Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Moraliserande tankar från gammelmoderater”

De moraliserande tankegångar som gammelmoderaterna  Anti Avsan och Isabell Jernbeck åter torgför på DN Debatt 6/9 väger fjäderlätt jämfört med de möjligheter som en god behandling ger att hjälpa missbrukare att bryta med sitt missbruk. Vi arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Och då är stödet för läkemedelsassisterad behandling övervägande, skriver sjukvårdslandstingsrådet i Stockholms län Birgitta Rydberg (FP).

I Stockholms läns landsting finns i princip ingen väntetid till vård för personer med heroinmissbruk. Det är vi stolta över. Alla som behöver, får läkemedelsassisterad behandling – det som traditionellt och mer allmänt är känt som metadonprogrammet.

Beroende är en sjukdom, som i vissa fall bäst behandlas med läkemedel. Och opiatberoende är ett allvarligt sjukdomstillstånd. Medan ”avgiftningen” för en heroinist kan gå på någon eller ett par veckor, med plågsamma men oftast inte farliga symtom, så uppstår efter en tids missbruk (1-2 år) ett mer psykologiskt präglat beroende, bland annat grundat i stresshormonella förändringar. Det handlar helt enkelt om ett oerhört starkt sug som uppträder även efter lång tid utan drogen. Det är denna långvariga sjukdomsyttring som läkemedelsbehandlingen ska möta.

Beroendevården av opiatberoende, som heroinister, handlar om att förändra patientens motivation och stödja de bättre valen – ett normalt, drogfritt liv, helt enkelt. Både läkemedel och psykologisk behandling kan ha en sådan stödjande effekt och det finns ingen motsättning dem emellan.

Starkast stöd i vetenskapen har metadonbehandling. Det är också den enda behandlingsform som bevisat minskar dödligheten. Moderna psykosociala terapier kan med fördel kombineras med metadon, helst i strukturerade behandlingsprogram – som dem vi erbjuder i Stockholms läns landsting. Jämte läkemedlet handlar det om sociala insatser, stöd och kontroll att man sköter sin behandling.

Alternativ till metadonbehandling finns, och kan och ska användas när det är motiverat. Läkemedlet buprenorfin (Subuxone) som har en lägre beroendepotential och toxicitet, är i regel förstahandsalternativet för de ofta yngre missbrukare där missbruket pågått kortare tid än två år. Å andra sidan har vi också ett särskilt team för personer med så svårt beroende att de riskerar att falla ur metadonprogrammet, för att ge dem särskilda intensiva stödinsatser.
Målet med beroendevården är att ge patienterna en möjlighet att komma ur sitt beroende, och få ett ordnat liv. Det är också i allra högsta grad samhällsekonomiskt lönsamt. Vår framgångsrika samverkan med Kriminalvården för att bryta den negativa cirkeln mellan kriminalitet och missbruk, har visat en avkastning på 20 gånger pengarna. Då räknar vi inte det minskade lidandet för de berörda patienterna och deras anhöriga, det oskattbara värdet av att ha ett fungerande liv, av att barn kan se en förälder med vardagliga rutiner och ett liv där lusten efter drogen inte kommer i vägen för kärleken till de närmaste.

Vetenskapligt förankrad läkemedelsbehandling, enligt Socialstyrelsens riktlinjer, är något som alla förtjänar tillgång till. Därför är det i högsta grad motiverat att bygga ut läkemedelsassisterad behandling i delar av landet där tillgången är sämre än i Stockholm.
Att behandla missbruk står inte på något sätt i motsatsställning till att bekämpa narkotika och illegal läkemedelsanvändning. Jag ser exempelvis behovet av skärpta tullkontroller. Men Avsans och Jernbecks paralleller till avarterna med heroinutdelning som tyvärr pågår i några av våra nordiska grannländer, är knappt värda att bemöta. Något sådant är inte aktuellt i Sverige.

Vad som är aktuellt, är att ge alla människor chansen till ett värdigt liv, fritt från missbruk.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.