Många stater i EU har inte tagit hotet från extremism och inhemsk terrorism på tillräckligt stort allvar. Det är dags att inse att terrorismens ansikte ständigt förändras och att vi måste följa med i den utvecklingen. Som ett stöd till medlemsländerna lanserar EU-kommissionen därför i dag ett europeiskt nätverk mot all form av radikalisering och våldsbejakande extremism. Nätverket – som får närmare 200 miljoner under fyra år – ska bli en mötesplats för forskare och praktiker. Ett angeläget område för nätverket är extremisters användning av internet, skriver Cecilia Malmström, Birgitta Ohlsson och Magnus Ranstorp.

Drygt ett decennium efter terrorattackerna i USA har det blivit uppenbart att Skandinavien inte är förskonat. Norge har denna sommar sargats av blodiga politiska attentat, Stockholm blev skådeplats för Skandinaviens första självmordsbombare förra året och i Danmark har attentat mot Jyllands-Postens redaktion avvärjts.

Europol har sedan 2001 fört statistik över terrorattacker och misstänkta terrorhandlingar inom EU. De menar i sin senaste rapport om terrorism att till skillnad från 11 september, där en större organisation låg bakom, går trenden nu mot att det blir allt fler ensamma individer som utför terrordåd.

Vi konstaterar att många av EU:s medlemsstater inte har tagit hotet från extremism och inhemsk terrorism på tillräckligt stort allvar. Nu tio år efter 11 september är det dags att inse att terrorismens ansikte ständigt förändras och vi måste följa med i den utvecklingen.

Mycket energi har gått åt till att se över de brottsbekämpande verktygen. Det är nu dags att sätta fokus på det förebyggande arbetet för att motverka våldsbejakande extremism.

När EU:s inrikes- och justitieministrar träffas 22-23 september kommer därför en stor del av tiden att ägnas åt att diskutera just detta. Medlemsländernas arbete med att bemöta extremism kommer att tas upp, inklusive varför så få länder tagit fram handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Sverige har ännu inte presenterat en sådan handlingsplan, men den håller nu på att beredas inom regeringskansliet under demokratiminister Birgitta Ohlssons ansvar.

Det handlar dock inte bara om att ha en strategi för hur man på bästa sätt kan stödja dem som jobbar med att bemöta våldsbejakande extremism. Det handlar om ett långsiktigt politiskt engagemang för att stödja de lokala krafter som är absolut avgörande för om vi ska kunna möta den ökande extremismen.

Som ett stöd till medlemsländernas arbete att förebygga extremism lanserar EU-kommissionen i dag ett europeiskt nätverk för att finna former för hur vi kan förhindra all form av radikalisering och våldsbejakande extremism. EU-kommissionen bistår nätverket med mer än 120 miljoner kronor och med ett sekretariat för att stödja arbetet.

Nätverket ska fungera som en mötesplats för forskare och praktiker, det vill säga skolpersonal, religiösa ledare, socialarbetare och frivilligorganisationer, att utbyta information, erfarenheter och idéer om hur man bäst bemöter våldsbejakande extremism. Detta blir första gången man skapar mötesplatser över de olika disciplinerna på europeisk nivå.

I bästa fall handlar det om att upptäcka och fånga upp individer som är på väg in i radikala och våldsamma rörelser. Och i ett mer långsiktigt perspektiv hoppas vi genom denna korsbefruktning av experter erbjuda EU:s medlemsstater en "verktygslåda" för att motverka våldsbejakande extremism.

Erfarenheter man har av att möta ungdomar från skolans värld eller socialtjänsten kan till exempel tjäna som inspiration till hur man inom andra sektorer såsom kriminalvården kan möta radikalisering i fängelsemiljöer. Och tvärt om. Mycket bra lokalt förankrat arbete pågår runt om i Sverige men ofta förekommer parallellt arbete och stuprörsmentalitet mellan olika myndigheter. Hjulet ska inte behöva uppfinnas på nytt när man konfronteras av olika former av extremism.

Det samma gäller för EU:s medlemsländer. De lärdomar man har från svenska Exit:s mångåriga arbete med avhopparverksamhet från högerextremism kan säkert vara till nytta för städer som Luton och Budapest där liknande problem finns.

Ett område som blir en angelägen del för nätverket att fokusera på är hur internet används. Extremister använder sig i allt högre utsträckning av internet och webbaserad teknik för att kommunicera sina ideologier. I Norge använde Breivik internet för att förbereda sitt attentat och för att sprida sitt manifest. Det skapas och uppstår ständigt nya forum och sidor på nätet som uppmanar till terrorhandlingar. En fråga för nätverket blir därför hur man ska förhålla sig till denna propaganda, samt hur de goda krafternas budskap kan spridas.

Våren 2012 kommer EU-kommissionen att organisera ett ministermöte på temat hur vi motverkar våldsam extremism. Där väntas EU:s nätverk mot våldsam extremism presentera sitt arbete. Men syftet är i lika hög grad att se hur långt medlemsstaterna kommit i sitt arbete. Och att därefter kunna bestämma den fortsatta riktningen för våra insatser. Det politiska engagemanget och stödet till de lokala krafterna i alla länder är en förutsättning för att vi ska vara framgångsrika.

På årsdagen den 11:e september tänker vi speciellt på alla dem som föll offer för det fruktansvärda terrorattentat, men även på de många andra runt om i världen och på deras anhöriga som fallit offer för terrorismen.

Arbetet för att bekämpa terrorismen fortgår och med större fokus på det förebyggande arbetet kan vi förhoppningsvis fånga upp och hjälpa individer som tenderar att bli allt mer radikala och våldsamma innan det är för sent.

Cecilia Malmström,

EU-kommissionär för inrikes frågor

Birgitta Ohlsson (FP),

demokratiminister

Magnus Ranstorp,

forskare och medlem i EU:s antiradikaliseringsnätverk