DN Debatt

”Moderaterna hotar sänka historiskt klimatbeslut i EU”

Färre utsläppsrätter. Ett brittiskt förslag i EU skulle kraftigt minska klimatutsläppen samtidigt som EU-ländernas skulder kan minskas med hundratals miljarder. Men Moderaterna har tagit intryck av svenska särintressen och hotar att sänka det historiska initiativet, skriver två medarbetare vid tankesmedjan Fores.

Nya Moderaterna brukar framhäva sitt engagemang för miljön, sitt ansvar för statsfinanserna och sitt motstånd mot särintressen. Men alla dessa principer har kastats över bord när EU just nu står inför ett historiskt klimatbeslut.

Ett brittiskt förslag ligger på EU:s bord som minskar klimatutsläppen med mer än 25 gånger Sveriges årliga utsläpp. Samtidigt skulle det minska EU-ländernas skulder med hundratals miljarder kronor. Men i stället för att välkomna denna historiska chans har Moderaterna valt att lyssna till en minoritet inom svenskt näringsliv, trots att svenska företag sammantaget skulle vinna på det nya förslaget.

Men ännu finns chansen att ändra sig så att Sverige kan ställa sig på klimatets och skuldsaneringens sida när frågan diskuteras i Bryssel senare i veckan.

EU:s främsta vapen mot klimathotet är dess utsläppsmarknad, där man begränsar utsläppen år för år så att EU till 2020 ska ha minskat utsläppen med 20 procent. Inom de fastställda mängderna får företagen handla med utsläppsrätter.

EU auktionerar ut en del av utsläppsrätterna och länderna får intäkterna. En annan del delas ut gratis som kompensation till företag som anses extra utsatta för internationell konkurrens. Priset på utsläpp går sedan upp och ned på marknaden beroende på företagens förmåga att minska utsläppen.

Startpunkten för den nya dragkampen om klimatet i Bryssel är att priset på utsläppsrätter rasat de senaste åren, från över 20 euro till under sju euro per ton koldioxidutsläpp. Det beror delvis på att industrin under krisen går på lågvarv och släpper ut mindre och därför efterfrågar mindre utsläppsrätter. Men efterfrågan på utsläpp har också minskat tack vare alla parallella ansträngningar för vind, sol och energibesparingar.

Företagen har så små utsläppsbehov att EU:s utsläppsmängd är för stor. I stället för att använda sina utsläppsrätter lägger företagen dem på lager för senare bruk eller för att sälja dem vidare.

Att priset rasat är ett tecken på något bra, att det är lättare och billigare än vi trodde att minska utsläppen. Men det kollapsade utsläppspriset blir samtidigt en gigantisk skattesänkning till nedsmutsande företag i ett läge då Europas statsfinanser är i kris och alla andra skatter måste höjas för att täcka skuldgapen. Det är också en stark signal till EU att utsläppen kan minskas mycket snabbare till en mycket lägre kostnad än vi tidigare trott.

Inom EU diskuteras därför hur man kan dra undan utsläppsrätter för att stärka klimatkampen och statsfinanserna samtidigt (så kallad set aside).

Fores har analyserat olika metoder för att dra undan utsläppsrätter, tillfälligt eller permanent, åt vår expertgrupp bestående av Sveriges främsta utsläppsmarknadsexperter. Vår sammanställning visar att redan när man skrotar 1,4 miljarder utsläppsrätter skulle det driva priset tillbaka till nivån runt 20 euro per ton koldioxid.

Det är tillräckligt för att förstärka de europeiska statskassorna med hundratals miljarder euro till 2020. Förslaget lindrar Europas skuldbörda och minskar ländernas behov av höga skatter på arbete eller kapital.

Svenska företag kommer sammantaget att tjäna på förslaget. Nyligen kom siffror från SSAB som visade att företaget under ett kvartal sålt utsläppsrätter som de sparat för 270 miljoner kronor. Svenska företag har tillsammans sparat miljontals utsläppsrätter och kommer framför allt att få extra många nya utsläppsrätter tilldelade sig gratis till 2020 jämfört med sina konkurrenter, enligt nya regler.

När alla dessa utsläppsrätter stiger i pris kommer de svenska företagen att bli vinnare.

Med en enkel beräkning går det att visa att de tjänar många miljarder netto till år 2020. Därtill finns en rad företag som ABB och SKF, som levererar tekniska lösningar för att minska utsläppen, eller producerar utsläppsfri elenergi. Även dessa tjänar på att utsläppspriset stiger.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har nu lagt fram ett konkret förslag som skulle innebära att EU med en engångsinsats lägger undan och skrotar utsläppsrätter motsvarande 1,7 miljarder ton koldioxid. Det är mer än 25 gånger Sveriges årliga utsläpp, så mycket att det har en direkt effekt på klimathotet.

Detta förslag har stöd från flera stora medlemsländer och har en chans att gå igenom med kvalificerad majoritet i EU. Det kolkraftsberoende Polen leder dock en lös allians tillsammans med Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien som vill stoppa alla förslag.

I nuläget är Sveriges röst direkt avgörande, utan vårt stöd kommer motståndarna att fälla förslaget. Vad gör Sverige i detta läge? Som det ser ut nu kommer vi att ansluta oss till Polen.

Varför?

Det finns en liten grupp elintensiva företag i Sverige som förväntar sig dyrare el samtidigt som de får ganska få eller inga alls utsläppsrätter genom gratistilldelningen, och som därmed inte tjänar på ett högt utsläppspris. De vill nu kassera in vinsten av att utsläppen blev så mycket billigare än alla räknade med. De har därför agerat mycket högljutt inom organisationen Svensk Näringsliv – detta inte bara i strid mot klimatet och skuldsaneringen, utan också mot svenskt näringslivs sammantagna intresse.

Moderaterna tycks dock ha tagit intryck. De har för närvarande anslutit sig till detta lilla särintresses linje och därmed överraskande beslutat sig för att sänka Storbritanniens och David Camerons förslag i EU genom att neka det stöd.

Sällan har en gåva till ett smalt särintresse haft så väldiga konsekvenser för det breda allmänintresset, för klimatet och för den europeiska skuldsaneringen.

Det brittiska förslaget förenar ju allt det Anders Borg har talat sig varm för: engagemang för finanspolitisk stabilitet, klimatinsatser med ekonomiska styrmedel och kamp för allmänintresset mot särintressen.

Förslaget kommer upp nästa vecka i klimatförändringskommittén i Bryssel. Det innebär att möjligheten fortfarande finns för Moderaterna att ändra sig och ge Sverige klartecken att stödja förslaget.

 

Martin Ådahl, vd tankesmedjan Fores

Daniel Engström Stenson, programchef miljö Fores