Estlands statsåklagare som utreder Estoniaaffären anser att man tidigare kan ha dolt vissa saker i samband med utredningen. De värsta farhågorna håller på att besannas. Misstankarna om att Estonia utnyttjades för frakt av hemlig militär materiel även under förlisningsnatten har nu stärkts avsevärt. Den omfattande mörkläggningen innebär i värsta fall ett samband mellan en militär last och olycksorsaken. Det framkom i den estniske statsåklagaren Margus Kurms utredning som offentliggjordes i Tallinn under torsdagen.
Det har tidigare varit känt att någon part med omfattande undervattensresurser omedelbart efter olyckan skaffade sig tillträde till fartygets lastdäck genom att öppna den tio ton tunga ombordkörningsrampen. När man sedan stängde den efter sig fastnade rampens räcken i innefattningen och skars då av. De ligger slängda på havsbotten i närheten av fartyget och finns filmade. Med en militär last ombord har motivet för tillträdet till lastdäck blivit klarlagt.
I statsåklagarens utredning finns också ett fax skickat från den finske utredaren Tuomo Karppinen till den svenske utredaren Börje Stenström som båda arbetade i den internationella haverikommissionen JAIC. Faxet skickades den 10 oktober och informerar om att man varit nere och filmat visir och ramp på söndagen. Om det var söndagen den 9 oktober eller söndagen den 2 oktober framgår inte.
Officiellt hittades inte visiret förrän den 18 oktober, tre veckor efter förlisningen. Det innebär att de som skaffade sig tillträde till lastdäcket hade tre veckor på sig för sin operation under förevändning av att man letade efter visiret.
Då den estniske statsåklagaren Margus Kurm nyligen bad Karppinen kommentera faxet medgav Karppinen att han skickat det men vägrade kommentera innehållet.
I den estniska utredningen finns också uppgifter om att det svenska försvarets specialfartyg Urd deltog i en militär operation vid Estonia omedelbart dagarna efter förlisningen. Dessa uppgifter har tidigare bekräftats av den framlidne kaptenen Birger Lehre på Urd och efter det har uppgifterna bekräftats av hans bror Folke. Urds dåvarande dykchef Lars Mikael Gustavsson har vägrat att tala med statsåklagare Kurm. Dessa uppgifter indikerar att också den svenska Försvarsmakten varit involverad i tidigare inte kända aktiviteter i samband med Estonias förlisning.
Mörkläggningen om vad som skett vid Estonias förlisning och som skett bland annat under två tidigare svenska statsministrar torde utgöra en av de största rättsskandalerna i modern svensk historia.
Mörkläggningen har förhindrat en normal haveriutredning och är förklaringen till att vi fortfarande efter elva år inte vet vad som orsakade olyckan eller hur den gick till. Det har heller aldrig fastställts något ansvar.
Andra konstigheter, som regeringens vilja att täcka över Estonia med betong och det så kallade gravfridsavtalet som vart och ett förhindrat ett seriöst utredningsarbete, får också en logisk förklaring.
All vidare utredning nere vid vraket skulle ofelbart röja att någonting annat skett. Det går inte att värja sig från tanken att en militär last har ett direkt samband med olycksorsaken och därför utgör motivet för ett annars svårbegripligt hemlighetsstämplande trots att det var en civil fartygskatastrof.
Det går nu inte längre att avvisa kravet på en ny internationell och av Sverige, Estland och Finland helt oberoende och öppen utredning av Estonias förlisning. Det måste också utredas vilken kunskap den svenska försvarsmakten hade om en hemlig militär last ombord på Estonia under förlisningsnatten.
En av de viktiga frågorna för en ny utredning är att undersöka om det finns ett samband mellan en militär frakt ombord och förlisningsorsaken.
På flera punkter bekräftar den estländska utredningen den omfattande kritik som tidigare riktats mot den internationella haverikommissionen JAIC. Till exempel utreddes aldrig möjligheten av massivt läckage under vattenlinjen, vilket skulle förklara det snabba sjunkförloppet. Inte heller genomfördes en ordentlig dokumentation av skrovet. Inga undersökningar gjordes inne på lastdäcket. Den estniska regeringen finner innehållet i statsåklagare Margus Kurms rapport så anmärkningsvärt att han ges ett fortsatt utredningsmandat.
Undertecknad förbereder en JO-anmälan mot Försvarsmakten för att låta undersöka om och i vilken utsträckning Försvarsmakten deltagit i en mörkläggning mot staten alternativt undanhållit viktig information för den internationella haveriutredningen och Sveriges regering.
Det är viktigt att berörda personer förhörs under ed. Det kan också bli aktuellt att i ett senare skede låta KU granska om statsrådet Mona Sahlin, som trots det bevismaterial om oegentligheter som presenterats i Sveriges riksdag, medverkat till en mörkläggning. Riksdagens konstitutionsutskott kan då också komma att få granska de tidigare statsministrarna Carl Bildts och Ingvar Carlssons kunskap om vad som försegick i samband med Estonias förlisning.
I Sveriges riksdag kommer en tvärpolitisk motion om att låta utreda omständigheterna kring Estonias förlisning att behandlas i trafikutskottet i nästa vecka.
Motionen har undertecknats av flera riksdagsledamöter i Estoniagruppen i Sveriges riksdag.
Lars Ångström
Riksdagsledamot (mp)