Med en månad kvar till valdagen är EU-valrörelsen ännu i sin linda. Många kommentatorer och politiska företrädare har redan slagit fast att valdeltagandet kommer att bli lågt. I färskt minne finns valrörelsen från 2004 då endast 38 procent av svenskarna valde att utnyttja sin rösträtt.

Men en ny undersökning som opinions­institutet Skop gjort på uppdrag av Moderaterna visar att väljarna anser EU-frågorna vara relevanta. Detta visar på möjligheten att engagera fler i detta val. Förutsättningen är att debatten handlar om de frågor som väljarna tycker är viktiga. Undersökningen genomfördes mellan den 29 mars till den 18 april 2009 och omfattar intervjuer med 1 092 personer, som valdes ut genom ett obundet slumpmässigt urval.

I undersökningen har deltagarna fått svara på i vilka frågor de ser att EU kan göra skillnad. Det allra tydligaste exemplet finns på miljöområdet, där väljarna upp­lever att EU spelar en betydelsefull roll.

På frågan om EU underlättar eller försvårar en gemensam lagstiftning på miljö­området anser 61 procent att EU underlättar, medan 19 procent anser att EU försvårar. 20 procent anser att medlemskapet inte påverkar alls. ”EU-fördelen” i frågan, som är differensen mellan dem som anser att EU underlättar minus andelen som ­anser att EU försvårar, är +42 enheter.

Ett liknande resultat fås i frågan om EU underlättar eller försvårar att sätta gemensamma mål för att minska utsläppen. 68 procent svarar att EU underlättar, 15 procent att EU försvårar och 17 procent menat att EU inte påverkar. Det innebär att ”EU-fördelen” i denna fråga är +53 enheter.

Väljarnas svar visar på en dramatisk förändring i synen på EU-medlemskapets följder. Under andra halvan av 90-talet fanns en debatt i Sverige som ifrågasatte vikten av gemensamma standarder och regler. Det var lätt att raljera över om gurkorna skulle vara raka eller krokiga, om svensk smörgåskaviar skulle få kallas kaviar eller inte och om svensk falukorv var att betrakta som korv.

Men under de senaste åren ha det blivit allt mer uppenbart att det finns stora, globala problem som bara kan lösas med gemensamma globala lösningar. Miljö- och klimatfrågorna är ett mycket tydligt exempel, där fortsatta insatser i Sverige är viktiga, men där det är först genom globala beslut som det kan åstadkommas rejäla förändringar. Och många svenskar ser just EU som ett både naturligt och kraftfullt forum när det gäller att skapa en hållbar utveckling på miljöområdet.

Men det är inte bara när det gäller ­miljö- och klimatfrågorna som svenskarna ser tydliga EU-fördelar. Det gäller också frågor som rör den finansiella kris som drabbat stora delar av världen. 41 procent anser att EU är till fördel för Sveriges möjligheter att ta sig ur den ekonomiska krisen. 12 procent menat att medlemskapet är till nackdel och 47 procent anser att det inte har någon effekt, vilket innebär att ”EU-fördelen” är +29 enheter.

När frågan handlar om gemensamma spelregler för banker och andra aktörer på finansmarknaden är ”EU-fördelen” ännu starkare. 79 procent menar här att EU underlättar, medan 21 procent är av motsatt uppfattning, vilket gör att ”EU-fördelen” uppgår till +58 enheter.

Även här är slutsatsen tydlig. I en globaliserad ekonomi har det blivit uppenbart för många att Sverige blir mindre sårbart i en gemenskap som kan sätta gemensamma regler som ytterst räddar skattebetalarna från att bära tunga bördor om bank- och finansmarknaden kollapsar.

