Alla fakta pekar på samma sak: Antalet svenskar, även barn, som är överviktiga eller feta, ökar. För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig, i dag är det var fjärde.
Vi vet att fysisk aktivitet kraftigt minskar risken för övervikt och fetma och därmed relaterade sjukdomar. Samtidigt har antalet idrottstimmar i skolan minskat i gymnasiet med hela 40 procent sedan 1994. Vår undersökning Motionsbarometern som vi nyligen presenterat visar att svenska folket tycker som vi: Inför en timme idrott och hälsa om dagen i skolan!
Motion och därmed förbättrad hälsa håller på att bli en klassfråga. Fysiska hälsoproblem är i genomsnitt 60 procent vanligare bland socialt mindre gynnade barn jämfört med mer gynnade barn, visar en undersökning från Folkhälsoinstitutet. Samtidigt som den organiserade idrotten blir allt mer organiserad allt längre ner i åldrarna så växer gruppen av barn som är helt inaktiva på fritiden. De som redan tränar, tränar mer, men de som inte rör på sig alls blir också fler.
Stockholms stads idrottsförvaltning har i en studie visat på stora skillnader mellan olika delar av staden när det gäller fysisk aktivitet bland unga. Över 80 procent av flickorna i de lägre socioekonomiska grupperna är inte medlemmar i någon idrottsförening, och över 60 procent av första generationens invandrarflickor i tonåren är helt fysiskt inaktiva. En annan studie, som omfattar alla skolor i Stockholms län, visar även den på stora skillnader i länet. I grova drag kännetecknas flera av de södra kommunerna av låg utbildningsnivå och hög andel överviktiga och feta, och i de norra är det tvärtom.
Den organiserade idrotten som bedrivs genom klubbar och ideellt arbetande ledare gör ett fantastiskt jobb. Men de når inte alla. För 15 år sedan var detta inget problem.
Spontanidrotten var utbredd och dator och tevespel hade inte gjort sitt intåg i Sverige. Dessutom hade barnen fler idrottstimmar i skolan.
I dag ser det annorlunda ut. Vi har en mängd tevekanaler som riktar sig till barn och som sänder i princip dygnet runt. Tevetittande, pc- och tevespel är vanliga sysselsättningar för barn ifrån riktigt låg ålder. I många fall lever familjer ett upptaget liv där lösningen för många föräldrar blir att sätta barnen framför en dvd för att hinna med att städa och tvätta i stället för att gå ut och spela fotboll tillsammans. Därför är det av allra största vikt att politiker genom skolan tar sitt ansvar. Skolan är den enda instans som når alla barn.
Sverige tillhör bottenligan i Europa när det gäller antalet idrottstimmar, fyra från slutet. Samtidigt rusar kostnaden för sjukvård och produktionsbortfall på grund av sjukskrivningar. Sjukskrivningar som kommer till följd av att vi är för svaga, för stressade, för dåligt tränade. Beräkningar visar att bristen på motion kostar samhället miljardbelopp årligen. Vissa beräkningar säger så mycket som sju miljarder kronor. Dessa pengar borde rimligtvis kunna användas bättre. Till exempel genom att införa mer idrott och hälsa i skolan.
I vår undersökning Motionsbarometern som Synnovate genomfört för andra året i rad på Svenskt Sportforums uppdrag, ser vi att vi har medhåll från svenska folket. En majoritet instämmer i påståendet "alla barn borde ha en timme idrott per dag i skolan". 54 procent instämmer helt och ytterligare 27 procent instämmer delvis. Hela 79 procent instämmer helt i påståendet "antalet idrottstimmar i skolan måste öka" och 20 procent instämmer delvis.
Mer idrott i skolan bidrar inte bara till att göra våra barn friskare och starkare. Studier visar dessutom enhälligt att de barn som har mer idrott och hälsa än genomsnittet också presterar bättre i övriga skolämnen. Att röra på sig ger bättre koncentrationsförmåga vilket stimulerar inlärningen.
Det finns dessutom utrymme för att öka antalet idrottstimmar i skolan. Eftersom timmarna har minskat kraftigt under senare år, utan att skoldagen blivit kortare, så kan idrottstimmarna öka utan att skoldagen eller skolåret förlängs. Främst är det de timmar som ligger under Skolans Val som skulle kunna öronmärkas för ämnet idrott och hälsa. Jan Björklund har aviserat en översyn av läroplanen under hösten. I den nya läroplanen ska även kursplanerna integreras. Vi hoppas att denna nya läroplan tar problemet med barns hälsa på allvar och ökar antalet idrottstimmar kraftigt.
Vanor som sätts i tidig ålder behålls genom livet. Inaktiva tonåringar blir i alltför stor utsträckning inaktiva vuxna. Genom att införa mer idrott, under ledning av idrottslärare som ser alla barns behov av fysisk aktivitet och hälsa, skapar vi friskare barn och därmed på sikt friskare vuxna. En investering i folkhälsa och ett bättre liv för svenska folket som är helt nödvändig att göra. Politikerna kan göra ett riktigt och viktigt val inför mer idrott i skolan snarast.
Klas Elm
Vd Svenskt Sportforum
Niklas Wikegård
Expertkommentator i teve och ambassadör Svenskt Sportforum
Blossom Tainton
Fitnesskonsult och ambassadör Svenskt Sportforum
Niklas Jihde
Innebandyspelare och ambassadör Svenskt
Sportforum
Zinat Pirzadeh
Artist och ambassadör Svenskt Sportforum
Niklas Kronwall
Ishockeyspelare och ambassadör Svenskt Sportforum
David Lega
Föreläsare och ambassadör Svenskt Sportforum
Johan Ryström
Golfentreprenör och ambassadör Svenskt Sportforum
Björn Ekblom
Professor i fysiologi, Gymnastik- och idrottshögskolan
Alhadji Jeng
Stavhoppare
Susanna Kallur
100 m häcklöpare
Niclas Alexandersson
Fotbollsspelare
Anders Raustorp
Med dr, forskare i fysisk aktivitet, Högskolan i Kalmar
Åke Sandström
Riksdagsledamot (c)
Sven Bergström
Riksdagsman (c) och ledamot i Svenska orienteringsförbundets styrelse
Björn Hällgren
Leg sjukgymnast och gymnasielärare
Pernilla Wiberg
IOK-medlem
Mats Börjesson
Docent i kardiologi, förbundsläkare i idrottsmedicin
Suzanne Lundvall
Fil dr i pedagogik, Gymnastik- och idrottshögskolan