Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Moderaterna vill införa betyg redan i årskurs tre”

Betyg är viktigt för såväl kunskapsutveckling som likvärdighet och ger tydlig information om vilka elever som behöver extra stödinsatser, skriver artikelförfattarna.
Betyg är viktigt för såväl kunskapsutveckling som likvärdighet och ger tydlig information om vilka elever som behöver extra stödinsatser, skriver artikelförfattarna. Foto: Wavebreak Media ltd / Alamy
Fokus på kunskap. Barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen avskaffades i de lägre årskurserna. Vi föreslår nu att betyg införs redan från årskurs tre. En stärkt lärarroll och mer undervisning i matematik, svenska och engelska är andra viktiga prioriteringar i vår skolpolitik, skriver Anders Borg (M) och Tomas Tobé (M)

Den moderna arbetsmarknaden och samhället ställer höga kunskapskrav. För att klara framväxten av nya jobb och för att säkra bra löner behövs en välutbildad arbetskraft. Vi förnyar nu vår skolpolitik med fokus på att bredda och fördjupa skolans kunskapsuppdrag.

Skolan ska ha en nollvision för antalet elever som inte klarar kunskapsmålen och Sverige ska tillhöra de länder som möter den internationella konkurrensen med kunskap, forskning och hög produktivitet.

Utbildning har stor betydelse för sysselsättningen och den sociala sammanhållningen. Kvalitet och likvärdighet i skolan är viktiga pusselbitar för att främja social rörlighet, motverka utanförskap och förbättra integrationen. I kunskapsuppdraget ligger att rusta eleverna med teoretiska och praktiska färdigheter samt att öppna dörrar för alla in i en samhällsgemenskap där det sociala arvet inte tillåts begränsa någons möjligheter till jobb eller högre studier.

Att Sverige sedan lång tid har tappat i internationella kunskapsjämförelser är en central utmaning. För att möta detta har utbildningsminister Jan Björklund och alliansen påbörjat en omfattande kunskapsupprustning i skolan. Satsningar på lärares kompetens, löner och karriärvägar tillsammans med tidigare betyg, fler nationella prov och mer undervisningstid är exempel på reformer som genomförts.

Dessa reformer ger tydligare stöd för framför allt elever som kommer från familjer som inte själva kan kompensera för brister i skolans undervisning.

En bred genomgång av forskning och erfarenheter på skolområdet visar att ett tydligt fokus på kunskap, med mer lärarledd undervisning samt läxor och prov är det bästa sättet att klara både kvalitet och likvärdighet. Socialdemokraternas nedmontering av läraryrket och historiska motstånd mot betyg och prov medförde ökande orättvisor och sjunkande resultat. Vi stärker nu skolpolitiken inom fem områden för att lyfta skolresultaten.

1. Stärk lärarrollen och öka lärarresurserna i utsatta områden. Den viktigaste faktorn för elevernas studieresultat är lärarna. Alliansregeringens reformer med förstelärare och lektorer kommer att innebära förbättrade möjligheter för lärare att göra karriär. Vi vill gå vidare med fler förstelärare och lektorer för att förbättra elevernas studieresultat. Samtidigt vill vi rikta särskilt stöd till lärare som jobbar i utsatta områden genom att satsa på särskild lärarhandledning.

2. Tidigare betyg och fler nationella prov. Forskning visar att barn till föräldrar utan högre utbildning drabbades hårdast när betygen i de lägre årskurserna avskaffades. Betyg är viktigt för såväl kunskapsutvecklingen som likvärdigheten och ger bland annat rektorer och huvudmän tydlig information om vilka elever och skolor som behöver extra stödinsatser. Vi föreslår att betyg införs från årskurs tre under nästa mandatperiod.

Samtidigt vill vi utöka antalet nationella prov för att bidra till likvärdighet i såväl studieresultat som betygssättning. Med tidigare betyg följer också ett behov av att se över eller införa kunskapsmål genom hela skolgången.

3. Ökat tidigt undervisningsstöd och tidigare skolstart. Forskning visar att barn som får tidig pedagogisk stimulans lyckas bättre under skoltiden. Obligatorisk förskoleklass samt tidigare och tydligare individuellt stöd skulle ge alla elever bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Drygt femton procent av de grundskolor Skolinspektionen granskade år 2011 ger inte särskilt stöd till de elever som riskerar att inte nå målen, något som eleven har rätt till. Finland uppmärksammas internationellt för sin skola, som når goda resultat. Något som kännetecknar den finska modellen är att man gjort systematiska satsningar på särskilt stöd tidigt i grundskolan. Det bör prövas att utveckla främst det tidiga inlärningsstödet också i Sverige.

Med en tidigare skolstart ökar den garanterade undervisningen, vilket är nödvändigt för att Sverige ska kunna hävda sig mot andra länder. Vi föreslår därför att skolplikten utökas från dagens sjuåringar till att också gälla sexåringar i förskoleklasserna. Vi vill också pröva förutsättningarna för att utöka skolplikten till att omfatta särskild sommarundervisning för de elever som inte når kunskapsmålen.

4. Mer undervisningstid i matematik, svenska och engelska. Kunskaper i matematik och språk är viktigt för att kunna tillgodogöra sig kunskaper inom andra ämnen och är efterfrågat på arbetsmarknaden. För att Sverige ska vara konkurrenskraftigt krävs att vi rustar fler för att klara till exempel civilingenjörsstudier och forskning inom teknik och naturvetenskap.

Alliansen har ökat undervisningstiden i matematik. Jämfört med andra OECD-länder har dock Sverige fortsatt mindre matematikundervisning. När de offentliga finanserna tillåter vill vi gå vidare med ytterligare undervisningstid.

5. Satsningar på yrkesutbildningar och lärlingar. Länder med låg ungdomsarbetslöshet kännetecknas ofta av att de har låga trösklar mellan jobb och utbildning, till exempel genom yrkesutbildningar och väl utbyggda lärlingssystem. Vi vill fortsätta att stärka de gymnasiala yrkesutbildningarnas betydelse och underlätta för framväxten av fler och bättre lärlingsplatser.

När de offentliga finanserna tillåter finns det skäl att pröva en förstärkning av det anordnarbidrag som i dag betalas ut till skolor och arbetsgivare för lärlingsplatserna. Arbetsmarknadens parter har också ett stort ansvar för att främja fler vägar till jobb för unga, bland annat genom att möjliggöra fler lärlingsplatser.

Dessa fem punkter utgör Nya Moderaternas viktigaste prioriteringar för skolan. Genom att satsa på kunskapslinjen kan vi öka både kvaliteten och likvärdigheten i skolan. Vår skolpolitik syftar till att rusta alla elever med kunskaper för att klara den moderna arbetsmarknadens krav.

Att skolan håller hög kvalitet är avgörande för att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och framväxten av nya jobb i växande företag.

Anders Borg, (M) Finansminister, Tomas Tobé, (M) Ordförande utbildnings­utskottet