DN Debatt

”Miljontals kan dö om ingen ny antibiotika tas fram”

I en kommande rapport från Folkhälsomyndigheten beräknas att kostnaderna i Sverige för resistensen mot antibiotika överstiger 160 miljoner kronor per år.
I en kommande rapport från Folkhälsomyndigheten beräknas att kostnaderna i Sverige för resistensen mot antibiotika överstiger 160 miljoner kronor per år. Foto: Cultura Creative (RF) / Alamy

Inrätta en global fond för att få fram nya antibiotika och ny teknologi för att sätta stopp för de resistenta bakterierna. Annars riskerar utvecklingen att leda till över 10 miljoner döda per år. Vid sidan av klimathotet är detta troligen det allvarligaste hotet mot mänskligheten, skriver Bo Könberg, f d sjukvårdsminister (FP).

Allt fler bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika och ingen ny antibiotikaklass har tillkommit det senaste kvartsseklet. I förra veckan presenterades den andra O’Neillrapporten för den brittiska regeringen. I den förra, i december, försökte man beräkna antalet döda om drygt en generation om bakteriernas motståndskraft mot antibiotikan fortsätter utvecklas som nu. Beräkningen handlar om över 10 miljoner döda – per år! Som jämförelse kan nämnas att den fruktansvärda ebolaepidemien i Västafrika förra året ledde till cirka 9.000 döda.

I den nya rapporten föreslås inrättandet av en global fond för att få fram ny antibiotika och andra läkemedel och ny teknologi.

I min sjukvårdsrapport i somras till de nordiska hälsovårdsministrarna i Nordiska ministerrådet angående nordiskt hälsosamarbete lyfte jag fram antibiotikafrågan. Jag föreslog bland annat en global fond på 75 miljarder kronor för priser till dem som tar fram nya antibiotika och för stöd till forskningen. Mycket pengar förstås, men ändå mycket mindre än 1 promille av världens BNP.

 

10.000

... antalet personer i Sverige som var smittade av resistenta bakterier 2013. Läs mer här.

 

Rapporten var i oktober huvudfrågan på ett nordiskt hälsovårdsministermöte i Köpenhamn och den var huvudpunkten på en nordisk konferens i förra veckan på Voksenåsen i Oslo.

En av 1900-talets största upptäckter hotas nu. Det gäller penicillinet som upptäcktes i slutet av 1920-talet och många efterföljande antibiotika samt läkemedel mot sjukdomar som tuberkulos och malaria.

När sir Alexander Fleming tillsammans med två andra forskare år 1945 i Stockholm tog emot Nobelpriset i medicin varnade han för att en överanvändning av de nya läkemedlen skulle leda till att bakterierna blev resistenta. Det är precis det som nu har börjat ske i stor skala.

Förra året avled minst 25.000 personer i Europa och ungefär lika många i USA av den tilltagande resistensen mot läkemedlen. I USA infekterades i fjol cirka två miljoner personer med bakterier som blivit motståndskraftiga mot antibiotika. Av dessa behövde cirka 200.000 sjukhusvård.

I dagarna publiceras en rapport från Folkhälsomyndigheten. I den beräknas att kostnaderna i Sverige för resistensen mot antibiotika nu överstiger 160 miljoner kronor per år. Till detta kommer kostnader för produktionsbortfall och sjukpensioner.

 

 

Förra året avled minst 25.000 personer i Europa och ungefär lika många i USA av den tilltagande resistensen mot läkemedlen.

 

Användningen av antibiotika till människor skiljer sig mycket mellan länder, även mellan sådana som har likartad hälsonivå och likartad sjukvårdspolitik. I Europa använder det land som förbrukar mest per invånare – Turkiet – drygt 3,5 gånger så mycket som det land som använder minst – Nederländerna. Grannlandet Belgien förbrukar mer än dubbelt så mycket.

Användningen i Norden ligger under snittet för Europa. Statistiken utanför Europa är av sämre kvalitet, men allt talar för att USA och framför allt Kina och Indien använder avsevärt mer än vad vi i Europa gör.

Det mesta talar för att användningen när det gäller människor är minst dubbelt så stor som den medicinskt motiverade.

Långt mer än hälften av världens antibiotika används för djuruppfödning. Där är, som redovisades på DN Debatt i juni, skillnaden i användning än större mellan länderna.

Så använder det land i Europa – Cypern – som förbrukar mest per producerat kg kött 30 gånger mer än det EU-land som använder minst (Sverige) och 100 gånger mer än det land i Europa som använder minst (Norge)!

 

Grafik över antibiotikaanvändnin, se DN Debatt 10/6 2014.

Situationen i världen blir förstås oerhört mycket allvarligare när inga nya antibiotikaklasser kommer fram. Från upptäckten av penicillinet i slutet av 1920-talet till år 1970 kom det fram cirka 20 nya typer av antibiotika. Därefter togs det på lika lång tid fram ett par stycken, varav inget alls under de senaste 25 åren och knappast några nya finns i pipeline.

