dela ut trycksaker. I en demokrati måste kommunikation vara synonymt med dialog. Och den dialogen måste involvera det civila samhället, arbetsmarknadens parter, nationella parlament, politiska partier, enskilda medborgare och inte minst nationella parlament.

Sedan 2004 har vi reformerat, moderniserat och decentraliserat kommunikationen i EU-kommissionen, ett arbete som är långt ifrån avslutat. Vi har skiftat fokus från Bryssel till enskilda medborgare i medlemsländerna. Medborgarna står i centrum och vi använder oss nu också av de medieformer som medborgarna föredrar: tv, radio, internet, bloggar, Facebook och lokaltidningar.

Vi har skapat en tvåvägskommunikation. I stället för monolog för vi i dag en dialog med medborgarna bland annat på Debate Europe, diskussionsforum på internet, och medborgarråd på nationell och europeisk nivå. Det handlar om att lyssna, inte om att propagera. Åsikter bryts mot varandra och gapet mellan beslutsfattare i Bryssel och medborgarna minskar.

Att kommunicera i 27 medlemsländer på 23 språk är dock inte gratis. Vår årliga kommunikationsbudget, inklusive personalkostnader och kontor i samtliga 27 medlemsländer, uppgår till cirka 2,1 miljard kronor. Utslaget på hela EU:s befolkning motsvarar det cirka 4 kronor per invånare och år eller 0,02 procent av EU:s årliga budget. Men det är inte heller bara kommissionens uppgift att informera och skapa debatt om EU-frågor. Det ansvaret vilar lika mycket, om inte mer, på regeringarna i medlemsländerna.

EU blir vad medlemsländerna gör det till. Men för att det ska bli både bra, trovärdigt och demokratiskt måste förstås medborgarna spela en avgörande roll. Så nej, det är verkligen inte, som artikelförfattarna påstår ”européerna själva som ska danas av det stora EU-maskineriet”. Min filosofi är att det blir bättre politiska beslut om vi först frågar medborgarna till råds.

Mitt mål är att göra EU-kommissionen mer öppen och mottaglig för synpunkter och åsikter från allmänheten. Inte att få folk att älska EU. Det är inte vår målsättning, vilket Timbro tycks tro. Vår uppgift är inte heller att enbart informera. Det är att lyssna på människors tankar och åsikter om EU, att så nära medborgarna som möjligt förklara vad vi gör. Men också att stimulera till debatt och diskussion om olika EU frågor som berör oss alla. Det är inte propaganda. Det är att stärka demokratin.

Margot Wallström vice ordförande i EU-kommissionen och ansvarig för kommunikationsstrategi