Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Minska antalet lärosäten som har lärarutbildning”

Skolornas rekryteringsbehov av lärare är fortsatt stort. De kommande fem åren kommer 20 000 grundskollärare respektive 10 000 gymnasielärare behöva rekryteras, skriver Isak Skogstad.
Skolornas rekryteringsbehov av lärare är fortsatt stort. De kommande fem åren kommer 20 000 grundskollärare respektive 10 000 gymnasielärare behöva rekryteras, skriver Isak Skogstad. Foto: Thomas Karlsson

Så kan avhoppen minskas. Trots att lärarutbildningen gjorts om slutar nästan 40 procent av de blivande högstadielärarna före examen. Lärarutbildningarna måste stärkas och det måste bli lättare för lärare som lämnat yrket att komma tillbaka. En åtgärd är att minska antalet lärosäten för att öka utbildningens kvalitet, skriver Isak Skogstad.

En ny undersökning från Universitetskanslersämbetet visar att nästan två av fem blivande högstadielärare slutar innan examen. Många studenter hoppar av redan före andra terminen, trots att ett av syftena med den nya lärarutbildningen var att minska antalet avhopp. Det stora antalet avhopp är ett misslyckande för både samhället och individen. Det finns ett stort behov av ett batteri av kvalitetshöjande åtgärder för att stärka lärarutbildningarnas kvalitet och attraktivitet. Platserna måste dimensioneras efter skolornas behov, den lärarledda tiden bör kraftigt utökas och de praktiska inslagen utvidgas markant. Det kommer dock inte att räcka för att säkerställa skolornas behov av lärare. Regeringen måste även prioritera att locka tillbaka de lärare som lämnat yrket.

Den svenska skolan har mycket stora och allvarliga problem. Kunskapsresultaten faller, andelen lågpresterande elever ökar lavinartat och läraryrkets attraktivitet har under en lång tid urholkats. Antalet förstahandssökande till landets lärarutbildningar har visserligen ökat på senare år, men det är från en historiskt låg nivå. På 1980-talet gick det i snitt tio sökande per plats till lärarutbildningarna, i dag är det är det genomsnittliga antalet förstahandssökande per antagen till ämneslärarutbildningen drygt en. Det står utom allt rimligt tvivel att lärarutbildningarnas status och attraktivitet måste stärkas för att säkerställa skolornas framtida rekryteringsbehov.

En viktig kvalitetsfaktor inom den högre utbildningen är den lärarledda undervisningstiden. De senaste decennierna har undervisningstiden på lärarutbildningarna minskat markant. På 1970-talet hade en genomsnittlig lärarstudent 24 timmar undervisning i veckan, i dag får drygt en majoritet av lärarstudenterna mindre än åtta timmar lärarledd undervisningstid i veckan. Regeringens kvalitetssatsning på högre utbildning, som omfattar lärarutbildningarna, räcker inte långt. Saco:s beräkningar visar att av regeringens 250 miljoner per år blir det endast 30 lärarledda timmar i veckan, som i sin tur ska fördelas på varje lärosätets alla kurser inom samhällsvetenskap, humaniora, lärar- och förskollärarutbildning. Det är otillräckligt.

Många studenter hoppar av redan före andra terminen, trots att ett av syftena med den nya lärarutbildningen var att minska antalet avhopp. Det stora antalet avhopp är ett misslyckande för både samhället och individen.

En ny rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet uppger att 23,7 procent av de nyutexaminerade grundskollärarna lämnar yrket inom tre år efter examen. Skolornas lärarbrist kommer att förvärras framgent, såvida läraryrkets attraktivitet inte genomgår en markant förbättring. Lärare som vill lämna yrket uppger att det är lönen och arbetsmiljön som måste stärkas. Lärarna har visserligen fått högre löneökningar än andra de senaste åren, men tjänar sämre i dag än i början av 2000-talet jämfört med övriga arbetsmarknaden. Lärarnas relativlön har halkat ner från 98 procent 2003 till 95 procent 2014. Andelen gymnasielärare som sjukskrivits på grund av psykisk ohälsa har ökat med 87 procent på fem år. Det finns fortsatt mycket kvar att göra.

