Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nationell insats krävs för att stoppa avfolkningen i norr”

Tillsätt samordnare. Befolkningen i Norrland minskar stadigt och om några decennier kan flera samhällen vara helt tömda på människor. Det är dags för regeringen att agera. Vi behöver en nationell samordnare för att stoppa avfolkningen i Norrland, skriver Ewa Back, ordförande i Norrlandsförbundet.

Under våren visade Sveriges Television ett reportage som beskrev att många samhällen i Norrlands inland är helt tömda på människor om 28–50 år. 1952 bodde det 128. 000 människor längs Ångermanälvens vindlande dalgångar. I år endast 63.000. Det väckte uppståndelse och insikter om att det är dags att ta frågan på allvar. Men vad händer sedan?

Norrlandsförbundet menar att regeringen snabbt bör tillsätta en nationell samordnare, med uppdrag att koordinera de nationella och regionala insatser som behövs för att först stoppa avfolkningen i Norrland och därefter verka för befolkningstillväxt.

Det kan göras genom en rättvis resursfördelning, genom satsningar inom infrastruktur, genom flytt och ökning av privata och offentliga arbeten, genom forskning, utbildning och innovationer med mera. Målet bör vara att stärka Norrlands och därmed Sveriges position i Europa och världen inom dessa områden.

En sannolik effekt blir att den extrema befolkningsökningen i Stockholm begränsas något de närmaste åren, vilket knappast är någon nackdel sett i ett samhällsekonomiskt och nationellt perspektiv.

Om vi väljer att göra en historisk tillbakablick ser vi att befolkningen i Norrland för länge sedan planat ut. Till exempel nådde Västernorrland sin befolkningstopp redan 1955.

I drygt två av tre kommuner i Norrland (37 av 54) minskar befolkningen 2012. För Norr- och Västerbotten växer befolkningen marginellt efter några års minskning. Norrland växer med 0,04 procent. Sverige med 0,8. Norrlands andel av Sveriges befolkning har sjunkit till 9 procent.

På sikt innebär det färre norrländska riksdagsledamöter, vilket sannolikt inte är någon fördel när statens resurser för investeringar ska fördelas. För att följa Sverige borde Norrland ha ökat med 6.700 personer förra året.

Urbanisering är en tydlig internationell trend, på gott och ont. Enligt Trafikverket är Stockholms geografi en särskild utmaning när regionen växer så snabbt som den gör. Infrastrukturen är nära ett kapacitetstak och den höga belastningen skapar problem med störningar i trafiken och begränsningar i service för dem som bor där.

Sett ur ett samhällsekonomiskt och nationellt resursperspektiv anser vi att det är rimligt att befolkningsökningen i Stockholm sker i något lägre takt framöver, så att bostäder, kollektivtrafik, förlossningsvård och annan service hinner anpassas till medborgarnas behov. Det bör därför finnas goda förutsättningar att hitta gemensamma plattformar för samverkan mellan Storstockholm och Norrland sett till respektive områdes behov och möjligheter.

Alla vill inte flytta till Stockholm. Om det fanns likvärdiga arbetsmöjligheter skulle en stor del av de norrlänningar som nu varje dag åker i någon av de två fullsatta bussarna till Stockholm, med avsikt att bosätta sig i huvudstaden, kunna företa en betydligt kortare arbetsresa. Den massiva koncentrationen av offentliga jobb i Stockholm kan åtminstone delvis förklara varför människor flyttar. Ur ett samhällsekonomiskt – men även individuellt – perspektiv vore det i många fall bättre att flytta jobben än att flytta människorna.

I dag bor drygt två miljoner människor i Stockholms län, vilket kan komma att öka till närmare tre miljoner om 20 år. I Norrland finns 1,2 miljoner människor. Om 20 år lär det vara färre om inget görs.

Befolkningsutvecklingen i Stockholm debatteras flitigt. De senaste åren har befolkningsökningen i Stockholm överträffat prognoserna och är bland de snabbaste i Europa. Det behövs stora infrastruktursatsningar för att klara trycket från den växande befolkningen. Stockholm har kanske redan nått sitt kapacitetstak. Det finns en bortre gräns för hur mycket förtätning en stad klarar av utan att viktig livskvalitet äventyras.

Några ekonomer hävdar att cirka 40 procent av Sveriges tillväxt fram till 2030 väntas komma från Stockholmsregionen. Därmed får tillväxtfrågan nationell betydelse. Norrlandsförbundet delar uppfattningen att tillväxten i Stockholm bör ses som en nationell fråga och att det krävs nytänkande kring hur den hållbara tillväxten ska formas. Utan tvekan finns alternativa sätt att skapa resurser och välstånd.

Det är högst rimligt att en betydligt större del av avkastningen av Norrlands naturtillgångar återinvesteras i just Norrland än vad som görs med nuvarande ordning. Det brådskar eftersom det redan nu är svårt att upprätthålla service i glesbygd och det saknas också tillräckliga resurser att underhålla gemensamma anläggningar som väg, järnväg och anläggningstillgångar. Norrland är beredd att ta sin del av ansvaret för den hållbara tillväxten.

Det är hög tid att på allvar ta tag i frågan om avfolkningen av Norrland. Problemen behöver en ordentlig genomlysning, analys och därefter systematiska åtgärder med uthållighet. De stegvisa förändringar som är nödvändiga ska genomföras med Sveriges bästa för ögonen, men med hänsyn tagen till lokalsamhällets behov och möjligheter.

Om tio till femton år kan det vara för sent, då kan många av de norrländska ortsstrukturerna ha fallit samman.

Norrlandsförbundet uppmanar därför regeringen: Tillsätt en nationell samordnare med uppdrag att koordinera och utveckla de insatser som behöver göras för att stoppa avfolkningen i Norrland!