För tre hundra år sedan var Sverige ett av världens fattigaste länder, vidskepligt och outvecklat. I dag är det tvärtom. Sverige är rikt, sekulariserat och tillhör definitivt ett av de mer öppna och tekniktillvända länderna. Här använder människor och företag internet mer än nästan någon annanstans i världen.
Telefonväxlar, kullager, innovatörer och entreprenörer har bidragit till vår framgångssaga. Tillsammans med framsynta politiska reformer har det möjliggjort för människor att tillvarata samtidens möjligheter för en bättre framtid. Öppenhet mot omvärlden, frihandel och den tidiga avregleringen av telemarknaden är exempel på sådan framsynt politik. Vi lever nu i ett alltmer digitaliserat samhälle, där internet snabbt blir en allt viktigare plats för skapande, innovationer och entreprenörskap.
Den hyllade musiktjänsten Spotify har fått mest tid i strålkastarljuset, men den är långt ifrån ensam bland unga svenska företag som ligger i framkant för att nyttja nätets potential. Det är särskilt intressant att det är i Sverige, landet som av många utpekats som piraternas förlovade land, som två globala snackisar har utvecklat sig, Spotify och Voddler. Båda vill profilera sig som de lättanvända och smidiga alternativen för fildelning av musik och film. Sverige är inte unikt ur den aspekten att vi skulle vara mer brottsbenägna än andra eller, för den delen, tro mindre på upphovsrätt än människor i andra länder. Vi skiljer oss från andra tack vare vår nyfikenhet och tradition att vara snabbt ute med ny teknik och att vi tidigt hade en hög andel uppkopplingar mot nätet i våra hem.
Tack vare företag som Spotify och Voddler håller Sverige på att ta platsen som ett land i spetsen för de lagliga alternativen för digital distribution. Det är en utmärkt utveckling, som vi med politiska reformer kan stärka och bredda vägen för. Den nya teknologin – till exempel fildelning – förenklar på ett fantastiskt sätt distribution av digitalt innehåll. Det här möjliggör dagligen nya upplevelser på nya marknader och nya affärsmodeller. Lika mycket som vi gillar teknikens och fildelningens möjligheter så måste vi ogilla piratkopiering och samtidigt förstå hur den uppkommer för att kunna bekämpa den.
Det finns en enorm efterfrågan på innehåll av olika slag i de nya nätekonomierna. Musik, bilder, film och annat konsumeras i aldrig tidigare skådad utsträckning. Men tillgången utvecklades inte alls i takt med att efterfrågan växte och resultatet blev uppkomsten av gråzoner och piratkopiering. Nu växer tillgången på musik, film och annat innehåll i legitima kanaler och med detta också tecken på att piratkopieringen minskar. Men sanningen är att piratkopiering inte uppstod ur intet: den var en direkt följd av ett marknadsskifte som fortfarande inte följts av en strukturomvandling som motsvarar efterfrågestrukturerna på marknaden.
Problemet är att när entreprenörer i dag hittar nya affärsmodeller och skapar nya tjänster så står den redan spridda piratkopieringen i vägen för skiftet till det digitala samhället. Det blir för riskfyllt att investera i digitala affärsmodeller. Det är därför viktigt att vi söker reformer som gör upphovsrätten mer fungerande och respekterad också i den digitala nätmiljön.
För ett land som vill ligga i framkant är det angeläget att se på detta som ett reformområde precis som alla andra. Upphovsrätt är inte äganderätt – men det är en viktig rättighet som ska vara fungerande också på nätet. Vi kan öppna för mer av innovation, mer av entreprenörskap och vinna ett starkare stöd för upphovsrätten som idé.
Motiven till en fungerande upphovsrätt är i grunden moraliska. Den enskilde ska ha rätt till frukten av sitt skapande. Till det kommer drivkrafter för skapande och att det ska löna sig att investera i det. De skapandevillkor och drivkrafter som följer av upphovsrätten är viktiga att vårda för att människor ska kunna leva på sin talang, sina idéer och på att utveckla kreativa tjänster.
Moderaternas partistyrelse har ställt sig bakom tre reformförslag som syftar till en ökad respekt och samtidigt öppnar för en dynamik som leder till mer skapande och mer innovationer i den digitala miljön.
I dag är det inte möjligt att enkelt avsäga sig den ekonomiska och den ideella rätten till sina verk. Sverige borde införa ett standardförfarande genom vilket upphovsmän kan välja att frivilligt korta ned eller avskaffa sin upphovsrätt. På detta sätt skulle de upphovsmän som önskar, enklare kunna sprida sina verk till den ”intellektuella allmänningen”.
I detta ligger möjligheten att inom ramen för den existerande upphovsrätten hitta praktiska lösningar som leder till större legitimitet för upphovsrätten. Genom att låta upphovsmän frivilligt begränsa eller korta sin upphovsrätt öppnas möjligheter till en ny balans inom ramen för den existerande upphovsrätten.
I de fall där det är oklart vem som är upphovsman och rättighetsinnehavare kan vi tala om så kallade föräldralösa verk. I ett oklart rättsläge skulle staten med förhållandevis enkla medel kunna bidra till att tydliggöra när upphovsrätten gäller och när den inte gör det genom att införa ett registreringsförfarande. Det skulle kunna vara ett nätbaserat standardförfarande som måste genomgås för att få använda föräldralösa verk. På så sätt skapas en enkel process för att lösa de problem som uppstår när ingen vet vem som är rättighetsinnehavaren till ett verk samtidigt som det skyddas. Det underlättar för skapande och ökad användning av material som upphovsrätten i dag förhindrar.
För att främja innovationer och utveckling för tjänster som på olika sätt hanterar upphovsrättsskyddat innehåll – såsom film, musik och spel – är det nödvändigt att reformera det europeiska systemet för rättighetsklarering. Som EU-kommissionen konstaterat saknas det en inre marknad för innehållstjänster i EU. Det är ett hinder för de företag som vill investera i innovation på innehållsområdet. Sverige och Europa kan stärka växtkraften och förbättra innovationsklimatet genom att samordna rättighetsklareringen i EU.
Vi ska verka för att en ursprungslandsprincip för rättighetsklarering införs. Har rättigheter klarerats i ett land ska tjänsten också kunna erbjudas i alla andra medlemsstater. Det ger Sverige och svenska företag bättre förutsättningar för att vara basen för tjänsteinnovation på hela den europeiska marknaden.
Tillsammans är det tre reformförslag som tar viktiga steg mot en upphovsrätt som är mer dynamiskt utformad och syftar till att tillvarata det digitala samhällets möjligheter. Med blicken mot framtiden är det angeläget att öppna för mer innovationer, skapande och kreativitet på nätet – och därmed lägga grunden för nya framgångar och framtidsoptimism.
Henrik von Sydow
riksdagsledamot (M) och ordförande i Moderaternas referensgrupp
Det digitala samhällets möjligheter
Per Schlingmann
partisekreterare (M)