Ett sätt att på allvar bemöta främlingsfientlighet är att motbevisa de myter som sprids i sociala medier. Därför lanserar jag i dag en ny hemsida på regeringen.se där vi har samlat några av de vanligaste nätmyterna om invandrare och minoriteter samt bemöter fördomarna med fakta.
I en rapport från Forum för levande historia konstateras att det under senare år har skett en dramatisk ökning av antalet rasistiska hemsidor. Myter om invandring, fördomar och främlingsfientlighet har alltid funnits. Nytt för senare år är rasismens och främlingsfientlighetens utbredning på nätet. Extremismen har funnit ett nytt forum som dessutom är mycket effektivt när det gäller att sprida myter och fördomar.
Ett vanligt påstående från de främlingsfientliga är att invandringspolitiken inte får ifrågasättas. Det är trams. Få frågor diskuteras så mycket som invandrings- och integrationspolitik. Och den diskussionen är viktig. Integrationspolitiken har fungerat alldeles för dåligt och det har lett till ett stort utanförskap. En av dagens stora samhällsutmaningar är att se till att utrikes födda får jobb och lär sig svenska. Men vad de som envist hävdar att vissa saker inte får sägas i Sverige verkar mena är att de ska kunna sprida fördomar, och i vissa fall rent hat, oemotsagda. Yttrandefriheten är central och alla frågor ska kunna diskuteras. Men den som sprider främlingsfientlighet får finna sig i att vi som står för öppenhet och tolerans ifrågasätter åsikterna.
På hemsidan på regeringen.se/tolerans har ett antal av de vanligaste myterna som sprids på nätet om invandrare och minoriteter samlats. Fördomarna bemöts med de fakta som finns. Intressant i sammanhanget är att en del av de vanligaste myterna till och med spridit sig till riksdagsdebatter. Vi kan alltså se hur nätets fördomar återfinns i den politiska debatten.
Några av de vanligaste myter som bemöts på hemsidan är:
• Myt: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.
Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av den svenska befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen kommer att öka till 16,5 procent 2050. I grunden bygger myten på en tanke om att personer med utländsk bakgrund aldrig kan bli svenskar. Jag menar tvärtom att en större mångfald är positiv och är en naturlig del av det svenska.
• Myt: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.
År 2010 beviljades 9 978 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 91 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl. Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Utöver dem som ansöker om asyl här i landet tar Sverige dessutom, i samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR, emot ett par tusen kvotflyktingar varje år. Den som hävdar att kategorin skyddsbehövande inte ska kunna ges en fristad i Sverige menar således att vi ska kasta ut människor som riskerar tortyr eller dödsstraff.
• Myt: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.
Sverige är ett land där religionsfrihet råder och staten ska vara sekulär. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, etnicitet eller kultur. Vad vi vet är att några hundra tusen svenskar har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger dock inte något om huruvida personen är religiös eller inte. De muslimska trossamfunden har sammanlagt runt 110 000 medlemmar, drygt en procent av Sveriges befolkning.
• Myt: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.
Nationalsången och några psalmer står upptagna i den läroplan som gäller från 2011 och som alla elever ska lära sig. Vad gäller skolavslutning i kyrkan är det rektorn som beslutar och många skolor väljer också att ha skolavslutningar i kyrkan.
• Myt: Skolbarnen får inte längre äta fläskkött i skolan.
Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. På några få förskolor har man beslutat att inte servera fläskkött. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.
• Myt: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.
När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på invandrare var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att invandrare är bra för staden. 72 procent av malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.
Förra helgen hölls Salemmarschen, som är de högerextremas stora öppna manifestation i Sverige. Många av marschdeltagarna har, i likhet med terroristen från Utøya, hämtat inspiration och fått sitt hat bekräftat på olika nätforum. Samtidigt är vi som står för öppenhet och tolerans alltför tysta i debatten på nätet.
Debatten mot främlingsfientligheten och fördomarna måste alltid tas. De goda krafternas tystnad riskerar leda till att fördomarna får allt starkare fäste. Den hemsida som lanseras i dag är ett led i regeringens arbete mot främlingsfientlighet och det är ett sätt att bemöta de myter som sprids på nätet.
Erik Ullenhag (FP), integrationsminister