Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”

I vårt slutbetänkande som presenteras inom kort lägger vi fram förslag som tar sikte på hur utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska från i dag och fram mot 2045, skriver artikelförfattarna.
I vårt slutbetänkande som presenteras inom kort lägger vi fram förslag som tar sikte på hur utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska från i dag och fram mot 2045, skriver artikelförfattarna. Foto: Erich Stering

Miljömål. Utsläppen från inrikes transporter måste vara minst 70 procent lägre år 2030 jämfört med 2010 års nivå. Dessa transporter står i dag för hälften av utsläppen utanför handelssystemet och minskade inte alls under 2015. Detta är ett av de viktigaste förslagen i vårt slutbetänkande, skriver 6 av 7 partier i Miljömålsberedningen.

Vid FN:s klimatmöte i Paris 2015 enades 195 länder om ett historiskt avtal för att begränsa ökningen av medeltemperaturen på jorden. I dag har 170 länder skrivit under avtalet, vilket är unikt både vad gäller snabbhet och antal deltagande länder. Enigheten understryker den gemensamma ambition till omställning som nu finns och i många fall redan påbörjats. I Sverige finns en bred samsyn om att vårt land skall ligga långt fram i omställningen och vara ett föredöme som andra länder kan och vill ta efter. Avgörande blir därmed att den svenska klimatpolitiken utformas på ett sätt som bidrar till en ekonomisk utveckling där nya, hållbara arbetstillfällen kan skapas samtidigt som näringslivets samlade konkurrenskraft inte urholkas utan helst stärks.

Vetenskapliga undersökningar visar att vi hittills underskattat hastigheten i klimatförändringen. År 2014 och 2015 var de varmaste åren sedan mätningar infördes och utvecklingen har fortsatt under de fem första månaderna 2016. FN:s internationella forskarpanel konstaterar i sin senaste rapport att vi nu ser påverkan på samtliga kontinenter till följd av den mänskliga förstärkningen av växthuseffekten. Om vi inte bryter trenden väntar med hög sannolikhet helt förändrade livsbetingelser vad gäller avgörande frågor som vattenförsörjning, livsmedelsproduktion och helt enkelt möjligheten för människor att bo kvar i stora områden av världen. Vetenskapliga fakta understryker vikten av att takten i omställningen bort från det globala beroendet av fossil energi måste öka.

Miljömålsberedningen har fått i uppdrag av regeringen att utveckla förslag till ett klimatpolitiskt ramverk och att utveckla strategier med mål, styrmedel och åtgärder som en grund för Sveriges framtida klimatpolitik. Parallellt med klimatuppdraget skall beredningen också presentera förslag till en samlad luftvårdsstrategi. I mars presenterade i vi delbetänkandet ”Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige” som bland annat innebär att Sverige skall ha nettonoll utsläpp senast år 2045. I vårt slutbetänkande som presenteras inom kort lägger vi fram förslag som tar sikte på hur utsläppen av växthusgaser i Sverige ska minska från i dag och fram mot 2045. Nedan redovisas ett urval av de viktigare förslagen.

Foto: DNKnappt 40 procent av de svenska klimatutsläppen kommer från energi- och industrianläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Beredningen gör bedömningen att kraven i systemet kommer att behöva skärpas. Vi vill samtidigt tydliggöra att det är inom EU:s ramverk som den handlande sektorns utsläpp ska regleras och prissättas. Någon kostnadsdrivande, svensk ”dubbelstyrning” är inte aktuell. Däremot föreslår vi att nya former för samverkan mellan stat och näringsliv utreds skyndsamt för att möjliggöra utsläppsminskningar till exempel inom den ekonomiskt viktiga och samtidigt utsläppsintensiva järn- och stålindustrin. Utveckling av klimatneutral processteknik är ett viktigt område för sådan samverkan.

Foto: Vi förslår vidare att utsläppen i Sverige i den del av ekonomin som inte täcks av EU:s handelssystem senast år 2030 bör vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990. Det behövs dock möjligheter till flexibilitet för att bidra till så kostnadseffektiva åtgärder som möjligt. Därför föreslår vi att högst 8 procentenheter av utsläppsminskningarna får, men måste inte, ske genom så kallade ”kompletterande åtgärder”, till exempel ökat upptag i mark och skog eller åtgärder i andra länder. Vi föreslår vidare att etappmålet för år 2040 ska vara minst 75 procent lägre utsläpp jämfört med 1990. Högst 2 procentenheter av utsläppsminskningarna till 2040 får ske genom kompletterande åtgärder.

