Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Näringslivet förlorar på att inte ta vara på språken”

Sverige har ungefär dubbelt så hög andel flerspråkiga som Frankrike och Tyskland. Men en otillräcklig modersmålsundervisning gör att potentialen hos alla språken inte utnyttjas, skriver Språkrådet.
Sverige har ungefär dubbelt så hög andel flerspråkiga som Frankrike och Tyskland. Men en otillräcklig modersmålsundervisning gör att potentialen hos alla språken inte utnyttjas, skriver Språkrådet. Foto: Fredrik Sandberg/ TT

Outnyttjad potential. Svenska företag med internationella kontakter förlorar betydligt mer på uteblivna handelsavtal på grund av bristande språkkompetens än vad som är fallet i övriga EU. Samtidigt kan bara en av fyra kommuner erbjuda modersmålsundervisning till alla de elever som ansöker om det, skriver Språkrådet.

Rätten till modersmålsunder­visning är stark i Sverige. I den utbildningspolitiska retoriken har modersmålsundervisningens betydelse för flerspråkiga elever upprepats i decennier.

Ute på skolorna finns det dock fortfarande ingenting som tyder på att ämnet skulle vara viktigt.

Samtidigt gör Sverige en nationalekonomisk förlust genom att inte ta till vara och stimulera den språkliga kompetens som finns i landet. I en ny rapport från Språkrådet, Debatterad och marginaliserad – perspektiv på modersmål­undervisningen, visas på klyftan mellan retorik och praktik, och på Sveriges kluvenhet inför det mångspråkiga samhället.

En av fem elever i grundskolan har utländsk bakgrund och därmed rätt att få undervisning i sina modersmål enligt skollagen. Språklagen som har funnits sedan 2009 är också en tydlig markering av samhällets ansvar för att ge individen tillgång till sitt modersmål. I skolorna har dock skolämnena modersmål och svenska som andraspråk låg status och det råder stor brist på kompetenta lärare. Ända sedan modersmålsämnet infördes i slutet av 1970-talet har den officiella retoriken om modersmålets viktiga roll stått i bjärt kontrast till situationen för ämnet i skolan.

Näringslivet förlorar på att inte ta till vara flerspråkig kompetens. Forskning visar att svenska företag med internationella kontakter förlorar betydligt mer på uteblivna handelsavtal på grund av bristande språkkompetens än vad som är fallet i övriga EU. Eftersom Sverige har ungefär dubbelt så hög andel flerspråkig befolkning som Frankrike och Tyskland finns det här en stor outnyttjad potential.

Flerspråkighetsforskare har under decennier fört fram modersmålets positiva betydelse för kunskapsutvecklingen hos elever med utländsk bakgrund. Tillgång till språk handlar inte bara om rättigheter, utan också om likvärdighet.

Elever med utländsk bakgrund har överlag sämre studieresultat än elever med svensk bakgrund. I den senaste Pisa-mätningen var Sverige dessutom ett av de länder där skillnaden i skolresultat mellan 15-åringar med utländsk respektive svensk bakgrund var som allra störst. Detta är ett bottenresultat som har fått alltför lite uppmärksamhet i det allmänna Pisa-bruset. Resultatet är intressant oavsett om det beror på elevers bristande kunskap eller deras ointresse av provformen.

Språkrådets rapport visar att bara en av fyra kommuner kan erbjuda modersmålsundervisning till alla de elever som ansöker om det. Enkätsvaren i övrigt bekräftar problem som med jämna mellanrum beskrivs i Skolverkets och Skolinspektionens rapporter: brist på lärare, särskilt sådana med rätt kompetens, isolering från övrig undervisning och låg status. Svenska som andraspråk betraktas dessutom ofta som ett stöd för ”svaga” elever och inte som det självständiga skolämne det faktiskt är. En granskning som Skolinspektionen genomförde 2010 visade att det inte var ovanligt att lärare saknade en klar uppfattning om skillnaden mellan ämnet svenska och ämnet svenska som andraspråk.

Okunskapen är stor även bland föräldrar och elever. Det finns fortfarande en utbredd uppfattning om att modersmålsundervisningen är negativ för barns förmåga att lära sig svenska medan väletablerad forskning visar på mot­satsen. I Språkrådets enkät svarade nästan hälften av kommunerna att de anser att det är ganska eller mycket vanligt att föräldrar och elever väljer bort modersmålsundervisningen eftersom de tror att den kan bromsa eller hindra elever från att lära sig svenska.

Flerspråkiga elevers skolresultat kopplas alltmer ihop med behovet av mer undervisning i ”vanlig” svenska, medan satsningar på modersmålsundervisningen lyser med sin frånvaro.

En promemoria från 2013 om nyanlända elevers utbildning har bland annat föreslagit att nyanlända elever under sitt första år ska kunna omfördela sin undervisningstid från ett eller flera ämnen till förmån för ämnet svenska eller svenska som andraspråk. Förslaget går tvärt emot de slutsatser som skolmyndigheterna slår fast i sina granskningar av flerspråkiga elevers kunskapsutveckling: nyanlända elever behöver sitt modersmål jämsides med svenskan.

I en rapport från i maj i år konstaterar Skolinspektionen just detta: att undervisning för nyanlända elever är alltför ensidigt fokuserad på svenskämnet, och att eleverna inte får den studiehandledning på modersmålet som de behöver för att få tillräckligt stöd i sin kunskapsutveckling. En konsekvens av det är att eleverna halkar efter onödigt mycket i övriga ämnen. De blir sämre rustade för framtida studier och arbete.

Varför denna klyfta mellan styrdokument och praktisk verklighet? Medan engelskan har en stark ställning i Sverige diskuteras sällan behovet och värdet av kunskaper i andra mindre och/eller utomeuropeiska språk. Trots att man i den officiella retoriken länge har lyft fram värdet av mångfald och mångkultur saknas flerspråkiga perspektiv inom skolans värld. Föreställningen om en homogen befolkning ur ett etniskt, språkligt och kulturellt perspektiv är fortfarande stark i Sverige, trots att den demografiska situationen förändras.

För att klyftan mellan retorik och praktik ska minska måste attityden förändras på flera nivåer i samhället. Politiker behöver lyssna bättre på vad forskning och skolmyndigheter säger om flerspråkiga barns behov i skolan. Kommuner och skolor behöver anställa fler lärare och pedagogisk personal med flerspråkighetskompetens. Elever och föräldrar behöver dessutom bättre information om vikten av modersmålskunskaper också för kunskapsutvecklingen i övriga skolämnen.

Ett steg på vägen vore att föra in ett tydligt flerspråkighetsperspektiv i lärarutbildningen. Ett annat sätt är att i gymnasieskolan införa meritpoäng för studier i fler språk än de som ingår i ämnet moderna språk (exempelvis tyska och franska).

Modersmålsundervisningen är en central språkpolitisk fråga och därför en angelägenhet för hela samhället. Satsningar på modersmål och svenska som andraspråk skulle vara ett tydligt ställningstagande för det mångspråkiga samhället. Sådana satsningar är av yttersta vikt, inte minst i en tid då mångkultur som samhälls­ideal är på kraftig tillbakagång i Europa.