DN Debatt

”Misslyckade jobbpolitiken drabbar kommunerna hårt”

Nya siffror. Nästan hälften av dem som får socialbidrag får det för att de är arbetslösa, och i mer än åtta av tio kommuner har utgifterna för socialbidrag ökat sedan 2006. Det är ett misslyckande för regeringens jobbpolitik som slår hårt mot välfärden, skriver socialdemokraterna Mikael Damberg och Ilmar Reepalu.

Sverige är fortfarande ett bra land, som vi kan vara stolta över. Men någonting håller på att gå sönder. Vårt största samhällsproblem är den höga arbetslösheten som har bitit sig fast och leder till att allt fler människor går långtidsarbetslösa och många fastnar i socialbidrag. Sedan 2006 har kostnaderna för socialbidrag i Sverige ökat med en fjärdedel. Nya siffror från Riksdagens utredningstjänst visar dessutom att utgifterna för försörjningsstödet har ökat i mer än åtta av tio kommuner sedan den här regeringen kom till makten. Det tränger undan satsningar på förskolan, skolan och äldreomsorgen.

Moderaterna gick till val 2006 på fler jobb och minskat utanförskap. Den ambitionen var helt rätt. Men nu har det gått sju år sedan regeringen tillträdde. Arbetslösheten är 25 procent högre än vad den var 2006 och tre gånger så många går långtidsarbetslösa. Resultatet av löftena om minskat utanförskap har i stället blivit mer socialbidrag.

Statistik från Socialstyrelsen visar dessutom att nära hälften, 46 procent, får försörjningsstöd primärt för att de är arbetslösa, inte för att de har sociala problem. Samtidigt håller försörjningsstödet på att ändra karaktär: människor fastnar i längre perioder av bidragsberoende än tidigare. Före 1990-talskrisen var försörjningsstöd främst en tillfällig lösning. Under 1990-talet förändrades det, men inte ens under den värsta delen av 1990-talskrisen var människor beroende av försörjningsstöd under så lång tid som i dag. Den genomsnittliga mottagaren har i dag försörjningsstöd i mer än sex och en halv månad.

Det här är ett statligt misslyckande som slår mycket hårt mot Sveriges kommuner. Det är nämligen de som får bära kostnaden för den höga arbetslösheten. I moderatstyrda i Järfälla har kostnaderna för socialbidragen till exempel ökat med 53 procent. I Karlskrona har utgifterna för socialbidragen ökat med 76 procent och i Örkelljunga har försörjningsstödskostnaden ökat med hela 131 procent sedan regeringen tillträdde.

Det här minskar naturligtvis möjligheten för kommunerna att satsa på välfärden och sätta in välbehövda resurser i skolan, i förskolan och i äldreomsorgen. Sedan regeringen vann valet 2006 har 218 av Sveriges 290 kommuner dessutom tvingats höja kommunalskatten, eftersom pengarna inte räcker till för de välfärdsbehov som finns. Ytterst handlar det här om regeringens jobbmisslyckande.

Arbetslöshet är ett enormt slöseri för hela samhället. Den är inte bara kostsam för dem som drabbas och deras nära och kära, utan för oss alla. Utgifterna för den höga arbetslösheten tränger nämligen undan resurser från andra viktiga uppgifter som kommunerna har ansvar för. Inte minst handlar det om skolan, förskolan och äldreomsorgen.

Vi socialdemokrater har därför satt upp ett mål som är viktigare än alla andra: Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Då får vi också råd med en välfärd att vara stolta över. För att uppnå det krävs flera saker:

• En aktiv näringspolitik som skapar förutsättningar för svenska företag att växa och anställa fler. Fyra av fem jobb skapas i små och medelstora företag och därför är reformer som slopandet av andra sjuklöneveckan särskilt viktigt för att dessa ska våga ta risken att expandera och anställa.

• En aktiv innovationspolitik och stärkt exportstöd. Tillsammans med företagare och forskare vill vi investera för jobb i Sveriges framtidsbranscher.

• Vi måste investera i människors utbildning och omställning med bristyrkesutbildning och kompletterande kunskap, som krävs för att kunna ta de nya jobb som växer fram.

• Arbetsförmedlingen måste också reformeras. Dagens arbetsförmedling klarar inte att möta arbetsmarknadens behov. Matchningen av arbete fungerar inte. Trots att nästan 400.000 personer söker jobb så har många företag och andra arbetsgivare svårt att finna kompetent arbetskraft. Sverige lider av ett rekryteringsgap.

• Stoppa ungdomsarbetslösheten. Unga människor ska arbeta eller studera. Vi inför därför ett ungdomslöfte: ingen ung människa ska gå långtidsarbetslös - inom 90 dagar ska ungdomar i jobb, studier eller praktik.

Vår prioritering är tydlig. Om vi får ner arbetslösheten i Sverige och blir fler som jobbar, bidrar och betalar skatt, då får vi råd med en bättre skola och en stark välfärd. Därför är Sveriges viktigaste framtidsutmaning att skapa fler jobb.

Moderaterna gick till val på fler jobb och minskat utanförskap. Men när man summerar resultaten av sju års styre har arbetslösheten i stället ökat och ligger nu på skyhöga åtta procent samtidigt som allt fler glider allt längre från arbetsmarknaden. I dag, torsdag, är det statsministerns frågestund i riksdagen. Från socialdemokraterna kommer Fredrik Reinfeldt att få frågan vad det är i regeringens jobbpolitik som har gått så fel att arbetslösheten och socialbidragskostnaderna har skjutit i höjden. Tidigare har han svarat med att tricksa med statistiken och skylla på tidigare socialdemokratiska regeringar. Men första steget när man vill förändra något brukar vara att erkänna problemet. I dag har statsministern återigen chansen att svara. Vad beror den här utvecklingen på? Vad är det som har gått fel i Moderaternas jobbpolitik?