Däremot är det inte lika tydligt för väljarna när de betraktar samarbetet hittills. På frågan om Sverige skulle drabbats hårdare av krisen om vi stått utanför EU svarar 59 procent nej och 41 procent ja. Det visar att väljarna anser att det i huvudsak är den nationella ekonomiska politiken som är avgörande och det märker vi också i stödet för den ansvarsfulla politik regeringen för. Samtidigt finns det en stor tilltro till EU när det gäller de ekonomiska utmaningar som ligger framför oss.

Men den allra största ”EU-fördelen” står att finna i en helt annat fråga som vare sig har med ekonomi eller miljö att göra, utan handlar om den organiserade brottsligheten. Här menar 71 procent att EU underlättar, så få som 7 procent anser att EU försvårar och 21 procent tycker inte att EU har någon påverkan. Det innebär att ”EU-fördelen” uppgår till +64 enheter. Det är mycket tydligt att väljarna ser ett stort värde i att finna gemensamma och effektiva åtgärder på hur den internationella brottsligheten kan bekämpas.

Vi har också låtit undersöka vilka företrädare svenskarna anser är bäst på att företräda Sverige i det europeiska samarbetet. Att flest svarar EU-kommissionären Margot Wallström (29 procent) är naturligt eftersom hon har verkat som svensk kommissionär under de senaste tio åren. Även om kommissionens roll inte är att se till de nationella intressena utgör de viktiga representanter för de olika medlemsländerna.

Riktigt intressant blir det när vi ser vilka partipolitiska företrädare väljarna anser bäst företräder Sverige. 25 procent svarar att det är statsminister Fredrik Reinfeldt och lika många att det är utrikesminister Carl Bildt. Däremot är det ytterst få – endast 4 procent – som anser att oppo­sitionsledaren Mona Sahlin är bäst på att företräda Sverige. När de politiska ­alternativen ställs mot varandra är bilden av att det är moderata företrädare som bäst företräder Sverige i EU mycket tydlig.

Vår undersökning tar död på flera myter. För det första anser väljarna att EU-frågor är relevanta och spelar en viktig roll för hur vi ska lösa våra problem i Sverige. Det ­tyder på att många väljare anser att EU-­valet är viktigt. Annars skulle de aldrig ha ett så högt förtroende för Europasamarbetets förmåga i de olika sakfrågorna.

För det andra har svenskarna i grund och botten en öppen syn på EU-medlemskapet konsekvenser. Det stämmer inte att svenskarna skulle vara utpräglat negativa till EU eller misstro samarbetets förmåga. Tvärtom finns det ett starkt stöd för EU och för att finna gemensamma svar på de områden som sköts bäst gemensamt.

Den tredje, och viktigaste slutsatsen, är att väljarna förväntar sig att det stundande valet kommer att handla om vilka partier som förmår att ha den bästa politiken i de frågor som väljarna anser vara mest centrala. Det rör sig om miljön, ekonomin och brottsligheten. Om valrörelsen handlar om dessa tre frågor finns det en god möjlighet att öka det svenska valdeltagandet.

Det förutsätter samtidigt att partierna ­visar ansvar mot väljarna och inte fabricerar politiska konflikter. Med pajkastning i frågor där det i grund och botten inte finns någon konflikt mellan partierna, ökar risken för att väljarna tröttnar och stannar hemma.

Med en månad kvar till valrörelsen vilar ett tungt ansvar på de politiska partierna att föra en valrörelse där sakfrågorna hamnar i centrum.

Det handlar om hur vi tar ansvar i den internationella kris vi har att hantera. Det handlar om vikten av att föra en ansvarsfull politik i Sverige och i Europa och att verka för att stärka Europas konkurrenskraft. Det handlar om hur vi gemensamt agerar i klimatfrågan och hur vi kan stärka EU:s muskler för att bekämpa den internationella brottsligheten.

Svenska väljare ser värdet i EU-samarbete i rätt frågor. Med det som grund finns goda möjligheter att låta årets EU-val bryta trenden med lägre valdeltagande. Vi moderater kommer att ta vårt ansvar för att så ska bli fallet.

Per Schlingmann