Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Med ett integrerande urval kan vi behålla skolvalet”

OECD, som genomför Pisa-undersökningarna, var tydliga när de presenterade resultaten för Sverige: skolvalet spär på segregationen och bör förändras, skriver Philip Botström.
OECD, som genomför Pisa-undersökningarna, var tydliga när de presenterade resultaten för Sverige: skolvalet spär på segregationen och bör förändras, skriver Philip Botström. Foto: Fredrik Sandberg TT

Dags att förändra. Lösningen på ojämlikheten i skolan bör inte vara att avskaffa skolvalet. Att kunna välja skola är i sig en bra idé. Men det får inte ske på bekostnad av likvärdigheten. Vi föreslår därför att urvalsprincipen för grundskolan ska vara att varje skolenhet ska ha en så blandad elevsammansättning som möjligt, skriver Philip Botström, SSU.

Om det finns något vi i Sverige har anledning att vara stolta över så är det vår idé om en jämlik skola. Tidigt slogs idealet fast: arbetarens och direktörens respektive barn ska få samma möjligheter i livet. Men klyftorna har ökat kraftigt. I dag är Sverige inte bättre än genomsnittet gällande likvärdighet i skolan. Alla elever får helt enkelt inte samma förutsättningar att klara skolgången. Och det är den svenska skolans främsta utmaning.

Föräldrars utbildningsbakgrund eller etniska bakgrund har blivit avgörande för elevers chanser i skolan. I slutändan handlar det om att vissa barn och unga inte får möjlighet att nå sin fulla potential. Det drabbar enskilda elever och det drabbar samhället som riskerar att dras isär. För att bryta ojämlikheten behövs ett systemskifte för skolan. Socialdemokraterna behöver våga göra upp med centrala delar i utbildningssystemet, genom att göra om det marknadsanpassade skolvalet så att det bidrar till jämlikhet och motverkar segregation samt genom att förändra systemet med skolpeng.

Skollagen fastslår att en av skolans viktigaste funktioner är att kompensera för barns olika uppväxtvillkor och ge alla elever likvärdig utbildning. I verkligheten ser det dock inte ut så. Trots ett positivt trendbrott när det gäller de generella kunskaperna visar den senaste Pisa-mätningen att klyftorna i svensk skola är stora och har ökat kraftigt. Skillnaderna mellan elever som har föräldrar med låg utbildningsnivå och elever med bättre förutsättningar hemifrån ökar. Bland elever med lågutbildade föräldrar är det över 40 procent som inte når grundläggande behörighet till gymnasiet. Skillnaderna mellan elever med utländsk bakgrund och andra elever ökar också.

Staten behöver ta ett större ansvar för styrningen av skolans resurser. För att öka möjligheten för skolan att arbeta kompensatoriskt behöver Skolverket därför få direktiv att ta fram riktlinjer för hur stor social viktning av resurserna till skolan en kommun behöver göra vid resursfördelningen.

Om du kämpar hårt i skolan ska du lyckas, oavsett var dina föräldrar kommer från eller hur många högskolepoäng de har. En människas bakgrund ska inte vara viktigare än hennes mål och ambitioner. Det måste vara grundprincipen för socialdemokratisk utbildningspolitik. Mycket av det Socialdemokraterna och regeringen gör är bra men otillräckligt för att komma åt problemets grund. Fler lärare, högre lärarlöner, mer matematik och mindre klasser är bra reformer – men de räcker inte för att möta och bryta skolsegregationen. Ingen enskild lärare kan på egen hand kompensera en situation som har sin grund i ett systemfel. Oavsett hur många kollegor eller hur bra lön läraren har.

För att ge alla barn och unga lika chanser i livet behöver vi en skola som ökar jämlikheten och bryter segregationen. Därför behövs följande systemförändringar:

Foto: DN Inför ett integrerande skolval. I dag har Sverige världens mest marknadsliberala skolvalsystem. Det har skapat problem som politikerna som införde skolvalsmodellen inte såg framför sig. En del vill möta det genom att avskaffa skolvalet helt och hållet. Andra väljer att blunda för verkligheten och ger därmed sitt tysta medgivande till segregation och ojämlikhet. Men lösningen är inte att gå från en extrem till en annan. Att ha makt över sin egen utbildning genom att kunna välja skola är i sig en bra idé. Men det ska inte få ske på bekostnad av likvärdigheten.

