Utanförskapet har varit som allra mest påtagligt för dem som kommit till Sverige från andra länder. Där finner vi dem som inte bara sett en utan två eller tre högkonjunkturer gå dem förbi utan att de getts möjlighet till eget arbete och egen lön. De utrikes födda drabbades hårdast av 1990-talets lågkonjunktur och därefter har arbetsmarknaden inte öppnats för dem igen utan förblivit stängd. I stället för reformer för arbete har politiskt prioriterats åtgärder för att dölja deras utanförskap i statistiken. För en regering som vill se hela Sverige är det en oacceptabel hållning.
Sverige är ett land som historiskt har mycket att tacka invandringen för i form av nya impulser, företagande och arbetsinsatser. De senaste decennierna har vi däremot sett hur Sverige svikit och invandrare systematiskt stängts ute från arbetsmarknaden. Statistiken talar här sitt tydliga språk. Om de utrikes födda skulle ha samma sysselsättningsgrad som svenskfödda skulle detta ge cirka 150 000 fler i jobb. Varje steg vi tar för att ge denna grupp samma möjlighet till arbete som infödda svenskar innebär därför ett viktigt steg för ökad rättvisa och jämlikhet, men även för svensk ekonomi och välfärd.
Allians för Sverige vann väljarnas förtroende med löfte om att återupprätta arbetets värde. Vi lovade att bryta med den politik som ställt över en miljon människor utanför arbetsmarknaden och att skapa grund för jobb till fler. Med reformer för att det ska löna sig att arbeta och för att det ska bli enklare och billigare att anställa kan vi också efter bara lite mer än ett år se en historisk utveckling på svensk arbetsmarknad.
Arbetslösheten sjunker och utanförskapet minskar. Arbetsmarknaden har inte utvecklats så positivt på nära 20 år. Erfarenhet och forskning visar därtill att grupper som inte har en stark ställning på arbetsmarknaden gynnas mer än vanligt när sysselsättningstillväxten är stark. Vi kan nu också se ett trendbrott för arbetslösheten bland utrikes födda.
SCB och arbetsförmedlingen talar om att sysselsättningsökningen bland utrikes födda under 2007 var den starkaste sedan början av 1990-talet. Under alliansens första år i regeringsställning minskade den totala arbetslösheten för denna grupp med 14 000 personer. Sysselsättningen bland utrikes födda ökar nu kraftigare än bland svenskfödda, och särskilt gäller det för personer födda utanför Europa. Vi ser också hur utrikes födda inte bara får jobb i en utsträckning vi inte sett tidigare, utan att de därtill får jobb inom yrken de är utbildade för. Skillnaden mot socialdemokraternas sista år vid makten är tydlig. Då ökade den totala arbetslösheten bland utrikes födda med 9 000 personer.
Även om konjunkturen är en viktig förklaring till utvecklingen hör den även tätt samman med regeringens samlade ekonomiska politik och reformerna inom arbetsmarknadsområdet. Den tidigare misslyckade arbetsmarknadspolitiken har ersatts av en politik för arbete som ger resultat. Nystartsjobben, som beviljas i upp till tre år för nyanlända, är ett talande exempel och där vi kan konstatera att vart tredje av de över 13 000 nu förmedlade nystartsjobben gått till utrikes födda. Vi har också satsat på validering och kompletterande utbildning samt skapat bättre förutsättningar för invandrades företagande.
Vi är samtidigt medvetna om att mer måste göras om vi långvarigt ska kunna trygga den positiva utvecklingen. Att vårda och förlänga det goda ekonomiska läget är här avgörande. Under våren kommer regeringen att fatta beslut om en skärpt diskrimineringslagstiftning. Till det vill vi foga en ambition att ytterligare vässa och utveckla politiken för arbete.
Vid sidan av nystartsjobben har instegsjobben varit en reform som riktar sig direkt mot att förhindra att nyanlända förvisas till ett långvarigt utanförskap. Instegsjobben innebär ett riktat stöd till privata eller offentliga arbetsgivare som ger dem möjlighet att anställa nyanlända invandrare. Anställningen kopplas till undervisning i svenska och ska även innehålla tydliga handledande inslag, för att på så vis kombinera ett snabbt fotfäste på arbetsmarknaden med introduktionsutbildning.
Om nystartsjobben snabbt gett tydliga och positiva resultat för människors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden har instegsjobben inte gett samma resultat. Det totala antalet förmedlade instegsjobb uppgår inte till mer än 435 och vi vill därför se över hur reformen ska kunna förstärkas för att fler ska få denna möjlighet.
I dag begränsas exempelvis tiden med instegsjobb till maximalt 18 månader. Detta är en allt för kort tid för att nyanlända ska kunna ges en verklig chans att lära sig svenska och etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vill därför utöka tiden till att omfatta 24 månader. Nu när nystartsjobben öppnas för offentlig sektor är det viktigt att också instegsjobben i offentlig sektor får liknande villkor i privat sektor.
En signal vi får om instegsjobben från de som omfattas av reformen är att den ofta fungerar väl men att tiden man haft möjlighet att beviljas instegsjobb varit för kort, och att antalet platser därför blivit för få.
Vi räknar därför med att öka anslagen till instegsjobb från 100 miljoner kronor för år 2007 till 400 miljoner kronor för vardera av åren 2008, 2009 och 2010. Totalt omfattar reformen 1,2 miljarder kronor och innebär en kraftfull satsning för invandrares möjligheter att komma in på arbetsmarknaden.
Mycket har gjorts, men mer behöver göras. Grunden för regeringens politik är och förblir kampen för full sysselsättning. Genom att återupprätta arbetslinjen och arbetets värde ska vi ge fler människor möjlighet att vara med i bygget av Sverige. Det är en politik som långsiktigt minskar klyftorna och bekämpar utanförskapet.
Invandring är i grunden en stor tillgång för ett land, om den också ger människor som kommer hit möjlighet att utvecklas, känna delaktighet och bidra till välståndet. Svensk integrationspolitik handlade länge om passivt mottagande, nu fokuserar vi i stället på ett aktivt arbete för jobb och ett fullvärdigt deltagande i det svenska samhället. Det blir ännu en viktig byggsten för ett Sverige som håller samman, där alla människor behövs och kan göra skillnad.
fredrik reinfeldt
sven otto littorin
nyamko sabuni