Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Nilsson och Hammarberg utelämnar viktiga fakta”

Det är inte ovanligt att personer och ombud efter avslag i Migrationsöverdomstolen försöker få en fortsättning på avslutad rättsprocess genom att i media rikta hård kritik mot underinstansen, Migrationsverket. Detta sker i ärenden där oberoende förvaltningsdomstolar efter egna bedömningar inte funnit anledning att ändra Migrationsverkets beslut. I DN Debatt den 10 juli 2014 väljer kommunpolitikern Magnus Nilsson och utredaren Sven E Hammarberg att göra just detta i ett ärende där två personer inte gjort sannolikt, vare sig i under- eller överinstans, att de är från Syrien.

Migrationsverket vill besvara de frågor som debattartikeln väcker och tydliggöra det som författarna väljer att utelämna.

Först och främst kan konstateras att alla asylsökande som gör sannolikt att de kommer från krigets Syrien får skydd i Sverige. Antalet asylsökande från Syrien som fått skydd i Sverige sedan konflikten bröt ut är nu över 30.000. Ingen, inte heller personerna som artikeln handlar om, återsänds till Syrien.

Det följer av såväl nationell som internationell lagstiftning att en asylsökande ska visa varifrån han eller hon kommer. Om en asylsökande inte har möjlighet att genom dokumentation visa detta kan han eller hon göra sin hemvist sannolik genom sin berättelse.

När personen helt saknar kunskap om de mest grundläggande och vardagliga företeelser som finns i det land han eller hon kommer ifrån och inte heller kan lämna rimliga förklaringar därtill finns det anledning att ifrågasätta uppgifterna om personen verkligen kommer därifrån.

Det är viktigt att komma ihåg att det på flera håll i världen finns regioner där befolkningsgrupper med gemensamt språk bosatt sig över landgränserna. De aktuella ärendena handlar om yazidier som finns i ett stort område som sträcker sig över ett flertal länder, bland annat Syrien och Armenien. Detta försvårar bedömningen av varifrån de kommer när inga dokument har lämnats in och sökandenas uppgifter om sin tidigare hemvist saknar trovärdighet.

Migrationsverket kan erbjuda den sökande en språkanalys, som kan ge ytterligare stöd för den sökandes påstående och därmed göra att han eller hon uppnår beviskravet.

Om språkanalysen stödjer den sökandes påståenden ökar den enskildes bevisning och medför då i normalfallet att han eller hon att prövas mot den plats personen påstår sig ha haft hemvist. Om språkanalysen inte stödjer den sökandes påståenden så befinner sig den sökande i samma position som han eller hon befann sig i tidigare, det vill säga att han eller hon inte gjort sin identitet och hemvist sannolik.

Eftersom språkanalyser endast är en del av en samlad bedömning av sökandes uppgifter och aktuell och oberoende landrapportering om i detta fall det kurdiska områdena så har den engelska domen, som rörde ett somaliskt ärende i Storbritannien, endast marginell betydelse.

Det måste anses anmärkningsvärt att kommunpolitiker Magnus Nilsson och utredare Sven E Hammarberg inte med en enda mening i sin artikel lyfter upp frågan kring sökandes bevisbörda att göra sin identitet sannolik. Detta är en helt central del i migrationsrätten. Därutöver saknar artikeln alla former av hänvisning till annan aktuell lagstiftning och praxis från domstolarna.

Om en, från Migrationsverket fristående, migrationsdomstol inte funnit någon anledning att ändra Migrationsverkets beslut i ärenden där språkanalyser genomförts och att Migrationsöverdomstolen därefter inte funnit någon anledning att ta upp ärendet för ny prövning innebär det just att det inte finns några felaktigheter i ärendehanteringen eller i bedömningen från svenska myndigheters sida.

Debattörernas påståenden i DN Debatt kan dock inte tolkas på annat sätt än att de anser sig bättre på bevisvärdering än samtliga instanser i migrationsprocessen, inklusive migrationsdomstolarna.

Att via media diskvalificera svensk myndighetsutövning och rättsväsende utifrån en subjektiv åsikt byggd på en enskild rättskälla som rör förhållandet i ett annat land, och på en analys som debattören själv genomfört på uppdrag av en part i ärendet, känns inte seriöst när allt det som åberopats i artikeln har prövats och bedömts av svensk domstol.

Avslutningsvis kan noteras att samma Magnus Nilsson tidigare i år, i egenskap av kommunpolitiker, genom personliga kontakter försökt förmå enskilda tjänstemän på Migrationsverket att ändra beslutet i det aktuella ärendet. Detta efter avslutad rättsprocess. Med anledning av detta kan man undra om det reella hotet mot rättsäkerheten i migrationsärenden är när politiker försöker få underinstansen att gå emot bedömningarna som gjorts av en överinstans, vilka i detta fall är migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Välkommen att kommentera på DN Debatt
Nu kan du kommentera artiklar på DN Debatt via tjänsten Ifrågasätt. Kommentarer ska hålla sig till ämnet och hålla god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer. DN och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort inlägg vi bedömer som olämpliga.