Kommunala skolor ska i dag ta hänsyn till föräldrarnas val, men om det är fler sökande än platser tillämpas närhetsprincipen i regel. Fristående grundskolor kan välja mellan ett antal urvalskriterier, bland annat kötid och familjeförtur. Det nuvarande systemet segregerar genom valsituationen och de kriterier som används när elever ska placeras på en grundskola.

OECD, som genomför Pisa-undersökningarna, var tydliga när de presenterade resultaten för Sverige: skolvalet spär på segregationen och bör förändras. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har påvisat att skolvalet på grundskolenivå bidrar till segregation. Sju av tio rektorer från kommunala och fristående vill att skolvalet ska förändras, enligt en undersökning från SVT. Rektorerna pekade på att blandade klasser vad gäller socioekonomisk och etnisk bakgrund skulle innebära att fler elever når kunskapsmålen.

För att minska segregationen behöver urvalssystemet förändras. SSU föreslår att den övergripande urvalsprincipen för grundskolan ska vara att varje skolenhet ska ha en så blandad elevsammansättning som möjligt. Närhetsprincip och familjeförtur blir sekundära urvalskriterier. I ett system med integrerande skolval får föräldrar och elever precis som i dag rangordna ett antal skolor. Tilldelningen sker dock på ett sätt som integrerar. Alla skolor får ett elevunderlag som speglar samhället. Gräddfilen för friskolor avskaffas – alla skolor som tar del av offentlig finansiering ska ha samma urvalsprinciper – och ansökningsprocessen ska vara gemensam.

Foto:  Inför en statligt styrd och starkt socialt viktad skolpeng. En förutsättning för att likvärdigheten ska öka är att skolan och lärarna får praktiska möjligheter att kompensera för elevers olika förutsättningar. Det är inte alltid mer resurser som behövs, lika viktigt är att fördela befintliga resurser på ett bra sätt. I dag säger skollagen att kommuner ska fördela resurser utifrån barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Skollagen ger dock inget stöd till kommunerna hur fördelningen ska ske.

Staten behöver ta ett större ansvar för styrningen av skolans resurser. För att öka möjligheten för skolan att arbeta kompensatoriskt behöver Skolverket därför få direktiv att ta fram riktlinjer för hur stor social viktning av resurserna till skolan en kommun behöver göra vid resursfördelningen. Friskolor ska finansieras enligt samma modell som kommunala – istället för ett genomsnitt som i dagsläget allt för ofta snedfördelar resurser dit de inte gör som mest nytta. Detta är nödvändigt för att finansieringen av skolan ska utgå från elevernas behov.

Dagens skola hindrar unga som har föräldrar med låg utbildningsnivå från att nå sin fulla potential. Ett ojämlikt skolsystem kommer förr eller senare slita isär Sverige. Klassamhället år 2016 handlar i stor grad om tillgång till och möjlighet att ta till sig utbildning. Dagens skolsystem förstärker en ojämlikhet som redan sätter djupa spår genom utanförskap, arbetslöshet och bristande framtidsutsikter. Att den utvecklingen förstärks genom ett ojämlikt utbildningssystem drabbar enskilda människor och är farligt för Sverige.

Socialdemokraterna behöver därför utveckla sin utbildningspolitik så att segregationen bryts på riktigt. Inför partiets kongress i vår kommer detta vara en av SSU:s viktigaste frågor. Socialdemokraterna kan inte ducka bakom Skolkommissionens kommande utredning. På kongressen krävs svar på hur skolvalet och skolans finansiering ska göras om. Det räcker inte att prata om en jämlik skola – nu är det dags att förändra systemen som skapar ojämlikheten.

DN Debatt. 19 december 2016

Debattartikel

Philip Botström, förbundsordförande SSU:
”Med ett integrerande urval kan vi behålla skolvalet”

Repliker

Bengt Sandblad (S) och Boel Vallgårda:
”Obligatorisk skolval ökar skolsegregationen”

Läs fler artiklar på DN Debatt.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.