Allmänheten är i stor utsträckning nöjd med hur den offentliga sektorn sköter sitt uppdrag. Detta framgår av en rapport som offentliggörs i dag och som på regeringens uppdrag tagits fram av Statskontoret i samarbete med SOM-institutet. Undersökningen blir grunden för vidare studier och en mer välgrundad debatt om kvalitet i offentlig sektor. Statliga myndigheter och utförare av offentligt finansierad verksamhet ska kunna bli jämförda med varandra. Medborgarna ska kunna förvänta sig samma service och kvalitet oavsett vilken ­myndighet man vänder sig till, skriver Stefan Attefall och Yvonne Gustafsson.

 
All offentlig verksamhet syftar till att tjäna medborgarna och finansieras till huvuddelen med skattemedel. Därför är det viktigt att medborgarna får ge sin syn på statliga myndigheter och annan offentligt finansierad verksamhet. Regeringens utgångspunkt är att det ytterst är medborgarna och företagen som avgör om förvaltningen har god service och kvalitet i sina tjänster.

I dag gör många myndigheter och verksamheter egna undersökningar för att följa upp hur medborgare och företag uppfattar kvalitet och service. Undersökningarna skiljer sig dock åt när det gäller metod och vilka frågor som ställs. Det gör det svårt att säga något samlat om hur medborgare och företag uppfattar förvaltningen som helhet och att jämföra uppfattningar om olika myndigheter. Allmänheten bör kunna ställa samma krav på kvalitet och service oavsett vilken myndighet eller verksamhet den har kontakt med.

I övermorgon publicerar OECD för andra gången rapporten ”Government at a Glance”. Rapporten innehåller beskrivningar och jämförelser av den offentliga förvaltningens utveckling i OECD-länderna med fokus på förvaltningens resurser och resultat. Med utgångspunkt i OECD:s arbete publicerar Statskontoret i dag en samlad beskrivning av den offentliga sektorns utveckling i Sverige. Arbetet är en del i regeringens strävan att få en mer samlad och systematisk uppföljning av förvaltningens utveckling och möjliggöra internationella jämförelser.

Vad tycker då medborgarna om offentlig verksamhet? Tillsammans med SOM-institutet vid Göteborgs universitet har Statskontoret frågat allmänheten hur Polisen, Skatteverket, CSN, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sköter sitt arbete och hur verksamheten inom grundskolan, hälso- och sjukvården, räddningstjänsten och äldreomsorgen fungerar.

Resultaten visar att allmänheten är förhållandevis nöjd med hur statliga myndigheter sköter sitt arbete och hur kommunala och landstingskommunala verksamheter fungerar. Sett ur ett internationellt perspektiv har svenskar också ett relativt högt förtroende för olika samhällsinstitutioner. Inom vissa områden finns dock en negativ trend.

Allmänheten har bedömt myndigheternas arbete på en femgradig skala. Bäst omdöme får Polisen, där 64 procent av de svarande menar att verksamheten fungerar bra (11 procent uppger att myndigheten sköter sitt arbete dåligt). Även Skatteverket får ett godkänt betyg – 56 procent är positiva i sina bedömningar, medan bara 5 procent är negativa till det arbete som myndigheten utför.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får ett sämre omdöme. Här är det en större andel som tycker att myndigheterna sköter sitt arbete dåligt än som tycker att de sköter det bra. Det är 45 respektive 40 procent som är missnöjda med dessa båda myndigheters arbete och endast 21 respektive 13 procent som är nöjda. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är två myndigheter som av olika anledningar har debatterats flitigt i medierna under de senaste åren, något som sannolikt avspeglas i allmänhetens bedömningar.

När det gäller den verksamhet som kommuner och landsting ansvarar för är allmänheten framför allt nöjd med hur räddningstjänsten och sjukvården fungerar. Över 60 procent av de svarande tycker att dessa verksamheter fungerar bra på platsen där de bor. Allmänheten är dock något mindre nöjd med grundskolan och äldreomsorgen, 45 procent ger positiva omdömen till grundskolan och 35 procent tycker att äldreomsorgen fungerar bra. Det är dock genomgående en större andel personer som är positiva än som är negativa till hur verksamheten fungerar.

Undersökningen visar också tydligt att de som är berörda av en verksamhet och som har varit i kontakt med en myndighet är mer nöjda än de som inte är direkt berörda av verksamheten.

Skillnaden är som störst när det gäller den kommunala grundskolan. Nästan 60 procent av brukarna av kommunal grundskola uppgav att de var nöjda med verksamheten, medan samma siffra bland de som inte varit kontakt med verksamheten var 38 procent.

Frågorna om myndigheters och verksamheters förmåga att leverera i enlighet med sitt uppdrag ger en ögonblicksbild av hur allmänheten uppfattar kvaliteten i offentlig verksamhet. Statskontoret har dessutom analyserat hur uppfattningarna om ett antal verksamhetsområden som kommuner och landsting ansvarar för har utvecklats under en tioårsperiod. Vissa områden uppvisar en negativ trend, även om det rör sig om små förändringar.

Undersökningens resultat väcker en rad intressanta frågor. Hur kommer det sig att människor är mer nöjda med den myndighet som har till uppgift att kräva in pengar än med myndigheter som har till uppgift att ge dem stöd och hjälp? Är det myndighetens prestation eller den förda politiken på området som bedöms?

Vad ligger bakom människors uppfattningar om olika myndigheter och offentliga verksamheter? Och hur förhåller sig allmänhetens uppfattningar om kvalitet till de mått på kvalitet som används inom verksamheterna?

För att besvara frågor likt dessa och skapa bättre förutsättningar för att utveckla förvaltningens service och kvalitet måste vi bli bättre på att lyssna på och ta till oss av vad medborgarna tycker.

Det behövs dessutom en uppföljning som ser till förvaltningen som helhet och som gör det möjligt att jämföra såväl kvalitet som effektivitet mellan myndigheter och verksamheter. Statliga myndigheter och utförare av offentligt finansierad verksamhet ska kunna bli jämförda med varandra.

Medborgarna ska kunna förvänta sig samma service, bemötande och kvalitet oavsett om man vänder sig till Skatteverket, Försäkringskassan eller någon annan statlig myndighet. Det är därför viktigt att fortsätta följa och analysera medborgarnas och företagens uppfattningar om offentlig verksamhet.

Stefan Attefall (KD)
civilminister
Yvonne Gustafsson
generaldirektör Statskontoret