Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Mediernas frånvaro i EU undergräver demokratin”

Sverige ligger exceptionellt dåligt till i statistiken om man jämför med andra EU-länders bevakning, skriver artikelförfattaren. Enligt en undersökning av Europaparlamentet från november 2016 hade Sverige minst tv-rapportering av alla EU-länder.
Sverige ligger exceptionellt dåligt till i statistiken om man jämför med andra EU-länders bevakning, skriver artikelförfattaren. Enligt en undersökning av Europaparlamentet från november 2016 hade Sverige minst tv-rapportering av alla EU-länder. Foto: Fredrik Persson TT

Intresset för politiska frågor som behandlas på EU-nivå är svalt och mediernas bevakning brister. I slutändan är det medborgarna som blir lidande, eftersom de inte får ta del av den nödvändiga samhällsrapportering som beskriver den politiska utvecklingen, skriver Cecilia Wikström (L), Europaparlamentariker.

Runt om i Europa ser vi vad okunskap och halvsanningar för med sig. I frånvaron av tillräcklig och relevant kunskap om vad EU är, vad EU gör, och hur dess institutioner arbetar, stiger människors misstro. Populismen får ett ökat spelrum då nidbilder, och brist på rapportering och korrekt information tar över en korrekt och saklig analys i Sverige.

Den bristande bevakningen av EU har flera orsaker. En är att journalister i dag har bristande kunskaper om EU-systemet. Enligt den statliga utredningen ”EU på hemmaplan” som tillsattes av dåvarande EU-minister Birgitta Ohlsson år 2014, och som presenterades år 2016, har journalister ofta dåliga kunskaper om hur EU fungerar och detta förklaras delvis av bristande EU-utbildning vid flera av landets journalistutbildningar. Journalister i Bryssel vittnar också, enligt utredningen, om dålig kunskap hos hemmaredaktionerna.

Frånvaron av relevant EU-kunskap är inte bara ett problem i sig, utan skapar också en nedåtgående spiral, där journalister inte känner sig rustade att rapportera om lagförslag eller liknande eftersom andra medier inte heller gör det. I slutändan är det medborgarna som blir lidande, eftersom man inte får ta del av den nödvändiga samhällsrapportering som beskriver den politiska utvecklingen i EU.

Som Europaparlamentariker upplever jag dagligen det svala intresset för politiska frågor som behandlas på EU-nivå. Viktiga händelser i Europaparlamentets arbete reduceras ofta till näst intill noll i de flesta medier. Det som rapporteras är när Sveriges statsminister stiger ur en svart bil, kliver ut på en röd matta och går in genom en dörr till EU-toppmöten. Det riktiga arbetet sker dock inte här utan i Europaparlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet, men detta återges nästan aldrig.

Självklart har politiker själva ett stort ansvar att kommunicera med journalister i hemlandet. Men som den tredje statsmakten har den svenska journalistkåren ett stort ansvar att i allt högre utsträckning bevaka vad som händer i EU för att fullfölja sitt demokratiska uppdrag.

Jämför vi med andra EU-länders EU-bevakning så ligger Sverige exceptionellt dåligt till i statistiken. Enligt en undersökning av Europaparlamentet från november 2016 hade Sverige minst tv-rapportering av alla EU-länder. Också i tryckta medier är Sverige tredje sämst i EU när det gäller andelen artiklar om Europaparlamentets arbete i nationella tidningar. Under år 2016 publicerades endast elva artiklar per tidning, jämfört med Tyskland där 36 artiklar per tidning publicerades.

Självklart har politiker själva här ett stort ansvar att faktiskt kommunicera med de journalister som finns i hemlandet. Men som den tredje statsmakten har den svenska journalistkåren ett stort ansvar att i allt högre utsträckning bevaka vad som händer i EU för att fullfölja sitt demokratiska uppdrag. Detta eftersom det som Europaparlamentet sysslar med är primärrätt, det vill säga lagstiftning som sedan implementeras i Sverige.

Frågan om den otillräckliga nyhetsbevakningen i Sverige är långt ifrån ny. Redan år 2011 skrev flera professorer och docenter i tidningen Journalisten (18/8 2011) om hur EU:s ökade ansvarsområden för lagstiftning knappt märktes i den svenska nyhetsbevakningen. Antalet svenska reportrar i Bryssel har sedan Sveriges inträde i unionen minskat och vi ser nu de politiska och sociala effekterna av mediernas frånvaro.

Ett tydligt exempel som väl illustrerar missförhållandet i mediernas bristande EU-rapportering är utan tvekan förra höstens mediestorm kring EU-kommissionens påstådda förslag att förbjuda brännvinsspetsad glögg. Förslaget hade ingen som helst grund i de förslag som EU-kommissionen hade lagt fram, vilket tidigt påpekades av EU-kommissionens representationskontor i Sverige. Trots det spreds nyheten som en löpeld bland etablerade medier. Tyvärr finns många exempel, som bidrar till mytbildning och som sedan växer lavinartat och upprepas tills osanningen mer eller mindre tas som sanning.

I grunden är EU-bevakningen en fråga om trovärdighet. Vill etablerade medier kunna leva upp till sina krafttag mot vinklad nyhetsbevakning och fake news? I så fall måste man leva upp till en objektiv nyhetsbevakning av EU:s politiska institutioner.

Det finns ett antal åtgärder som medier redan nu kan börja arbeta med. Regeringens utredning från år 2016 föreslår bland annat att SIEPS (Svenska institutet för Europapolitiska studier) får i uppdrag att genomföra EU-utbildningar specifikt riktat till journalister. Hittills har denna idé dock ej genomförts. Ett annat förslag som utredningen tar upp är att medieinstitutet Fojo får i uppdrag att utforma fortbildning för journalister som vill lära sig mer om EU.

Vid sidan av staten kan Sveriges medier själva ta ansvar och vända utvecklingen. Liksom medlemsländer samarbetar kring att lyfta den politiska agendan på EU-nivå, så borde det här inte vara otänkbart för svenska mediehus att inleda närmare samarbeten i syfte att utveckla rapporteringen om EU. Fackliga representanter bör också ställa högre krav på att EU-kunskap blir en substantiell del av Sveriges journalistutbildningar. Dessutom uppmanar jag mediehusen att skicka journalister till Bryssel och Strasbourg för att följa beslutsfattandet på plats.

Jag försöker att varje dag ta mitt ansvar för att förmedla kunskap om EU:s arbete, om både styrkorna och svagheterna. Men för att lyckas krävs granskande medier som vill rapportera om detta till svenska medborgare.

DN Debatt. 9 juli 2017

Läs fler artiklar. Till DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.