Skolornas rekryteringsbehov av lärare är fortsatt stort. De kommande fem åren kommer 20 000 grundskollärare respektive 10 000 gymnasielärare behöva rekryteras. I syfte att säkerställa skolornas framtida lärarförsörjning föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening ett flertal åtgärder för att stärka de svenska lärarutbildningarna och underlätta en återgång till läraryrket för de utbildade lärare som valt att lämna yrket:

Foto: DNMinska antalet lärosäten som bedriver lärarutbildningar. I Sverige finns det 28 lärosäten som bedriver lärarutbildningar, i Finland finns det åtta och i Singapore finns det ett. Genom att minska antalet lärosäten som bedriver lärarutbildningarna kan kvaliteten på lärarutbildningarna stärkas. OECD efterfrågar en översyn av antalet lärosäten med lärarutbildningar i den granskning över det svenska skolväsendet som de överlämnade till regeringen förra året. Även Riksrevisionen bedömer att lärosätena kan koncentrera lärarutbildningarna till färre lärosäten. En koncentration av lärosätena kan möjliggöra att de allra bästa lärarutbildarna kan rekryteras och fler akademiska discipliner kan involveras i utbildningens gång, exempelvis den kognitiva neurovetenskapen. Det kan stärka den vetenskapliga grunden i utbildningen och i förlängningen även undervisningen.

Foto: Dimensionera lärarutbildningarna efter arbetsmarknadens behov. Det råder en brist på vissa typer av lärare, samtidigt som det utbildas ett överskott av andra lärare. Staten har ett ansvar för att tillhandahålla rätt antal lärare med rätt kompetens, och det är således av största vikt att systemet för dimensionering av lärarutbildningarna fungerar väl. Riksrevisionen har konstaterat att regeringens styrning av lärarutbildningarna är återhållsam, trots att de har en samhällskritisk roll i att säkerställa rekryteringen av behöriga lärare. Även UKÄ har nyligen förespråkat en modell för en tydligare dimensionering av lärarutbildningarna. Sverige behöver inte nödvändigtvis fler lärare, framför allt behövs rätt lärare.

Foto: Lärarutbildningarnas praktiska inslag måste utökas. Undervisningsmetodiken i lärarutbildningarna måste få en mer framträdande roll. Under tiden lärarutbildningarna har akademiserats har fokuset på läraryrkets praktik, själva undervisningskonsten, fått stå tillbaka. De praktiska inslagen i lärarutbildningarna är kostsamma och lärarutbildningens undermåliga ekonomiska förutsättningar måste förändras i grunden. De ämneslärare som var verksamma i det finska skolväsendet när kunskapsresultaten steg som allra mest hade en ämneslärarutbildning som bestod av två till tre års praktisk utbildning, utöver ämnesstudierna som var förlagda till akademien. Metodiken lärarstudenter får i våra utbildningar är högst begränsad, i vissa fall även obefintlig. Lärarstudenter måste få lära sig hantverket att undervisa, inte enbart teorier om lärande. Metodiken bör stärkas i lärarutbildningarnas examensmål.

Foto: Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att ta fram ett program som syftar till att underlätta en återgång till läraryrket för de som har lämnat skolan. Skolverket uppger att 50 000 utbildade lärare har valt att lämna läraryrket. Det bör vara en mycket hög prioritet att locka tillbaka de erfarna och skickliga lärare som valt att lämna läraryrket. I England finns programmet ”Return to teaching”, vilket vägleder och stödjer utbildade lärare som vill tillbaka till klassrummet. För lärare med en äldre utbildning kan programmet ge stöd i påfyllning av både ämneskunskaper och metodik, men även i form av handledning och matchning med skolor i behov av erfarna lärare. Skolan är en nationell angelägenhet och det krävs liknande insatser från central nivå i Sverige.

Sverige har förutsättningar andra länder bara kan drömma om för att förbättra elevernas kunskapsresultat och läraryrkets attraktivitet. Ytterligare reformer för att vända den negativa utvecklingen kommer dock att krävas. Fler studenter kommer att söka sig till lärarutbildningarna om dess kvalitet, och i förlängningen ryktet, förbättras. En kvalitativ utbildning med ett attraktivt läraryrke där det ges goda förutsättningar att fokusera på undervisningen är rätt väg att gå. Samtidigt måste några av de tiotusentals utbildade lärare som valt att lämna yrket lockas tillbaka. Det kommer att kräva en reformvilja och breda politiska överenskommelser.

Isak Skogstad, ordförande Lärarnas riksförbunds studerandeförening

DN Debatt. 5 maj 2016

• Läs fler artiklar. Till DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.