Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

DN Debatt

”Nedlåtande pigdebatt ett arbetsmiljöproblem”

Ny forskning. Problemet för dagens hushållsarbetare är inte arbetet i sig, vad de gör eller hur de blir bemötta av kunderna. Däremot upplevs allmänhetens syn och den så ­kallade pigdebatten som nedlåtande. Denna nedlåtenhet är ett av hushållsarbetarnas viktigaste arbetsmiljöproblem, skriver forskarna Vesa Leppänen och Lars Dahlberg.

Den så kallade ”pigdebatten” har pågått i snart två decennier och var som mest intensiv i anslutning till att rutavdraget infördes 2007. I debatten jämförs ofta de anställda hushållsarbetarna med forna tiders pigor och med utsatta hushållsarbetare i andra länder som har helt andra arbetsvillkor.

Denna jämförelse är felaktig och nedlåtande och bidrar faktiskt till att skapa en dålig arbetsmiljö. En stor andel av de vitt anställda hushållsarbetarna trivs med sitt arbete, framför allt med kundkontakterna och flexibiliteten. Samtidigt upplever många att andra ser ner på deras arbete, vilket faktiskt betyder att ett stort arbetsmiljöproblem är allmänhetens syn.

De grundläggande arbetsvillkoren för de hushållsarbetare som är anställda i företag är helt andra än de som fanns för pigorna under 1900-talets början och de som gäller för många av de drygt 52 miljoner hushållsarbetare som enligt ILO finns i 117 av världens länder.

Forna tiders pigor var, liksom många av dagens hushållsarbetare i stora delar av världen, direkt anställda av familjerna, inneboende, saknade möjlighet att bilda familj, hade långa arbetstider, arbetade utspritt över veckans alla dagar och arbetet blandades ofta ihop med fritiden. Många arbetade med allehanda sysslor, både i lantbruket och i hushållet och med sådant som vi i dag kallar barn- och äldreomsorg.

De saknade socialförsäkringssystem i form av sjukpenning och föräldrapenning och möjlighet att ansluta sig till fackförening och a-kassa och de kunde inte söka hjälp hos arbetsmiljöinspektion, socialtjänst eller polis. Många hushållsarbetare internationellt är socialt isolerade, särskilt de som flyttat och inte kan språket i det omgivande samhället. Sådana arbetsvillkor leder ofta till olika former av utnyttjande.

När de moderna vitt anställda hushållsarbetarna blir kallade för ”pigor” ger det ett sken av att forna tiders arbetsvillkor fortfarande är aktuella. Detta är felaktigt och upplevs nedlåtande av hushållsarbetarna.

De moderna hushållsarbetarna har egna ­bostäder, egna familjer, är ofta anställda vid företag och dessa företag förhandlar med kunderna om betalning och arbetstider. De har reglerad lön, möjlighet att organisera sig fackligt och kan söka råd och stöd hos olika myndigheter. Och de har tillgång till föräldraförsäkring, socialbidragssystem, a-kassa, polis, arbetsmiljöinspektion och annat.

Nedlåtenheten kommer till uttryck också på ­andra sätt och även när ordet ”piga” inte används. Ett färskt exempel är SVT Rapports inslag om den ”fruimport” som vissa svenska män satt i system. Där sades att ”när en svensk man tar hit utländska kvinnor på löpande band i avsikt att med hot och våld nyttja dem som sex- och hushållsarbetare då är kärleken satt på undantag”.

Naturligtvis är denna ”fruimport” förkastlig, men även liknelsen mellan dessa kvinnors slavliknande situation och hushållsarbetarnas situation är beklaglig.

Men vilka är då hushållsarbetarna, vilket ­arbete utför de och hur trivs de? I två nyutkomna rapporter som handlar om hushållsarbetare som är anställda i företag med minst fem anställda visar vi att åtta av tio är kvinnor. En stor andel är inrikes födda och de har en högre utbildningsnivå än städare i allmänhet.

De kommer från arbetaryrken. Nästan alla har tidigare arbetat inom lågavlönade yrken med låga utbildningskrav, framför allt inom städning, vård och omsorg, restaurang och tillverkningsindustri. De vanligaste arbetsuppgifterna är storstädningar, flyttstädningar och fönsterputsning. En mycket liten andel utför omsorg, omvårdnad och hjälp med läxläsning.

Männen i branschen utför oftare traditionellt manliga arbetsuppgifter såsom trädgårdsskötsel, snöskottning och mindre reparationsarbeten medan kvinnorna oftare utför traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter. Drygt hälften arbetar heltid, till skillnad från 76,6 procent inom hela den svenska arbetskraften.

Samtidigt är det nästan sex av tio deltidsarbetande i hushållsbranschen som säger att de arbetar deltid därför att de till exempel studerar, inte kan arbeta mer av hälsoskäl eller har andra anställningar. Därför kan man säga att det är fyra av tio deltidsarbetande som är ofrivilligt deltidsarbetande.

I motsats till vad många verkar tro så är det påfallande många som trivs med sina arbeten. Ungefär nio av tio håller med om påståendet ”jag trivs med mitt arbete” och nästan åtta av tio säger att arbetet är roligare än de först trodde att det skulle vara. Det bästa, säger de, är kundkontakterna (att få hjälpa andra människor och få uppskattning för det de gör), självbestämmande och flexibilitet.

Det hänger samman med att många hushållsarbetare själva kommer överens med sina kunder om när de ska göra sitt arbete och sålunda har möjlighet att planera sina arbetstider så att de kan få ihop dem med vardagens olika krav. Vid intervjuer berättar de om hur de kan anpassa arbetet efter till exempel barnens fritidssysslor och egna läkarbesök.

Hushållsarbetarna är i allmänhet inte heller lika övervakade som anställda inom många andra yrken som står till buds för denna grupp. Med tanke på att många tidigare har arbetat inom yrken där de närmaste cheferna och/eller kunderna övervakat dem och nu slipper det, är det kanske inte särskilt förvånande att många trivs. Det verkar som att denna frihet tas för given av många journalister, debattörer, forskare och andra inom medelklassen.

Det är tydligt att nedlåtenheten är ett av hushållsarbetarnas viktigaste arbetsmiljöproblem. Mer än var fjärde uppger att påståendet om att andra människor ser ner på deras arbete stämmer ganska eller mycket väl. Mindre än fyra av tio säger att påståendet inte stämmer alls. Var tionde säger att de skäms över sitt arbete och inte vill berätta för andra vad de arbetar med.

Det betyder att ett av de viktigaste problemen för denna yrkeskår inte ligger i arbetet i sig, i vad de gör eller hur de blir bemötta av kunderna, utan i det synsätt som uttrycks offentligt i bland annat den så kallade ”pigdebatten”.

Vesa Leppänen, biträdande professor, högskolan i Kristianstad

Lars Dahlberg, fil.mag, högskolan i Kristianstad

 

Läs mer om rapporterna (externa länkar):

“Arbetsvillkor och trivsel bland anställda inom hushållsnära tjänster”

“Vilka arbetar med vita hushållstjänster?”

Ny forskning

Uppgifterna i artikeln kommer dels från rapporten “Arbetsvillkor och trivsel bland ­anställda inom hushållsnära tjänster” som publiceras i dag. Dels från rapporten “Vilka arbetar med vita hushållstjänster?” som publicerades för några veckor sedan. Rapporterna finnas att läsa på Högskolan Kristianstads hemsida (www.hkr.se).