Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nationella proven sänker resultaten i svensk skola”

Frågan är om inte den stora omfattningen av nationella prov leder till att eleverna faktiskt lär sig mindre, skriver artikelförfattarna.
Frågan är om inte den stora omfattningen av nationella prov leder till att eleverna faktiskt lär sig mindre, skriver artikelförfattarna. Foto: KATARZYNA KORZA / TT

Det tar 1.200 timmar bara att bedöma elevers provsvar i årskurs 3 och 6. Att bedömningarna är relativa är upprörande. Det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla göra genomgripande förändringar av de nationella proven, skriver 17 skolledare i Haninge.

Just nu är Sveriges skolor inne i slutskedet av nationella prov. I svenska, engelska, matematik, NO och SO har ett stort antal delprov fått vårterminen att i det närmsta vara helt upphackad. Till vilken nytta, kan man fråga sig. Många lärare går på knäna och räknar dagarna till sommarlovet. Under många år och vid flera olika tillfällen har lärare och rektorer påtalat de stora bristerna i de nationella proven. I medierna och direkt till Skolverket har proven kritiserats sakligt. Ändå har inget hänt, snarare har det blivit värre. Vi i Haninge har också deltagit i denna debatt för att få till en förändring. Skolverkets bemötande av den sakliga kritiken är problematisk, då den hindrar professionen från att bidra till att komma till rätta med de mest uppenbara bristerna. Det senaste exemplet var den 1 maj i Svenska Dagbladet, där Skolverket svarade på lärarna Ahlstedt, Norman och Västskär kritiska artikel rörande nationella proven (SvD 18/4 2014) med avsaknad av sakligt bemötande.

Vi ifrågasätter inte existensen av nationella prov (NP) men menar att provgruppernas sätt att konstruera proven i dag hotar institutionen nationella prov. Det finns väl fungerande alternativa lösningar till det provgrupperna väljer i samband med konstruktionen av NP. Vi menar också att NP:s nuvarande utformning sänker resultaten i svensk skola.

En uppskattning i Haninge kommun visade att bara att bedöma elevers provsvar av samtliga delprov av NP i årskurs 3 och 6 har tagit cirka 1 200 timmar. En annan summering visade att om samtliga frågor i delproven i matematik åk 6 läggs ihop och multipliceras med antal elever leder det till att en lärare ska bedöma totalt 2 400 elevsvar. Om 30 sekunder läggs ned på att bedöma varje svar skulle det innebära en bedömningstid på 20 timmar. En grundlig tidsstudie med klockning skulle med stor sannolik leda till en betydligt högre siffra. Lärare är olika erfarna när det gäller bedömning, vilket i sig spelar en avgörande roll för tiden när de sitter med ett berg av provsvar. Bedömning av de nationella proven är oerhört tidskrävande. Man ska heller inte glömma att läraren sedan ska sätta sig ned på sin kammare och analysera provresultatet för att fråga sig: vad är det eleven har visat upp för kunskaper gentemot kunskapskraven i Lgr 11, det vill säga kunskapsomdömet? I årskurs 6 sätts betyg utgående från kunskapsomdömena. För ett provresultat är inte detsamma som ett betyg.

Utöver detta ska lärare ha förberedelsetid, inläsning av lärarhandledning, inmatning av resultat och genomförande av provet. Det sistnämnda är oerhört tidskrävande. För att ta ett exempel behövde en skola i Haninge med två årskurs 3-klasser 12 pass om 60 minuter för att genomföra det muntliga provet i svenska och 12 pass om 40 minuter för att genomföra det muntliga provet i matematik. I grupper om 4 elever ska läraren observera och bedöma dessa samtal, samtidigt som någon annan ska hålla ordning på resten av eleverna i klassen. Det blir väldigt många timmar att bara genomföra de muntliga proven. Till detta ska läggas all tid som skolorna lägger ned på sambedömning, det vill säga att låta lärare sitta tillsammans och diskutera hur elevernas resultat ska bedömas.

Det är tid som inte bara tas från arbetsförlagd tid och förtroendetid, utan även tid som skolan avsätter för lärarna och där vikarier tas in, dels för att bespara lärarna en extremt hög arbetsbörda, dels för att de ska få möjlighet att göra likvärdiga bedömningar. Detta är inte bara ett ekonomiskt spörsmål utan en fråga om kontinuitet där den ordinarie läraren byts ut mot vikarier och där undervisningen inte håller samma kvalitet. Lägg därtill att eleverna i årskurs 3 hade 8 delprov utöver ovanstående i svenska som tog mellan 60 och 80 minuter att genomföra och 7 delprov utöver ovanstående i matematik som tog mellan 30 och 40 minuter att genomföra. Och värre är det i årskurs 6 och 9, mycket värre. Frågan är om inte denna omfattning av NP leder till att eleverna faktiskt lär sig mindre.

Det finns även en annan aspekt på nationella proven som är mindre smickrande och det är dess innehåll och konstruktion. Alltför många nationella prov är konstruerade med diskutabla sammanvägningssystem där bedömningen ska göras utifrån en relativ skala, till exempel NP i engelska i år 9: hur kom man fram till att poängsumman 36-66 motsvarar betygskriterierna för E? Dessutom är provfrågor dåligt ställda, men vi kan inte ge några exempel på det eftersom det är sekretess på de nationella proven i 5 år. Likaledes är matriser för kunskapsbedömning illa konstruerade, där provkonstruktören blandat in centralt innehåll i bedömningsmatrisen. Två helt olika delar av Lgr 11 blandas ihop. Centralt innehåll lägger fokus på det stoff som ska läras ut och kunskapskraven lägger fokus på vilka kunskaper eleven har lärt in. Vad centralt innehåll som ska in i bedömningsmatrisen över huvud taget är obegripligt.

Så vad föreslår vi att Skolverket borde göra?

Proven är omfattande och tar lång tid att genomföra. Det behöver inte vara så. Pisaproven är gjorda utifrån kunskapsstandardmodell och tar inte alls lika lång tid att genomföra. Nationella prov ska inte få ta mer än 3 timmar att genomföra.

Se över konstruktionen av de nationella proven. Det var länge sedan vi lämnade det relativa betygssystemet. Det är inte bara pinsamt att de nationella proven innehåller relativ bedömning, det är upprörande. Detsamma gäller bedömningshandledning och matriser. Ett tydligare material där inte saker blandas ihop är att önska.

Släpp sekretessen på de nationella proven. Kunskap är inte hemlig. Det måste finnas möjlighet att föra en offentlig, saklig diskussion för att förbättra proven. Det finns flera exempel från årskurs 6 och 9 i svenska där provfrågorna är oerhört dåligt utformade, men det går inte diskutera detta konkret utan att med exempel på vad som är fel i formuleringen, då bryter vi sekretessen.

Vi menar att det är dags för Skolverket att lägga bort prestigen och en gång för alla se över de nationella proven och göra genomgripande förändringar. Det är dags för nuvarande eller kommande regering att en gång för alla se över situationen kring de nationella proven.