Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Murdochs intressen bakom kampanj mot public service”

Den amerikanska medieoffentligheten har bokstavligen köpts av Rupert Murdoch. Utan Murdochs dominans, ingen president Trump, skriver artikelförfattarna.
Den amerikanska medieoffentligheten har bokstavligen köpts av Rupert Murdoch. Utan Murdochs dominans, ingen president Trump, skriver artikelförfattarna. Foto: Andrew Parsons

Kommersiella medieföretag lägger stora resurser på att påverka politiken. Bakom den kampanj som drivs mot public service finns inte bara kommersiella intressen utan också ett ideologiskt ställningstagande: marknaden före demokratin, eller med en trumpism ”The market first”. Vi tror på motsatsen, skriver Mats Svegfors och Ulf Dahlsten.

Ett grundläggande spänningsförhållande finns mellan demokratin och marknaden i våra fria västliga samhällen. Vad har företräde när de står i motsats till varandra? Demokrati handlar om formella strukturer. Men en levande demokrati handlar också om samhälleliga institutioner: partier, folkrörelser, medier. Medierna är den scen där demokratin utspelas. Men detta vill inte ett antal stora kommersiella medieföretag godta. Den demokratiska scenen ska underordnas marknaden. Vi ser i land efter land vilka befängda effekter detta leder till.

USA har just valt en president som utmanar alla etablerade föreställningar om framsteg och rationalitet. I väsentlig utsträckning är det resultat av en medial offentlighet som har havererat. Parallellt med detta genomför Storbritannien ett utträde ur EU utan en insiktsfull debatt om konsekvenserna. Skottland överväger åter att lämna unionen. London som finansiellt centrum sätts under hot. Återigen hänger detta samman med den mediala offentligheten. I Storbritannien har den slitits sönder av kommersiella, tidvis helt hämningslösa medieägare.

En vanlig föreställning är att udda sociala medier har utgjort scenen för den nya högerpopulismen: för Donald Trump i USA och för Brexitaktivisterna i Storbritannien. Men Breitbart News och Richard Spencers Alt Right med dess olika internetsajter har inte den betydelsen. Mycket viktigare är förändringen av de konventionella mediernas roll. Traditionella medier har utnyttjats synnerligen medvetet såväl i USA som i Storbritannien. Politiska och kommersiella intressen har vävts samman.

USA har just valt en president som utmanar alla etablerade föreställningar om framsteg och rationalitet. I väsentlig utsträckning är det resultat av en medial offentlighet som har havererat. 

Det Murdochägda och konservativa Fox News har varit den i särklass största nyhetskällan för Trumps väljare; 40 procent av dessa uppgav i en undersökning nu i januari, utförd av det högt respekterade Pew Research Center, att deras primära nyhetskälla under presidentvalskampanjen hade varit Fox News. På andra plats kom CNN med endast åtta procent.

Pew konstaterar att de nyhetskällor som verkligen haft betydelse är nationella nyhetsmedier etablerade sedan lång tid tillbaka. Den offentlighet som finns består väsentligen av kabelkanaler. Och där dominerar Fox. Den amerikanska medieoffentligheten har bokstavligen köpts av Rupert Murdoch. Det är ingen tillspetsning: utan Murdochs dominans, ingen president Trump. Senast för ett par dagar sedan beskrevs i New York Times de direkta personliga band som förenar Murdoch och Trump: the Trump-Murdoch Axis.

Murdoch har också målmedvetet försökt lägga den brittiska offentligheten under sig. Han är dominerande ägare i Sky, det stora kabelföretaget som konkurrerar med BBC. I dagarna försöker han lägga under sig hela Sky. Han äger det konservativa tidningsflaggskeppet The Times och han äger Storbritanniens största tidning The Sun. The Sun var en huvudkanal för Brexitkampanjen.

En viktig skillnad mellan USA och Storbritannien är BBC:s starka position. Följaktligen har Murdoch under lång tid drivit en målmedveten kampanj för att försvaga BBC. Och han har fått politiskt gehör. Föga förvånar det. Redan med den ställning Murdoch nu har i brittisk offentlighet är det tveksamt om någon kan vinna val och regera utan hans stöd.

