”Naivt tro att marknaden kan ge alla full postservice”

Enligt regeringens förslag till ny postlag ska kvaliteten på samhällsuppdraget vara densamma som i dag. Alla i hela landet ska kunna ta emot och skicka brev och andra försändelser upp till två kilo. Minst 85 procent av posten ska delas ut följande dag. Men förslaget utser ingen utförare utan lägger samhällsuppdraget på marknaden – inte på det statliga företaget Posten Norden. Vi menar att man endast kan säkra en god postservice för alla genom att utse en nationell aktör och ge den förutsättningar för att fullgöra samhällsservicen. Därför uppmanar vi riksdagen att rösta nej till den nya postlagen, skriver Janne Rudén och Alf Mellström.

Förra torsdagen lämnade regeringen en proposition om en ny postlag till riksdagen. Den reglerar kvaliteten på, ansvaret för och en eventuell finansiering av den inhemska brevmarknaden. Seko anser att en postlags huvudsakliga funktion bör vara att säkra samhällsservicen. Regeringens förslag verkar i stället ha som huvudmål att öka konkurrensen, vilket framstår som i huvudsak ideologiskt motiverat. Den nya lagen öppnar för en kraftigt försämrad service för allmänheten och att tusentals jobb på sikt riskerar att försvinna.

Posten har i dag ett samhällsuppdrag. Det går bland annat ut på att alla i hela landet ska kunna ta emot och skicka brev och andra försändelser upp till två kilo. Man ska kunna försäkra en försändelse och få kvitto från mottagaren. Minst 85 procent av den post som skickas för övernattsbefordran ska delas ut följande dag. Det är den kvalitet på brevverksamheten som riksdagen beslutat om.

Enligt förslaget till ny postlag ska kvaliteten på samhällsuppdraget vara densamma som i dag. Men lagförslaget utser ingen utförare utan lägger samhällsuppdraget på marknaden, inte på det statliga företaget Posten Norden.

Vi menar att man endast kan säkra en god postservice för alla i hela landet genom att utse en nationell aktör och ge den förutsättningar för att fullgöra samhällsservicen. I den nya lagen föreslås tvärtom.

Posten ska redovisa sin prissättning och konkurrenterna tillåts ha full insyn i postens kalkyler. På så sätt kan konkurrenterna lägga sig snäppet under och ta hand om den lönsamma delen av marknaden bit för bit. Förslaget till ny postlag undergräver Postens möjligheter att upprätthålla samhällsservicen.

I sin iver att öka konkurrensen vill regeringen ge tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, i uppdrag att vaka över konkurrensen på brevmarknaden. Det finns redan i dag lagar och en myndighet som övervakar konkurrensen på olika marknader. Man undrar varför just brevverksamheten ska ha dubbel konkurrensövervakning? Vi menar att PTS får en svåraxlad dubbelroll om den både ska vara tillsynsmyndighet och främja konkurrensen.

Förutsättningen för en fungerande samhällelig postservice är att den sköts av en stor aktör som också ges möjlighet att agera på de delar av marknaden som är lönsamma. Det kostar att hålla och tömma brevlådor och att dela ut brev i hela landet. Posten Norden kan fortfarande utföra sitt samhällsuppdrag utan statlig ersättning tack vare att man har kunnat behålla en rimlig marknadsandel i lönsamma geografier och produktsegment. Om infrastrukturminister Åsa Torstenssons förslag upphöjs till lag kommer den möjligheten drastiskt att försämras.

Att någon annan än de nationella och statliga postföretagen i framtiden skulle kunna eller ens vara intresserade av att utföra samhällsuppdraget är inte troligt. Det är näst intill naivt att tro att marknaden ska lösa behovet av postservice i hela landet. Hade det varit möjligt borde det väl redan i dag, 16 år efter avregleringen, finnas fler företag än Posten som bedriver en rikstäckande postverksamhet.

De senaste åren har mängden post minskat, under förra året var minskningen dramatisk. Orsaken är att allt mer kommunikation sker med elektroniska medier. Stora postkunder ersätter pappersbaserad information med att låta sina kunder själva söka informationen via internet. De två huvudaktörerna på brevmarknaden har svårt att få verksamheten att gå ihop. Rationaliseringar och nedskärningar sätter redan nu hård press på de anställda.

Postens anställda är starkt engagerade i att ge en bra postservice. De accepterar att jobba under konkurrens men är trötta på att inte kunna konkurrera på lika villkor. Sedan posten avreglerades har de som jobbar på posten levt med ständiga nedskärningar. Det har satt dem under hård press. Nu ökar den pressen. Det gäller även för dem som jobbar hos konkurrenten Bring Citymail.

Näringsministern vill att posten ska vara ett vinstmaximerande företag som ska introduceras på börsen. Infrastrukturministern i samma departement lägger å andra sidan ett lagförslag som gör allt för att motverka detta. Näringsdepartementets schizofrena hållning till posten skapar osäkerhet om framtiden. Seko anser att Posten bör förbli statligt ägt och att omsorgen om service och de anställda går före både vinstmaximering och konkurrens av ideologiska skäl.

Lagförslaget förutser att det kommer en dag när marknaden inte längre kan upprätthålla en samhällelig postservice. Den nya lagen för oss med ett jättekliv allt närmare den dagen.

Politikerna står då inför valet att ta av statsbudgeten för att finansiera postverksamheten eller att dra ner på ambitionerna, till exempel att skrota övernattsbefordran av post. Vår gissning är att politikerna väljer att dra ner på kostnaderna, det vill säga sänka servicegraden.

När marknaden inte längre kan bära brevservicen ska den enligt lagförslaget ut på upphandling. Olika företag ska lägga bud på att sköta uppdraget. Lägsta bud vinner. Vi avvisar detta bestämt.

Upphandling är ett kostsamt, osäkert och krångligt sätt att sköta en samhällsservice på. Ett bättre alternativ är så kallade kompensationsfonder. Det innebär att alla aktörer, även de som inte har en rikstäckande verksamhet med postutdelning fem vardagar i veckan, bidrar till att finansiera den samhällsomfattande posttjänsten. Sådana fonder innebär en stabil finansiering och att brevtjänsten kan upprätthållas med nuvarande kvalitet. Det innebär också att det är brevmarknadens aktörer och inte, som i fallet med upphandling, skattebetalarna som bekostar brevservicen.

Brevmarknaden krymper men är fortsatt oerhört betydelsefull och uppskattad. Nio av tio öppnar posten det första de gör när de kommer hem. Åtta av tio vill få sina räkningar i brevlådan och lika många anser att det är viktigt att de själva bestämmer hur de kommunicerar med myndigheter och organisationer. De vill kunna välja det fysiska brevet.

Postgången, möjligheten att skicka och ta emot brev, är viktig för alla. En fungerande postgång över hela landet är en förutsättning för yttrandefriheten och demokratin. Den är allt för känsligt och värdefullt att helt lämnas åt marknadskrafterna.

För att värna dessa värden kräver Seko:

• att nuvarande servicenivåer för brev- och paketbefordran behålls

• att staten behåller sitt ägande av och utser Posten Norden som utförare av den samhällsomfattande posttjänsten

• att Posten Nordens förutsättningar att utföra uppdraget säkras genom kompensationsfonder

• att PTS roll begränsas till att vara tillsynsmyndighet

Vi uppmanar riksdagen att rösta nej till den nya postlagen.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut