DN Debatt

”Nätbutiker och matkassar med alkohol bör förbjudas”

Beslagtagen alkohol i tullen, innan det så kallade Rosengrenmålet 2007 som öppnade för privatinförsel via nätbeställning. Nu föreslås en rad inskränkningar.
Beslagtagen alkohol i tullen, innan det så kallade Rosengrenmålet 2007 som öppnade för privatinförsel via nätbeställning. Nu föreslås en rad inskränkningar. Foto: LARS EPSTEIN

Svensk lag gäller. Det ska bli svårare och dyrare att beställa alkohol på nätet. I dag ­föreslår regeringens utredare skärpning av reglerna för privat­införsel. Svensk alkohol­skatt ska alltid betalas vid e-handel, och flera typer av nätförmedling – som ­genom ­vinklubbar och matkassar – bör ­förbjudas, skriver Jörgen Hettne.

Genom EU-domstolens dom i det så kallade Rosengrenmålet 2007 öppnades dörren för e-handel med alkoholdrycker i Sverige: Det innebär att svenska folket numera får beställa alkohol på nätet. Än så länge står e-handeln inte för några större volymer, men verksamheten är i högsta grad synlig och har bidragit till en markant ökning av alkoholreklam och olika former av erbjudanden och kampanjer. Vi kan nu gå med i vinklubbar och abonnera på vin, handla sprit i internetbutiker, få vin hemkört med matvaror, och vi översköljs ständigt med information om hur man får tag på billig alkohol. Detta är enligt alkoholforskare klassiska exempel på vad som händer om privata vinstintressen släpps in på en tidigare reglerad alkoholmarknad.

Alla dessa erbjudanden och verksamheter är dock inte lagliga. Många regler i alkohollagen respekteras inte. Vissa verksamheter innebär försäljning i Sverige i strid med detaljhandelsmonopolet och många kampanjer och erbjudanden utgör flagranta brott mot reglerna om alkoholreklam. Det är inte heller lagligt att låta bli att betala svensk alkoholskatt vid e-handel. Enligt alkoholskattelagen ska säljaren eller köparen betala skatten, beroende på vem som anordnar transporten. Den utländska alkoholen är alltså inte så billig som det ofta hävdas.

Den 9 januari 2014 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av relevanta delar för e-handel och hemleverans av alkoholdrycker. Den 1 februari 2014 tilldelades jag detta uppdrag. Utredningen har sett över dagens e-handel med alkohol och lagt fram flera förslag som syftar till att klargöra vad som är lagligt. Det handlar dock inte om en politisk bedömning, utan vad som framstår som en rimlig avvägning mellan de krav som följer av EU-rätten och den svenska alkoholpolitiken. I dag presenteras betänkandet Privat införsel av alkoholdrycker: tydligare regler i konsekvens med svensk alkoholpolitik (SOU 2014:58). I det följande redogör jag kortfattat för utredningens bedömningar och förslag.

De ändringar som infördes efter Rosengrendomen innebar inte att det blev fritt fram för en ny internetbaserad försäljningskanal till svenska konsumenter. Domen handlade om så kallad privatinförsel, det vill säga en möjlighet för privatpersoner i Sverige att för eget bruk införskaffa alkoholdrycker från andra EU-länder. Utredningen har analyserat vad som avses med möjligheten till privatinförsel och kommit fram till att det handlar om en privatpersons möjlighet att föra in alkoholdrycker för personligt bruk från ett annat EU-land med hjälp av en transportör som är oberoende av säljaren. Naturligtvis kan alkoholdryckerna beställas via internet, men säljaren måste alltså förbli i utlandet och får inte, genom bolag, med stöd av egen infrastruktur för försäljning i Sverige eller genom ombud, sälja alkoholdrycker till svenska konsumenter. En utländsk säljare av alkoholdrycker har enbart rätt att marknadsföra möjligheten till privatinförsel av alkoholdrycker enligt svensk lag, vilket bland annat innebär att särskild måttfullhet ska iakttas och att reklam- eller annan marknadsföring inte ska vara påträngande, uppsökande eller uppmana till bruk av alkohol.

En verksamhet som har växt fram på den svenska marknaden på senare tid är en form av förmedlingstjänster där olika aktörer i kommersiellt syfte förmedlar försäljning av alkohol från utlandet eller på annat sätt medverkar till sådan försäljning. Det handlar då främst om vinbutiker på internet som agerar i sitt eget eller välkänt varumärkes namn och dagligvarubutiker på internet som samarbetar med utländska företag som säljer alkoholdrycker. Detta är tydliga exempel på en utveckling som innebär att privata vinstintressen gör intåg på den svenska detaljhandelsmarknaden för alkoholdrycker. Utredningen anser att man, precis som i Finland och Norge, bör förbjuda sådan verksamhet.

På senare tid har också utvecklats leveransmetoder vid utlämning av alkoholdrycker till följd av privatinförsel som starkt kan ifrågasättas i ett alkoholpolitiskt perspektiv. Det kan handla om utlämning via lagerlokaler, på parkeringsplatser, utanför butikslokal med mera. Dessa metoder kan undergräva detaljhandelsmonopolets ställning och försvåra ålderskontrollen. Utredningen föreslår därför att alkoholdrycker som förs in i landet genom privatinförsel endast får levereras till den enskildes privata adress under tider då motsvarande drycker tillhandahålls av Systembolaget, det vill säga när alkoholdrycker finns tillgängliga i Systembolagsbutiker eller får levereras av Systembolaget genom hemleverans.

I Rosengrendomen klarlade EU-domstolen att det ska vara möjligt för privatpersoner i Sverige att för eget bruk införskaffa alkoholdrycker i andra medlemsländer. Någon alternativ försäljningskanal i Sverige, vid sidan av Systembolaget, var det aldrig fråga om. Det som domstolen riktade in sig på var begränsningar för konsumenter i Sverige att införskaffa alkoholhaltiga drycker i andra EU-länder, inte kommersiella aktörers förutsättningar att sälja och marknadsföra sådana drycker. EU-domstolen har, tvärtom, vid flera tillfällen bekräftat att det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker grundas på folkhälsoskäl och därför är förenligt med EU-rätten. Samtliga förslag som läggs fram syftar till att bringa e-handeln med alkohol i överensstämmelse med svensk alkoholpolitik, och går inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. De är därför förenliga med EU-rätten.

Med de förslag som utredningen lägger fram kan alltså svenska folket fortsätta att beställa alkohol via nätet, men det säkerställs att den svenska alkoholpolitiken får ett genomslag även här. Därmed hejdas också den utvecklingen som innebär en framväxt av nya privata vinstintressen på den svenska detaljhandelsmarknaden för alkohol, vilket på sikt kan undergräva detaljhandelsmonopolets ställning. Det skapas alltså ett klart och tydligt alternativ för e-handel med alkohol inom lagens ram. Kanske kan man säga att e-handel med alkohol därmed blir ”rumsrent”.