Den som uppfann begreppet "papperstidningen" var sannolikt ingen tidningsvän. Ingenting har mer effektivt bidragit till att sänka tidningens status till förmån för nätet.
En ny etnografisk undersökning av antropologen Katarina Graffman visar att när ungdomen i dag talar om DN menar de nätet. "Med andra mediebeteenden in i framtiden" är en djupstudie av några få personer så generaliserbarheten kan ifrågasättas. Ändå är det intressant att begreppet "papperstidningen" av de unga bara verkar användas som ett negativt samlingsbegrepp för de gamla prasslande produkterna medan nätkonsumtionen beskrivs mer specifikt: "Jag läste i DN i dag ". Frågor om "nya medier" begriper de inte. Det är ingenting nytt med nätet. De traditionella medierna betraktas dock generellt med skepsis och misstro, oavsett distributionsform. Lite gulligt är det att dessa sunt mediekritiska 15-23-åringar när det gäller fakta har störst tillit till "mamma". Kommunikationens oändlighet ute i cyberspace ökar behovet av trygghet i den lilla världen där hemma.
Bilden att nätet är framtiden delas av unga och publicister. En annan grupp, förhoppningsvis delvis överlappande, har där-emot en mycket större tilltro till den klassiska tidningen: nämligen läsarna. I en ny studie från Göteborgs universitet, inom ramen för SOM-undersökningen, presenteras siffror på hur läsarna förhåller sig till papper respektive nät. Forskaren Annika Bergström visar att 44 procent av lokaltidningsläsarna förknippar tidningen med fördjupning, mot bara 4 procent för nätet. Motsvarande siffror för överskådlighet är 37-10, "roligt att läsa" 42-6, avkoppling, 44-6, allt till papperets fördel. Bara när det gäller frågan om var man bäst får tillgång till de senaste nyheterna vinner nätet komfortabelt med 40-12. Här har läsarna och tidningsmakarna uppenbarligen samma definition av nyheter som allmänna och externproducerade. Den egna nyheten från grävgrupp eller DN Debatt gör sig naturligtvis fortsatt lika bra för leverans hem till brevlådan.
Intressant är att siffrorna i stort sett är de samma när de bryts ned på ålder. Även de unga tycker att den bästa tidningen är den som mamma läser till frukosten. Och även regelbundna nättidningsläsare håller papperstidningen högt.
De båda refererade undersökningarna verkar i förstone helt motsägelsefulla. Men eftersom den första studien tittade på ungas medievanor generellt och den senare specifikt på tidningskonsumtionen finns fog för hypotesen att de unga är på väg bort från tidningarna helt och hållet. Nätet är bättre än tidningen som är bättre än nättidningen. Nyheter på nätet är för dem någonting helt annat än nyheter i tidningarnas nätupplagor. Därför ska de unga kanske inte heller få styra tidningarnas publicistiska strategi. Mammorna är en viktigare målgrupp än barnen.