Kost och hälsa har blivit vår tids religion, önskan att leva hälsosamt och länge överskuggar diskussioner om hur vi ska komma till himlen i livet efter detta. Få frågor engagerar därför så många som den pågående diskussionen om det är mättat fett eller kolhydrater som är farligast för hälsan. De klassiska kostråden med rikligt med frukt, grönsaker, fullkorn och omättat fett har ifrågasatts av en grupp som anser att minimalt med kolhydrater i kombination med mättat fett från grädde, smör och fläsk är betydligt bättre.

I medierna har lågkolhydratkosten, eller Atkinsdieten, som framstår som ny och spännande och i opposition mot etablissemanget, fått ett stort genomslag. Men det finns en obalans i mediebilden av Atkinsdieten. Av sensationslystnad skriver man allt som oftast upp kostråd som saknar vetenskapligt stöd och citerar med förtjusning läkare utan vetenskaplig skolning som hävdar att man dör av Livsmedelsverkets kostråd. Och det är inte i brist på kunskap, utan många journalister beskriver vetenskapliga studier och sovrar i informationen på ett medvetet felaktigt sätt. Detta är vulgärjournalistik, tyvärr inte bara i kvällstidningarna utan också i våra största morgontidningar och TV 4. Man avfärdar kostexperter på grund av påstådda bindningar till livsmedelsindustrin utan en grundlig analys av den eventuella jävsproblematiken.

I somras presenterades en stor israelisk studie där lågkolhydratkost jämfördes med medelhavskost och lågfettkost i samband med viktnedgång. Studien var en förstasidesnyhet i både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Resultaten var lika bra för medelhavs- och lågkolhydratkosterna, men det är inte vad tidningarna väljer att skriva. I stället framhävs Atkinsdieten som "..bäst för bantare" (SvD) och "..bästa och nyttigaste sättet att gå ner i vikt" (DN). Att medelhavsdieten var bäst för kvinnorna i studien väljer man i båda tidningarna att inte nämna. Det är inte okunskap eftersom båda tidningarna intervjuade flera kostexperter men valde att inte ta med denna information. Bättre att låta mediehypen rulla vidare.

Medelhavskosten, som ligger våra nordiska kostråd närmast, med mycket frukt, grönsaker, fisk, fullkorn och omättade oljor, var också betydligt bättre för diabetiker vilket redovisades i SvD men inte i DN. I TV 4:as "Kalla fakta" förra söndagen hävdades i stället att diabetiker mår så mycket bättre av Atkinskost. Man berättar om en liten grupp svenska patienter och väljer medvetet bort att presentera internationella forskningsresultat. Detta är desinformation och inte undersökande journalistik.

I TV 4 påstår man, både i Nyheterna och i "Kalla fakta", att våra nordiska kostråd skrivs av experter med bindningar till livsmedelsindustrin. Detta skulle styra kostexperter att, mot bättre vetande, rekommendera mer kolhydrater och mindre fett. Som "bevis" lägger man i mitt fall bland annat fram medlemskap i en rådsgrupp som arrangeras av livsmedelsindustrins paraplyorganisation SNF, där experter från universiteten diskuterar kostfrågor med representanter för livsmedelsindustrin. Även andra kostexperter har kritiserats i medierna för samröre med SNF av samma skäl. I DN den 18 mars i år angavs som ett exempel på "starka bindningar" till Livsmedelsindustrin att fem av tolv ledamöter i livsmedelsverkets expertgrupp "arbetade" för SNF. Verkligheten är att dessa uppdrag är utan ekonomisk ersättning och ingår i den typ av verksamheter som universiteten uppmuntrar sina professorer att delta i. Dessutom är det närmast en bisarr tanke att bittra konkurrenter inom SNF ska enas om att gynna en producent på en annans bekostnad.

I mitt arbete som konsult hos McDonald's har jag presenterat kostråd både i broschyrer och på brickunderläggen i restaurangerna. Möjligheten att kunna påverka McDonald's och att nå ut med ett viktigt budskap till föräldrar, som jag annars skulle ha svårt att nå fram till, ska ställas mot risken att jag kan utnyttjas för att ge McDonald's en ökad legitimitet. Det är en balansgång som är väl värd att bevaka i medierna, men i den aktuella debatten är kopplingen knappast problematisk. Det är svårt att se vad McDonald's vinner på att jag anser att omättat vegetabiliskt fett är bättre än smör och grädde, att frukt, grönt och fullkorn är nyttigare än kött och fläsk. "Bindningen" till Wasabröd består i ett redaktörskap för en skrift kring tarmbakterier för vilket inte någon ersättning utgått.

Det vore olyckligt om mediedrevet resulterar i ett minskat samarbete mellan akademiska forskare och industrin eftersom detta kunskapsutbyte är av stor betydelse för samhället. Samtidigt leder samarbetet ofrånkomligen till att jävsfrågor uppstår som måste lösas med en stor öppenhet och en noggrann analys av sakförhållanden i varje enskilt ärende - inte med dåligt underbyggda påhopp i medierna.

Alltför många journalister bedriver en sensationsjournalistik på bekostnad av en korrekt information i ett ämne som är av avgörande betydelse för folkhälsan. Man blandar ihop kost som kan vara bra vid bantning och kost som långsiktigt är bra för hälsan. Atkinsdieten är inte kontroversiell vid viktnedgång även om den inte verkar vara bättre än andra dietmetoder. Det allvarliga problemet är att lågkolhydratkost med högt intag av mättat fett framförs som en hälsosam kost även på lång sikt, som ett generellt kostråd, nu senast i TV 4:s "Kalla fakta". Medierna har hjälpt till att sprida detta budskap vilket sannolikt bidrar till en allvarlig ökning av konsumtionen av mättat fett. Smörförsäljningen har exempelvis gått upp 35 procent på fyra år och under det sista året har ökningen varit 9 procent (källa: Nielsen scantrack).

Det finns mycket som tyder på att detta kan vara farligt. I en stor sammanställning av en mängd studier på totalt 1,5 miljoner människor publicerad i den ansedda tidskriften BMJ (British Medical Journal) framkommer att det medför stora hälsovinster om man äter medelhavskost. I en svensk undersökning av professor Tommy Cederholm och medarbetare, som kommer att presenteras vid läkarstämman om några veckor, framgår också att medelhavsliknande kost är kopplad till lägre dödlighet. Atkinsliknande kost leder till ökad risk för förtidig död. Det finns således risk att den oseriösa journalistik vi här sett prov på leder till försämrad folkhälsa.
Den förvirring mediernas beskrivning av kostdebatten ger upphov till ökar möjligheterna för kommersiella aktörer att kapa åt sig marknadsandelar med ytlig reklam. Vi kommer att få se många bregottkossor skutta omkring i TV4 och säkert också fler barn som släpar på laxar för att göra reklam för margarin. Och vem tjänar på det?

Det är journalisters jobb att granska mig och alla andra forskare och "experter". Medierna har möjligen också ett extra ansvar att företräda de "mindre aktörerna" och ifrågasätta det så kallade etablissemanget. Men det får inte ske till vilket pris som helst. Är det värt att riskera den svenska folkhälsan för att sälja lösnummer eller öka tittarsiffrorna? Det är hög tid att journalisterna tar sitt ansvar i den pågående kostdebatten.
claude marcus