Miljöbilsbegreppet infördes 2006, och i dag står miljöbilarna för över 40 procent av nybilsförsäljningen. Två av tre miljöbilar som såldes 2007–2009 drevs med förnybara drivmedel. Därefter har allt mer av skattelättnaderna i stället gått till dieselbilar och i dag är åtta av tio nya miljöbilar fossildrivna. Detta ger fel signaler till marknaden, vilket har lett till att etanolbilarna har sjunkit som en sten i försäljningen, gasbilarna har inte fått sitt genombrott och importörerna säljer sina elbilar vidare till länder som England och Norge eftersom Sverige inte är en prioriterad marknad. Sammantaget innebär det att klimatnyttan med en miljöbil jämfört med genomsnittsbilen mer än halverats sedan 2008.
Det finns tre huvudskäl till den negativa trenden:
För det första: Regeringens beslut att ta bort förmånsvärdesreduktionen. Etanolbilarnas sänkta förmånsvärde tas bort redan nu, gasbilarnas, elbilarnas och laddhybridernas om två år.
För det andra: Oviljan att ge besked om skattebefrielsen för hållbara biodrivmedel. År 2013 löper de nuvarande reglerna ut. EU kan ge undantaget från statsstödsreglerna till år 2023, men regeringen har ännu inte ansökt om detta. Vem vågar köpa en fossiloberoende bil när vi inte vet hur bränslemarknaden ser ut om 2 år?
För det tredje: Saktfärdigheten i att skärpa miljöbilsdefinitionen. När definitionen infördes år 2006 angavs att den skulle skärpas efter tre–fyra år, men det sker först 2013. Den skärpning regeringen presenterat som arbetsmaterial gäller främst lätta bilar med förnybara drivmedel, medan tyngre bilar på fossil bensin och diesel får ett mindre utsläppsbeting – tvärtemot den utveckling som behövs.
Satsningar på ny produktion av förnybar diesel, etanol från skogsråvara eller biogas är kapitalkrävande men kan stärka svensk industri. Därför finns det en stor vilja bland företag att utveckla framtidens förnybara teknik i Sverige. Men dessa företag står nu och stampar, eller tar ett kliv bakåt, eftersom den finansiella osäkerheten i investeringen blir för stor när spelreglerna bortom 2012–2013 saknas.
Att nuvarande styrmedel för både bilar och drivmedel snart löper ut kan med en stor portion god vilja ses som en möjlighet. Regeringen kan utnyttja tillfället att slå fast ett sjupunktsprogram för hållbar bilism.
1. Basera miljöbilsdefinitionen på faktisk klimatpåverkan. Koldioxidutsläppen från vägtrafiken måste baseras på ”från källa till hjul” för att kunna behandlas lika beroende på om källan är fossil eller förnybar. Utsläppen från bilar som kan drivas med förnybar energi ska reduceras med de drygt 50 procent som såväl EU som ansvariga svenska myndigheter räknat fram.
2. Agera teknikneutralt. Dagens trappstegsmodell för förmånsbeskattningen bör ersättas av en beskattning baserad på klimatpåverkande utsläpp. Villkora styrmedel så som reducerat förmånsvärde eller fordonsskatt med tankningskrav på att fordonet till minst 70 procent tankas med det miljöanpassade bränsle bilen är avsedd för.
3. Stöd utvecklingen av förnybar teknik. Klimatsmarta bilar behöver klimatsmarta drivmedel. Förnybara drivmedel behöver fortsatt långsiktig skattebefrielse till minst 2023 för att bibehålla en positiv marknadstrend samt möjliggöra för företag att bära sina kapitalkrävande utvecklingskostnader.
4. Vidga fokus till alla vägtransporter. Fokuseringen på personbilar må vara väljarmässigt motiverad, men ur klimatskäl är det viktigt att också påskynda omställningen av lätta och tunga lastbilar, bussar och arbetsmaskiner till förnybara drivmedel.
5. Stöd introduktionen av klimatsmarta fordon. Förändra fordonsbeskattningssystemet till en fordonsskatt/ett stödsystem i linje med den bonus-malus-beskattning som Frankrike redan infört. Detta är ett mycket bättre alternativ än det föreslagna supermiljöbilssystemet.
6. Långsiktiga spelregler för fordonsmarknaden. De kommande förändringarna bör åtminstone ha tidshorisonten 2030, med redan från början aviserade delmål för skärpningar av miljöbilsdefinitionen längs vägen.
7. Vidga fokus till alla resor. Resemönster förändras, men fortfarande är bilen normen i regeringens resesubventioner. Bredda möjligheten till ett klimatsmartare resande, allt från att arbeta hemma till att åka kollektivt till jobbet.
Med dessa punkter kan Sverige återta den gröna ledartröja vi tidigare haft i omställningen till förnybara drivmedel och hållbar bilism. Rimligen är denna ledarprofil själva syftet med målet om en fossilberoende fordonsflotta – det är dags att ge målet ett innehåll!
Anders Mathiasson, Energigas Sverige
Gustav Melin, Svebio
Jakob Lagercrantz, Gröna bilister
Bo Normark, Power Circle