Kärnkraftshaverierna i japanska Fukushima har skakat om kärnkraftsdebatten runt om i världen. I land efter land påbörjas, eller diskuteras, en avstängning av gamla reaktorer i avvaktan på att konsekvenserna av händelserna i Japan analyserats. Schweiz tillkännagav direkt att de ställer in planerna på att ersätta landets gamla kärnkraftreaktorer med nya och i Tyskland beslutade förbundskansler Angela Merkel att skjuta på beslutet om en livstidsförlängning för tyska reaktorer och att de som byggts före 1980 skulle stängas för säkerhetskontroller. Kina har lagt stora delar av sitt kärnkraftsprogram på hyllan, likaså Israel, och i Japan säger regeringen nu att fler reaktorer antagligen inte kommer att byggas – i stället ska förnybara energikällor sättas i centrum.
Fler liknande exempel finns, men i Sverige händer nästan ingenting. Vi bor i ett land där många tror att det inte går att fasa ut kärnkraften, detta trots att vi har bättre förutsättningar än de flesta andra länder.
Förutom vårt breda kunnande om energiteknik har Sverige bland de bästa förutsättningarna för förnybar elproduktion i världen. Vi har en lång kust med många lämpliga platser för vindkraft, god tillgång på bioenergi och inte minst stora möjligheter att använda energin smartare.
Vi har redan utbyggd vattenkraft som bara i sig ger oss mer el per person än den genomsnittliga elanvändningen i de flesta länder i Europa. Vattenkraft är dessutom synnerligen lämplig att komplettera med just vindkraft för ett tryggt och säkert elsystem
Trots att Sverige har bland de bästa förutsättningarna i världen att ha en helt förnybar elproduktion är vi bland de länder i världen som har mest kärnkraft, räknat per person.
Och trots detta beslutade riksdagen för snart ett år sedan, med minsta möjliga marginal, att tillåta nya och betydligt större kärnkraftsreaktorer i Sverige. Beslutet föregicks av en bild av att risken för kärnkraftsolyckor är i det närmaste obefintlig i välorganiserade samhällen. Eller som Hans Blix sa vid ett tal i Norge 2007: ”Chernobyl was a unique case, occurring in a rare type of reactor that lacked containment. Most of the world’s light water reactors have a containment that stops any emissions of radioactivity into the environment.”
Händelserna i Japan har visat att det inte är så enkelt. De trodde också att de förutsett alla tänkbara händelser och hade konstruerat säkerhetssystem utifrån det. Men det räckte inte. När samma händelse slog ut flera säkerhetssystem samtidigt tappade de ändå kontrollen. Ovanpå en fruktansvärd katastrof med jordbävning och tsunami har landet nu drabbats av en av de värsta kärnkraftolyckorna i världen någonsin.
Vi vet i dag mer om kärnkraftens farlighet än vad vi visste för tre veckor sedan. Vi vet att det är ännu svårare än vi trodde att förutse alla tänkbara händelser. Vi vet nu att säkerhetssystem som ska gå in när det första faller ifrån kan slås ut av samma anledning som gjorde att det första systemet havererade. Vi vet att räddningsarbetet efter en naturkatastrof kan kraftigt försvåras om det dessutom finns kärnkraftverk som komplicerar bilden. Efter Fukushima borde alla kunna vara eniga om att vi måste lära oss att stänga kärnreaktorer innan de havererar.
Men vi måste också öppna ögonen och sluta blunda för alla de möjligheter vi i Sverige har. Nya prognoser som Energimyndigheten presenterade i mars och början av april visar att Sverige går mot stora överskott av el på både kort och lång sikt.
Redan i år väntas Sverige exportera åtta terawattimmar (TWh) el och nästa år tio TWh. Det är ungefär lika mycket som de tre äldsta reaktorerna producerade 2010. Fram till 2020 beräknas överskottet bli hela 23 TWh, vilket nästan motsvarar produktionen i fem av Sveriges tio reaktorer. Detta utan att det behöver tas ett enda nytt politiskt initiativ.
I ljuset av detta är det uppenbart att det är fullt möjligt att låta ett par reaktorer tas ur drift i Sverige redan denna mandatperiod utan att det påverkar tillgången på el i Sverige. Och utan att det påverkar klimatpolitiken. Vi har för avsikt att i dag presentera detta förslag i en motion till Sveriges riksdag med anledning av händelse av större vikt.
På lite längre sikt är det möjligt att låta fler reaktorer tas ur drift och med en framtidsinriktad energipolitik skulle det vara möjligt att klara oss helt utan kärnkraft och ändå ha en elförsörjning i balans. Detta utan att det påverkar möjligheten att nå klimatmålen. Framtidsinriktad har här den blygsamma innebörden att Sverige ska genomföra Energimyndighetens planeringsmål för vindkraft och Effektiviseringsutredningens förslag om smartare energianvändning.
Det är viktigt att komma ihåg att Energimyndighetens prognoser bygger på den politik som bedrivs i dag och de beslut som har tagits. Med en mer ambitiös politik för att bygga ut förnybar elproduktion och effektivisera elanvändningen skulle detta överskott naturligtvis kunna bli betydligt större.
I Energimyndighetens prognos har man räknat med att bara elva TWh vindkraftsel kommer till stånd av det planeringsmål om 30 TWh vindkraft som riksdagen beslutat om. Man har heller inte räknat med att det görs någon betydande energieffektivisering, trots att Energieffektiviseringsutredningen visat att man med ekonomiskt lönsamma åtgärder kan minska elanvändningen med upp emot 30 TWh.
EU:s energikommissionär Günther Öttinger sade några dagar efter olyckan i Fukushima att EU nu på allvar måste undersöka möjligheten att skapa ett energisystem utan kärnkraft, ett helt förnybart system. Det finns många studier som visar att detta är möjligt. Miljöpartiet anser att Sverige snarast bör ta fram en strategi för hur det kan göras här hemma och hur vi kan bidra till en sådan utveckling i resten av EU.
De rödgröna partierna har varit eniga om att kärnkraften ska fasas ut successivt med hänsyn till sysselsättning och välfärd och i den takt kärnkraftselen kan ersättas med el från förnybara källor samt energieffektivisering. Vi har också varit eniga om att en prövning måste göras varje mandatperiod. Från Miljöpartiet de gröna menar vi att de senaste prognoserna ger oss rätt i att det är möjligt att stänga minst två reaktorer redan under denna mandatperiod och att Sverige ändå kan ha ett överskott av el.
I hela världen omprövas nu kärnkraften. Det är hög tid att även den svenska regeringen drar några slutsatser för den svenska energipolitiken.
Vi har de bästa förutsättningarna att bygga vårt energisystem på förnybart. Underlaget från myndigheter och utredningar visar att det är fullt möjligt att ta oss dit. Sverige har ett val.
Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet de gröna
Lise Nordin
energipolitisk talesperson och riksdagsledamot Miljöpartiet de gröna