Murdochs kampanj mot BBC har återverkat över hela Europa. I land efter land drivs krav på begränsningar för public service. Det gäller finansieringen och det gäller begränsningar för verksamheten i nya medier. När kampanjen mot public service drar igång i Sverige igen är det en kampanj av Murdochsnitt. Public service ska begränsas. Förra gången det drevs kampanj i Sverige handlade det om de lokala tidningarna. Nu handlar det om de stora tidningarnas annonsintäkter. Sveriges Radio och SVT sägs gynna de stora amerikanska sajterna, främst Facebook, genom att public servicebolagen finns med där.

På fråga från radioprogrammet Mediernas reporter om public service verkligen inte ska vara med på de sajter där framtidens tittare och lyssnare kan komma att finns svarar Sofia Olsson Olsén, Schibstedägda Aftonbladets publisher ”Dom ska hålla sig borta därifrån!”.

För inte så många år sedan var det en stor fråga om det över huvudtaget skulle få finnas kommersiell radio och tv. Nu är i stället frågan var public service ska få finnas. Och marknadens aktörer svarar: inte där framtiden formas.

Är det sökt att blanda in Murdoch i sammanhanget? Nej, de kampanjer mot public service som drivits har gått hand i hand med motsvarande kampanj i Storbritannien och på europeisk nivå. De stora medieföretagen samverkar i ett eget europeiskt nätverk, European Publishers Council. Ett prioriterat verksamhetsområde är att begränsa public service. Nätverket är uppbyggt kring de ledande befattningshavarna i företagen. Där finns Schibsteds chef Rolv Erik Ryssdal, likaså Bonniers högste chef Tomas Franzén. Där har också hela tiden Rupert Murdochs medieimperium varit företrätt på allra högsta nivå. Nu ingår, generande nog för de nordiska representanterna, Rebekah Brooks som är chef för Murdochs brittiska bolag och en av Rupert Murdochs allra mest förtrogna medarbetare såväl publicistiskt som när det gäller att påverka brittisk politik. Hon blev herostratiskt ryktbar genom sin roll i ”the phone hacking scandal”.

Vi har ett ”dual system” i Sverige: starka tidningar och stark public service. Även om en kommersialisering av tidningsmarknaden pågår kan vi i Sverige fortfarande glädja oss åt stora dagstidningar som DN med hög publicistisk integritet. Dem måste vi slå vakt om, liksom om public service. Både Sveriges Radio och Sveriges Television har publicistisk styrka, möter extremt stort förtroende och säkrar genom den nästan unika uppdelningen på flera självständiga bolag publicistisk mångfald.

De kommersiella medieföretagen lägger betydande resurser på att påverka politiken. Men det är viktigt att inse att bakom den kampanj som nu drivs mot public service finns inte bara rena kommersiella intressen utan också ett ofrånkomligt ideologiskt ställningstagande: marknaden före demokratin, eller med en trumpism ”The market first”.

Vi som har sysslat med politik och samhällsfrågor under mycket lång tid tycker att det motsatta credot är mycket rimligare: ”Demokratin först”. I stället för att arbeta för att försvaga samhälleligt finansierad och väl fungerande public servicemedier borde en huvudfråga för privata aktörer vara hur de kan bidra till att förstärka tidningarna som samhälleliga institutioner. Privat ägande handlar inte bara om vinster i sig. Det handlar också om vad vinsterna ska användas till.

Världen står inför stora utmaningar: klimatet men också om hållbarhet i en ännu vidare mening, inte minst socialt och ekonomiskt. En fungerande demokrati med starka och rationellt fungerande strukturer är en förutsättning för att vi ska kunna möta dessa utmaningar. Mediernas betydelse i sammanhanget kan knappast överskattas.

DN Debatt. 26 februari 2017
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på DN Debatt och Insidan. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpligar.