”Medelklassen förlorar mest på globaliseringen”

I den nya ekonomin kommer Sverige och västvärlden att utsättas för en långvarig och smärtsam omställningsprocess där företag och jobb kommer att slås ut, där kunskapskraven ökar och där lönerna kommer att pressas hårt.

I en rapport som vi publicerar inom kort har vi granskat nyare forskning om hur den globala ekonomin påverkar arbetsmarknaden och hur den drabbar personer som blir av med sina arbeten. Vi har kompletterat med data om omorganisationer och upplevd arbetslöshetsrisk. Den bild som framträder visar en arbetsmarknad som kommer att bli mycket tuffare och mer osäker.

Kinas, Indiens och Rysslands inträde i världshandeln har enligt beräkningar av den kände ekonomen Richard Freeman, dubblerat den globala arbetskraften, från runt 1,5 miljarder för femton år sedan, till nästan 3 miljarder människor idag. Under samma tid har det globala kapitalet, enligt Freeman, knappt ökat alls. Effekten blir att nästan dubbelt så många löntagare konkurrerar om nästan samma mängd kapital. Det leder till en enorm press på att hålla nere lönerna men inte företagens vinster.

De nya konkurrentländerna har hundratals miljoner lågavlönade löntagare och en snabbt ökande andel högutbildade, kvalificerade och billiga yrkesutövare även i det vi brukar vilja se som kvalificerad produktion och våra egna framtidsbranscher. Ländernas enorma investeringar i utbildning och forskning kommer att i grunden förändra handelsmönstren mellan de gamla och de nya industriländerna.

Fördubblingen av världens arbetskraft i kombination med "turboekonomins" snabba teknikutveckling, leder till en kraftigt förändrad dynamik på arbetsmarknaden med en mer uppstyckad produktion och en kontinuerlig strukturomvandling. Detta riskerar att göra arbetsmarknaden mer osäker och anställningarna mindre trygga för allt fler. I hög grad kommer denna nya otrygghet att drabba västvärldens arbetande medelklass.

Vi ser i studien tydliga indikationer på att även den svenska medelklassens drabbas:

- Mer än varannan tjänsteman har varit utsatt för en omorganisation på sin arbetsplats det senaste året.

- Mer än var tredje högre tjänsteman har personligen upplevt sin anställningstrygghet hotad vid personalneddragningar det senaste året, mot runt 26 procent av arbetarna.

- Störst är den upplevda risken för arbetslöshet för privatanställda i det urbana Sverige. I Stockholm har exempelvis nästan 38 procent känt sin egen anställningstrygghet hotad vid personalnedskärning det senaste året.

- Personer som förlorar sitt arbete riskerar i allt högre grad att lida långvarig ekonomisk skada av detta. Risken för att detta ska inträffa verkar enligt flera studier vara som störst i just medelklassgrupperna.

Under senare år har det kommit fram en avsevärd mängd forskningsrapporter, många med erfarenheter från USA, som visar att yrkesverksamma riskerar att lida avsevärda och långvariga ekonomiska förluster vid ofrivillig arbetslöshet.

Vi kan se fyra tydliga orsaker till detta:

1. "Utsorteringseffekten". Strukturrelaterad arbetslöshet ökar risken för permanent utslagning.

2. "Karriäreffekten". Den uppsagde får svårare att få ett likvärdigt jobb och tappar i karriärmöjligheter.

3. "Kompetenseffekten". Arbetsgivarna räknar i högre grad med att den arbetslöse har tappat i kompetens och produktivitet.

4. "Signaleffekten". Arbetslöshet riskerar i högre grad att bli socialt och yrkesmässigt stigmatiserande.

Många av studierna visar på omfattande inkomstförluster på mellan 10 och 20 procent, även flera år efter uppsägningen. Högre utbildning innebär nästan alltid en lägre arbetslöshets- och sjukdomsrisk för individen. Men för den med hög utbildning och lön blir den sociala och ekonomiska risken större i händelse av uppsägning och arbetslöshet. I rapporten visar vi att inkomstförlusten enligt flera studier är störst för välutbildade och högre tjänstemän än för andra jämförbara grupper. Att de som blir uppsagda riskerar långvariga inkomstförluster på grund av svårigheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden visas inte bara i amerikanska studier, utan även i forskningsrapporter från Tyskland, Storbritannien, Norge och i Sverige, dock ofta med lägre långsiktiga inkomstförluster än man gör i de amerikanska studierna. Detta förklaras ofta av institutionella skillnader mellan de europeiska och amerikanska arbetsmarknaderna, till exempel hur arbetslöshetsförsäkringen är uppbyggd, hur lönebildningen fungerar etcetera.

Regeringens försämringar i a-kassan ökar nu fokus på att de arbetslösa så snabbt som möjligt ska komma i arbete, på bekostnad av att snabbt komma i "rätt" arbete. För den som förlorar sitt arbete riskerar detta att leda till sämre lönevillkor vid återinträdet på arbetsmarknaden och försämrade karriärmöjligheter i framtiden. De låga ersättningsnivåerna även för personer med medelinkomster riskerar att förstärka riskerna för personer som blir av med jobbet. Erfarenheterna från USA förskräcker, där ökar inkomstvolatiliteten kraftigt för den arbetande medelklassen, Risken att halvera sin inkomst från ett år till lett annat har ökat dramatiskt. Den svaga arbetsmarknadspolitiken är en avgörande förklaring till den utvecklingen. Som en följd av detta har det blossat upp en debatt i USA om "The Middle Class Anxiety", medelklassens ökande känsla av att halka efter i den globala ekonomin - med ökade risker och kostnader, men sämre trygghet och inkomster.

Om vi inte förstärker den svenska omställningstryggheten riskerar vi en liknande utveckling även i Sverige. Då kommer acceptansen för globalisering och frihandel att minska och svensk konkurrenskraft att försvagas. Om inte samhällets skyddsmekanismer i form av bra arbetsrätt, stark arbetslöshetsförsäkring och omfattande utbildningsinsatser kan dämpa effekterna av denna dramatiska omvandling, kommer den svenska medelklassen i allt högre grad se sin position försvagas. De historiska erfarenheterna av liknande situationer med en politiskt övergiven medelklass visar att en sådan utveckling är farlig och riskerar att leda till en växande protektionism och kanske till och med ökad nationalism.

Roger Mörtvik
Kjell Rautio

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut