”Morot bättre än tvång om vi ska jobba efter 65”

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Arbete bra för hälsan. Det finns två vägar att få fler äldre i arbete. Den ena är högre ­formell pensionsålder. Den andra vägen går via bättre förutsättningar för meningsfulla jobb som äldre vill ha. Varför välja tvång när morot fungerar bättre, skriver ­Stefan Fölster och Anders Morin från Svenskt Näringsliv.

Arbete bra för hälsan. Det finns två vägar att få fler äldre i arbete. Den ena är högre ­formell pensionsålder. Den andra vägen går via bättre förutsättningar för meningsfulla jobb som äldre vill ha. Varför välja tvång när morot fungerar bättre, skriver ­Stefan Fölster och Anders Morin från Svenskt Näringsliv.

I början av nästa år kommer Pensionsåldersutredningen och Framtidskommissionen att föreslå höjd pensionsålder. Det är avgörande för den framtida finansieringen av välfärden att en större andel av befolkningen är i arbete.

Men erfarenheterna från andra länder visar att höjd formell pensionsålder inte alls är det bästa sättet att få fler i arbete. Den för med sig betydande problem för både arbetstagare och arbetsgivare. Ett mycket bättre alternativ för att få fler äldre som arbetar är att locka fler äldre att arbeta med ett bättre utbud av jobb som de uppfattar som attraktiva.

Annons:

I en undersökning med drygt 1 000 pensionärer mellan 65 och 75 år, som United Minds genomfört på Svenskt Näringslivs uppdrag, svarar var tredje att de skulle vilja arbeta, oftast 15–20 timmar i veckan.

Även bland pensionerade LO-medlemmar är intresset stort. Många ser social samvaro som ett viktigt skäl att vilja ägna mer tid åt reguljärt arbete, även om de anser sig ha en mycket aktiv vardag. Om resultatet i undersökningen blev realitet skulle sysselsättningsgraden bland äldre tredubblas.

Två av tre pensionärer anser att arbete skulle vara bra för deras hälsa. Ny forskning visar att det är en riktig slutsats. Av en österrikisk studie framgår att regioner som främjade tidig pensionering fick högre dödlighet, i synnerhet bland manliga arbetare. Det är anmärkningsvärt, eftersom just den gruppen ofta anses vara för utsliten för att kunna jobba längre.

En annan studie (Rohwedder och Willis, 2010) visar att den kognitiva förmågan försämras märkbart snabbare i länder där människor slutar att arbeta tidigt i livet.

I länder där få äldre arbetar, exempelvis Tyskland och Grekland, är ofta pensionen relativt hög samtidigt som regelkrångel hindrar just sådana jobb som kan vara attraktiva för pensionärer. Båda länderna tvingas stegvis att sänka pensionerna.

Att höja den formella pensionsåldern kan göra arbetsgivare mer obenägna att anställa människor i övre medelåldern om dessa sedan får anställningsskydd till en högre formell pensionsålder. Hur många anställer en 63-åring om den sedan kan hävda anställningsskydd fram till 75-årsdagen oavsett hur arbetsförmågan utvecklas?

Flera utvärderingar av påtvingad högre pensionsålder i OECD-länder tyder på att den vägen visserligen gör att fler äldre deltar i arbetskraften, men också att de mänskliga och ekonomiska kostnaderna för utanförskap, som sjukskrivning, förtidspension, a-kassa och ekonomiskt bistånd, ökar.

När till exempel Österrike höjde den lägsta pensionsåldern från 60 till 62,5 år i början av 2000-talet höjdes förvärvsgraden med sju procentenheter i åldersgruppen medan arbetslösheten ökade med 11 procentenheter.

Ett bättre alternativ är att få fler äldre att arbeta genom ett större utbud av attraktiva jobb. Det hjälper människor som har haft fysiskt slitsamma yrken att hitta ett annat arbete. Denna väg bygger på att villkoren för att arbeta efter 65 är attraktiva och att det finns jobberbjudanden som passar äldre med många olika behov och önskemål.

Schweiz och Island är två länder som lyckats med detta, trots att de har relativt höga pensioner. De är utpräglade lågskatteländer, men har ändå hög standard på sina välfärdstjänster. Ekvationen går ihop genom att många väljer att arbeta även efter pensionen.

En ny studie (Sauré och Zoabi, 2011) visar att nästan hälften av skillnaderna i faktisk pensionsålder mellan länder bestäms av i vilken mån det skapas jobb som passar äldre. Det är jobb med flexibla arbetstimmar, korta resvägar, riklig kontakt med människor, och ett minimum av besvärlig byråkrati. Ofta skapas jobb som uppfyller dessa krav genom egenföretagande, eller av företagare som finns i närheten.

Sådana jobb är vanligare när det är enkelt för en äldre att sköta ett eget företag, och lätt för företagare i stort att pröva nytt och anställa flexibelt.

Dessutom är det avgörande för många äldre att de kan utföra jobbet trots eventuella hälsorestriktioner. En reumatiker eller en äldre person med bypass kan vara lika produktiv som en ung förutsatt att arbetsuppgifterna passar. Här visar studier på ett tydligt mönster. På orter där företagsklimatet är gott skapas många olika sorters jobb och många människor med olika hälsorestriktioner är i arbete.

På orter med sämre företagsklimat är utbudet av jobb mindre varierat, betydligt färre pensionärer arbetar, och betydligt fler under 65 räknas som funktionshindrade utan arbete. Gnosjö och Vaggeryd är exempel på kommuner med relativt få högskoleutbildade, men ändå en hög andel pensionärer som arbetar tack vare att goda villkor för företagsamhet skapar ett varierat utbud av jobb.

Många pensionärer vill arbeta, och är övertygade om att de skulle må bra av det. En klok politik för att få fler äldre i arbete är att ta vara på denna arbetsvilja. Det gör vi bäst genom att skapa bra förutsättningar för jobb som äldre vill ha, inte genom en tvingande höjning av pensionsåldern.

Erfarenheterna från andra länder visar dessutom tydligt att en höjd formell pensionsålder är förenad med betydande risker för utslagning och ökat utanförskap. Varför välja tvång när morot fungerar bättre?

Regeringen bör tillsätta en ny utredning som slår fast hur villkoren för företagsamhet måste förbättras så att tillräckligt varierande jobb erbjuds äldre. Här behövs en lång rad åtgärder. Ett konkret exempel: Genomsnittstiden för miljötillstånd är fyra år. För företagare i 65-årsåldern innebär den väntetiden i det närmaste ett yrkesförbud.

Bättre villkor för jobb som äldre kan och vill ta är inte bara en samhällsekonomiskt bättre väg utan också ett anständighetskrav gentemot de många äldre som vill göra mycket mer än de får i dag.

Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt Näringsliv
Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik Svenskt Näringsliv

0 . Per sida:

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 Rapporterar SVT. Antingen väntar tidsödande renovering, eller skrotning.

 Flöt i land på ön. Försvarsmakten har med hjälp av polisens bombgrupp sprängt de fem rökljusen. 22  10 tweets  12 rekommendationer  0 rekommendationer

rökgranat
Foto:Polisen
minsk
Foto:Sergei Gapon/AFP

 När valutan faller. Oberoende nyhetssajter stängs och affärer töms. 20  13 tweets  7 rekommendationer  0 rekommendationer

Den första västerländska journalisten som släppts in på IS:s territorium har återvänt, vid liv.  Läs mer. 39  15 tweets  24 rekommendationer  0 rekommendationer

IS
Foto:AP
Annons:

 Ska bygga hus i Rumänien. Ingivelse fick honom köpa en skraplott. 275  19 tweets  242 rekommendationer  14 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: