Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
DN Debatt

”Missa inte chansen till nya jobb i dataspelsbranschen”

Minecraft som släpptes 2011 är en av de största svenska spelsuccéerna. Om Sverige vill ha ett finger med i spelet även i framtiden så krävs satsningar på både utbildning och nystartade företag i spelbranschen, skriver debattörerna.
Minecraft som släpptes 2011 är en av de största svenska spelsuccéerna. Om Sverige vill ha ett finger med i spelet även i framtiden så krävs satsningar på både utbildning och nystartade företag i spelbranschen, skriver debattörerna. Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Satsa på ung industri. Svenska dataspel är en exportframgång som också föder nya innovationer på andra områden. Ändå saknas ett forsknings- och utvecklingsprogram. Med rätt satsningar på ­nystartade spelföretag finns chansen att skapa tiotusentals nya jobb, skriver representanter för Högskolan i Skövde och Dataspelsbranschen.

Med rätt satsningar från regeringen på fler utbildningsplatser, företagsnära forskning och stöd till nya företag skulle den svenska dataspelsbranschen på tio års sikt kunna växa från dagens 2 000 till upp emot 20 000 anställda. Sverige har ett gyllene tillfälle att bli en av världens ledande dataspelsproducenter det närmaste årtiondet.

Den svenska dataspelsbranschen växer så det knakar. Svenskproducerade spel som Minecraft, Candy Crush Saga och Battlefield-serien har blivit stora internationella succéer de senaste åren.

Framgångarna märks inte bara i försäljningsstatistiken, utan också genom att antalet företag och anställda har ökat markant. Omsättningen i branschen ökade under 2012 med 60 procent till 3,7 miljarder kronor. Den absoluta merparten av intäkterna kommer från export.

Dataspelsbranschens framgångar har också ökat intresset för att utbilda sig inom dataspelsområdet. Högskolan i Skövde, som är störst i Sverige på utbildningar inom dataspelsutveckling, har tagit emot över 4 000 ansökningar till 230 lediga utbildningsplatser hösten 2014. Bara i Skövde är 21 spelutvecklingsföretag verksamma, varav merparten har startats av tidigare studenter på Högskolan.

Jämfört med de stora industrinäringarna är omsättningen och sysselsättningen självklart blygsam. Men om branschen fortsätter att öka i samma snabba takt som hittills kan den på kort tid bli betydelsefull för både tillväxt och sysselsättning.

Framgångarna för svenska dataspel har inte passerat obemärkta. Såväl regeringen som oppositionen lovordar det svenska dataspelsundret. Handelsminister Ewa Björling (M) har lyft upp dataspel i sitt arbete med att främja svensk export, och Socialdemokraternas finansministerkandidat Magdalena Andersson uttalade sig nyligen om branschen som en framgångssaga som hon vill höra mer om (DN 22/5).

Dataspel handlar om långt mer än bara underhållning. Inom såväl utbildning på olika nivåer som inom sjukvården blir dataspel ett allt viktigare inslag. Användandet av spelmekanismer – exempelvis belöningssystem inspirerade av dataspel – är på stark frammarsch inom områden som handel, IT, transporter och utbildning.

Dataspelen driver också på teknikutvecklingen. Om Sverige fortsätter att vara framgångsrikt inom dataspelsutveckling kommer det bidra till innovationer inom en lång rad relaterade områden.

Samtidigt med de svenska framgångarna håller dataspelsbranschen på att formera sig globalt. Därför är det nu som Sverige har möjligheten att etablera sig som ett ledande land i en framtidsbransch vars potential vi bara kan ana.

Men det går inte att räkna med att den utvecklingen fortsätter av sig själv. I dag finns det ett stort behov av ett ökat politiskt engagemang för dataspelsbranschen. Eftersom branschen hittills har vuxit framför allt på egna meriter finns det en risk att beslutsfattare som Ewa Björling och Magdalena Andersson inte ser behovet av ett mer handfast politiskt stöd än bara uttalanden.

Ett av de största hindren för en fortsatt tillväxt är i dag bristen på kompetent personal. För att branschen ska kunna fortsätta att utvecklas behövs fler kreativa människor och mer tekniska kunskaper på högsta nivå. För att få fram den nödvändiga spetskompetensen bör regeringen bidra till fler platser i yrkeshögskolor och högskolor samt mer resurser till företagsnära forskning.

De svenska dataspelsföretagen möter också en tilltagande internationell konkurrens. Flera länder, däribland Finland och Kanada, har insett potentialen i branschen och storsatsar på att understödja utvecklingen. I Finland satsar Tekes, den finska motsvarigheten till Vinnova, hela 65 miljoner euro under tre år på att stödja dataspelsföretag. För Finland betydde investeringen en skatteintäkt på 260 miljoner euro bara från ett enda dataspelsföretag 2013. I Sverige finns inget forsknings- eller utvecklingsprogram riktat specifikt mot dataspelsbranschen.

För att svenska företag ska klara konkurrensen bör alltså exempelvis Vinnova få i uppdrag att erbjuda större möjligheter till stöd till nystartade innovativa företag inom dataspelsområdet. Det är en investering som betalar sig i längden. Om vi skapar en dynamisk miljö för utveckling av spel kan vi både behålla företagen i Sverige och locka till oss utländska investeringar.

I höstens valrörelse tävlar både regeringen och oppositionen om vem som är bäst på att skapa nya jobb. Vi hoppas att båda sidor ska uppmärksamma den möjlighet till nya arbetstillfällen som finns i dataspelsbranschen. Att det framför allt är unga människor som anställs gör frågan särskilt angelägen ur ett sysselsättningsperspektiv.

Den svenska dataspelsbranschen hade ungefär 2 000 anställda 2012. Med rätt förutsättningar – i form av mer utbildning och forskning samt mer stöd till nyföretagande – bedömer vi att branschen om tio år i stället kan sysselsätta upp emot 20 000 personer.

Oavsett utgången av valet kommer regeringen att behöva ta ställning till om man vill göra de nödvändiga satsningarna på utbildning, forskning och nyföretagande inom dataspelsområdet eller inte. Uteblivna satsningar kommer att leda till att allt mer av arbetskraften till den svenska dataspelsbranschen hämtas från andra länder. I förlängningen kan det också innebära att företag tvingas flytta utomlands för att hitta rätt kompetens.

Utan mer politiskt stöd riskerar den snabba utvecklingen i svenska spelutvecklingsmiljöer att stanna av och Sverige kan halka efter länder som satsar mer. Då går vi miste om en historisk möjlighet som i framtiden skulle kunna skapa tiotusentals jobb.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.