Foto: Mot bakgrund av att utsläppen för inrikes transporter i dagsläget står för omkring 50 procent av utsläppen utanför handelssystemet och inte minskade alls under 2015 föreslår vi också ett särskilt mål för dessa utsläpp. Vårt förslag är att utsläppen för inrikes transporter år 2030 behöver vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå. Detta mål kommer att innebära en stor utmaning men beredningen menar att en sådan utsläppsminskning är möjlig med rätt utformade styrmedel och en snabb teknisk utveckling. Det krävs också åtgärder inom samhällsplaneringen för att sänka utsläppen långsiktigt. Vi föreslår att gång- cykel och kollektivtrafik görs till normgivande i planeringen i större tätorter samt att resor med buss och tåg underlättas vid planering av infrastruktur mellan tätorterna. Samspelet mellan stat, region, länsstyrelser och kommuner blir här särskilt viktigt.

Foto: En central fråga är att skapa långsiktigt stabila förutsättningar för introduktion av biodrivmedel och en snabb ökning av nyförsäljningen av bilar med mycket låga koldioxidutsläpp, framför allt olika typer av elbilar. Vi uttalar starkt stöd för utvecklingen mot en biobaserad ekonomi. Ett hinder på vägen är att regelverk på EU-nivå i dag försvårar en sådan utveckling och regeringen måste ge hög prioritet åt frågan att skapa tydliga, långsiktiga förutsättningar för företagen att investera i riktning mot en biobaserad ekonomi.

Foto: Våra förslag på klimatområdet medför även positiva effekter i strävan att nå de luftrelaterade miljömålen. Förslagen till luftvårdsstrategi bidrar till förbättrad luftkvalitet i tätorter där de högsta halterna av luftföroreningar förekommer. Detta kommer att leda till betydande minskningar av de stora samhällskostnader för sjukvård, bortfall av arbete och förtida dödsfall som luftföroreningarna ger upphov till. Exponering för luftföroreningar i Sverige har uppskattats orsaka årliga samhällsekonomiska kostnader på cirka 30-42 miljarder kronor. De minskade utsläppen till luft kommer samtidigt att öka möjligheterna att uppnå miljömålen som kopplar till försurning och övergödning och till en lägre kostnad än vad som hade varit fallet utan en ambitiös klimatpolitik.

Sverige är inte ensamt att ställa om. Tvärtom innebär Parisavtalet att alla våra viktigare handelspartners också förpliktigat sig att minska sin klimatpåverkan. Detta minskar risken för att åtgärder i Sverige skulle flytta utsläppen till andra länder. Rätt utformade bör åtgärderna bidra till att konkurrenskraften inte urholkas och ambitionen bör i arbetet vara att konkurrenskraften stärks. Den möjlighet till flexibilitet vi byggt in i såväl det klimatpolitiska ramverket som i de etappmål vi nu presenterar, föreslår vi både på grund av osäkerheten i teknikutvecklingen och hur besluten på EU-nivån utvecklas. Det är upp till kommande regeringar att avgöra om och i vilken utsträckning flexibiliteten ska utnyttjas.

Med de samlade förslag till ramverk, mål, strategier och åtgärder som beredningen nu presenterat är det vår uppfattning att Sverige visar ett starkt ledarskap och föregår med gott exempel. Bakom våra förslag har vi en bred enighet över parti- och blockgränser och hoppas därmed sända en tydlig signal till näringsliv, kommuner, regioner och medborgarna i Sverige om klimatpolitikens framtida inriktning – oavsett regering. Vi uppmanar nu sittande och kommande regeringar att vidta nödvändiga åtgärder för att nå våra mål och därmed axla Sveriges del i det gemensamma globala ansvaret för att förhindra en farlig klimatförändring.

DN Debatt. 17 juni 2016

Debattartikel

6 av 7 partier i Miljömålsberedningen:
”Minska utsläppen från inrikes transporter kraftigt”

Repliker

Jens Holm (V), riksdagsledamot och ledamot av Miljömålsberedningen:
”Vi bidrar inte till sänkta ambitionsnivåer”

Håkan Agnevall, vd Volvo Bussar AB; Magnus Hall, vd och koncernchef Vattenfall AB och Johan Söderström, vd ABB Sverige:
”Sverige behöver tydliga mål för eldrivna fordon”

Björn O. Gillberg, vd Värmlandsmetanol AB:
”Löfven bör ta strid med EU om biobränsleskatten”

Adam Leckius, Klimatsvaret – CCL Sverige:
”Lägg stigande koldioxidavgift på alla bränslen”

Företrädare för 12 organisationer:
”Miljömålsberedningen missar konsumtionsutsläppen”

Företrädare för Tågoperatörer och Järnvägsindustrin:
”Järnvägssatsningar krävs för att nå miljömålen”

Läs fler artiklar på DN Debatt

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.