En betydande orsak till detta är att dessa nya läkemedel bör användas så sällan som möjligt för att inte resistensen ska drabba dem också, vilket förstås inte ekonomiskt stimulerar läkemedelsbolagen att forska fram dem.

Allvaret i hotet mot folkhälsan i världen har det senaste året gjorts än tydligare genom att Världshälsoorganisationen (WHO) publicerat sin första globala rapport om antibiotikaresistensen och beslutat om en handlingsplan till i maj samt att även EU:s och USA:s gemensamma organ (TATFAR) publicerat en rapport om läget. Båda rapporterna varnar för en katastrof om inte kraftfulla åtgärder vidtas. Om någon vecka får USA:s president Barack Obama en rapport om antibiotikan.

Den ökande resistensen och frånvaron av ny antibiotika är bakgrunden till mina två viktigaste förslag till de nordiska ministrarna.

  • 1. För det första föreslår jag att de ställer sig bakom åtgärder som leder till att användningen inom sjukvården i våra fem länder under de kommande fem åren bringas ned till dagens lägsta europeiska nivå, den nederländska. Det betyder för Sveriges del en minskning med bortemot 20 procent och för Island en minskning med mer än 40 procent.
  • 2. För det andra föreslår jag att den rika världen, främst EU, Nordamerika och Japan, under de kommande fem åren anslår sammanlagt cirka 75 miljarder kronor för att påskynda och underlätta framtagandet av nya antibiotika, bland annat genom att inrätta priser till dem som lyckas. För Nordens länder skulle detta handla om cirka 2 miljarder kronor på fem år, för Sveriges del mindre än en miljard.

Detta låter som – och är förstås – betydande utgifter. Men jämfört med de rika ländernas produktion (BNP), så handlar det om någon tjugondedels promille per år i fem års tid. Och detta för att motarbeta något som vid sidan av klimathotet troligen är det allvarligaste hotet mot mänskligheten. Och det är mycket bråttom.

Resistenta bakterier

Resistenta bakterier vars smitta måste anmälas enligt smittskyddslagen:

ESBL
Betalaktamas med utvidgat spektrum. En grupp enzymer som kan bryta ner antibiotika. Finns ute i samhället, smittar ofta i mat särskilt i länder med dålig hygien.

MRSA
Meticillinresistenta gula stafylokocker. Orsakar infektioner hos människor och djur. Smittan fanns tidigare främst i vården, nu även ute i samhället och kan överföras mellan människa och djur.

VRE
Vankomycinresistenta enterokocker, drabbar främst sjukhuspatienter som redan antibiotikabehandlas. Smittan inte så vanlig ute i samhället.

PNSP
Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin, orsakar bland annat allvarliga infektioner som blodförgiftning, lunginflammation och hjärnhinneinflammation. Finns ute i samhället.

2.452 fall av infektion med MRSA rapporterades i Sverige 2013 enligt Folkhälsomyndigheten, vilket är en ökning med 17 procent sedan 2012.
Källa: NE 

Importerat fläskkött bar på MRSA-bakterier

DN kunde i november avslöja att fläskkött importerat från Tyskland och Danmark som såldes i svenska butiker bar på MRSA-bakterier.

Fyra av tjugo danskaförpackningar innehöll MRSA-bakterier och en av tjugo tyska förpackningar innehöll samma bakterie. Stickprovstesten gjordes i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Läs artikeln: http://www.dn.se/ekonomi/smittat-flaskkott-i-svenska-butiker/

MRSA-bakterien som är resistent mot vissa typer av antibiotika är vanlig bland grisar i många länder. Den behöver inte vara farlig för människor, men personer med nedsatt allmäntillstånd kan drabbas och i värsta fall få blodförgiftning som kan vara dödlig. I Danmark har hittills fem personer avlidit till följd av bakterien.
DN

Antibiotika

Utvecklingen av bakteriedödande läkemedel, antibiotika, räknas som en av läkarkonstens största framgångar.

Stammar av bakterier kan dock utveckla resistens, det vill säga motståndskraft, mot antibiotika. Detta problem växer snabbt i Europa, men det är ännu relativt litet i Sverige.

För läkemedelsindustrin har preparat med antibiotika blivit mindre lönsamma, eftersom nya läkemedel riskerar att snart tappa sin verkan på grund av bakteriernas resistens.
TT

Antibiotika och resistenta bakterier

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner. Sjukvården är beroende av effektiva antibiotika vid såväl cancerbehandlingar, transplantationer och operationer. Något som resistenta bakterier äventyrar.

Antibiotikaanvändningen är kopplad till uppkomst och spridning av bakterierna. Därför bör antibiotika användas rationellt.
Källa: Smittskyddsinstitutet