”Män har svårare än kvinnor att prata om sin egen död”

Publicerad 2013-03-10 00:40

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Ny undersökning. Åtta av tio svårt sjuka kvinnor initierar samtal om sin kommande död med specialiserad omvårdnadspersonal. Hos män är andelen endast tre av tio. Den manliga oviljan att visa sig svag inför andra verkar hålla i även inför döden – men den går att överkomma med rätt bemötande, skriver psykologen Ásgeir R Helgason.

Ny undersökning. Åtta av tio svårt sjuka kvinnor initierar samtal om sin kommande död med specialiserad omvårdnadspersonal. Hos män är andelen endast tre av tio. Den manliga oviljan att visa sig svag inför andra verkar hålla i även inför döden – men den går att överkomma med rätt bemötande, skriver psykologen Ásgeir R Helgason.

Åtta av tio svårt sjuka kvinnor har samtal om sin kommande död med specialiserad omvårdnadspersonal. Hos män är andelen endast tre av tio.

Ny svensk forskning visar att män trots årtionden av genusdebatt ofta sitter fast i en ”manlighetsfälla” när det gäller det allra svåraste. Och försöker de bryta sig loss från den rådande normen finns det individer och system som gärna trycker tillbaka.

De aktuella siffrorna kommer från en studie om eventuella skillnader i omvårdnaden av 200 patienter i livets slutskede, som delvis fort­farande pågår vid Karolinska Institutet. Resultat som publicerats i vetenskapliga sammanhang visar att åtta av tio kvinnor initierar samtal om sin kommande död med specialiserad omvårdnadspersonal. Hos män var andelen endast tre av tio.

Men behovet av samtal om döden var därför inte mindre hos männen. I studien fick patienten tillsammans med specialiserad omvårdnadspersonal svara på öppna frågor om sina framtidsplaner. Denna enkla åtgärd ökade andelen män som förde ett samtal om den egna döden till sex av tio.

Resultaten talar för att den manliga oviljan att visa sig svag inför andra verkar hålla i även inför döden – men att den går att överkomma med rätt bemötande.

Samtal om döden mellan patient och vårdpersonal kräver lång erfarenhet och träning från personalens sida. Faktum är att alla inte vill samtala om den egna kommande döden. Men de nu aktuella forskningsresultaten visar att det trots allt är en övervägande majoritet patienter som känner ett behov av att föra ett samtal om det som väntar.

Tar inte vara på vårdens stöd. Andra enkätstudier och djupintervjuer, som undersökt livskvalitet och känslorelationer bland män med prostatacancer i olika stadier, pekar på att män med cancer inte tar vara på vårdens psykosociala stöd i lika stor utsträckning som kvinnor. De fortsätter i stället att vara beroende av sin partner för känslomässigt stöd i precis samma utsträckning som jämnåriga män i största allmänhet.

Konsekvenserna för männen är ofta svåra och tar sig olika uttryck. Män i allmänhet och cancersjuka män i synnerhet som inte anförtror sig till någon är oftare missnöjda med sitt liv, de är olyckliga, har lägre livskvalitet och känner sig oftare trötta och utmattade jämfört med andra män.

Partnern viktig. Forskning från Karolinska Institutet visar att åtta av tio svenska män över 50 år anförtror sig enbart till sin partner och var femte man är helt känslomässigt isolerad när det gäller svåra existentiella frågor.

I forskningsstudien svarade männen på frågan: ”Har du någon som du kan diskutera känslomässiga problem med, som till exempel ängslan, hopplöshet och rädsla för döden?”

De som svarade att de delade få, nästan inga eller inga svåra problem med vare sig en partner eller någon annan, räknades som känslomässigt isolerade.

Vid en europeisk konferens om mäns hälsa presenterades resultat som visar på betydande könsskillnader i andel svenskar som inte anförtror sig till någon annan än sin partner. Känslomässig isolering verkar därför vara till stora delar ett manligt fenomen.

Av män över 50 år som inte har någon fast partner, är sju av tio helt känslomässigt isolerade jämfört med tre av tio kvinnor i samma åldersgrupp och situation.

Vänner utöver parrelationen. Det verkar som om yngre män i större utsträckning har känslonära vänner utöver parrelationen, men att andelen avtar med åldern och att ändringen hänger ihop med att ingå en långvarig parrelation. Partnern tar över som den enda männen anförtror sig till i svåra livskriser.

Studier antyder att större andelen svenska kvinnor har flera nära djupa vänskapsrelationer och att majoriteten fortsätter odla nära relationer även efter att de ingått en långvarig partnerrelation. Vi vet inte i dagsläget om det finns en generationstrend där andelen känslomässigt isolerade män förändras över tid.

En vanlig hypotes kring varför män tenderar att isolera sig känslomässigt från andra män är att män traditionellt kämpar mot andra män på olika plan. Om detta är en viktig del av förklaringen borde andelen kvinnor som enbart anförtror sig till sin partner vara större bland kvinnor som gör karriär på traditionellt manliga områden. Forskningen ger visst stöd för detta, men ytterligare forskning behövs.

Fast i en manlighetsfälla. Krig är den ultimata kampen. Det är en grundregel i all krigföring att aldrig visa svaghet inför fienden. Något som näringslivstoppar och andra manliga ledare har anammat där alla andra är potentiella fiender. Det talas gärna om att män måste våga bryta sig loss från mansrollen och visa sårbarhet.

Men det är lättare sagt än gjort. Män sitter ofta fast i en ”manlighetsfälla” och försöker männen bryta sig loss finns det individer och system som gärna vill trycka tillbaka.

Ett bra exempel på det är när den svenska överbefälhavaren, ÖB, Sverker Göranson vågade visa sig mänsklig och gick ut med att han blir sjukskriven på grund av arbetsutmattning. Satirprogrammet ”Public service” på Sveriges Radio P1 gjorde narr av sjukskrivningen.

Även högt profilerade kvinnliga politiker försökte stänga igen fällan genom att använda satiriska kommentarer om ”stresstålighet”.

Vi tenderar att gemensamt trycka in varandra i en etablerad könsnorm. ÖB bör därför ha en eloge för att han går ut och synliggör att även män i de manligaste av världar kan visa sina mänskliga sidor.

Ásgeir R Helgason, docent i psykologi, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet & Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting

Tipsa via e-post

0 . Per sida:

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Mer från förstasidan

Skulle kosta skolan 800.000. ”Jag hade ingen aning om att de planerade att åka till Mallorca”, säger grundskolechefen. 6  2 tweets  4 rekommendationer  0 rekommendationer

Palma144
Foto:Alamy
IVF144
Foto: 67photo/Alamy

Kvinnan genomgick provrörsbefruktning. Nu väntar hon en annan kvinnas tvillingar.

Annons:
DiskrimineringPUFF
Foto:Alamy

Detta är diskriminering. Här är tabbarna som arbetsgivare inte får göra. 22  6 tweets  16 rekommendationer  0 rekommendationer

Tror du att du diskrimerats? Detta går att driva rättsligt. 2  1 tweets  1 rekommendationer  0 rekommendationer

De arbetar brett med mångfald. Så gör företaget. 6  4 tweets  0 rekommendationer  2 rekommendationer

Ställ din fråga redan nu. Hooshang Bazrafshan, projektledare på diskrimineringsombudsmannen chattar kl. 13.

DO144
Foto:DO

Har du känt dig diskriminerad någon gång?

Annons:
Annons: