Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

DN Debatt

”Nio punkter för att stoppa de sexuella övergreppen”

Gruppvåldtäktsmålet. Rättsprocessen om gruppvåldtäkten i Tensta visar att samhället och rättsväsendet brister i sin förmåga att hantera sexualbrott. Den låga andelen fällande domar tyder på en ovilja att döma för våldtäkt. Det är hög tid att vidta kraftfulla åtgärder, skriver representanter för Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund.

Den 15-åriga tjejen från det uppmärksammade gruppvåldtäktsmålet i Tensta har i veckan berättat om sina upplevelser i rätten. ”Jag vill inte förlora mot dem, jag vill visa upp för alla att det är fel” och ”Det är mig själv jag skyller på mest, eftersom jag var där” säger hon till radions P 1.

De motstridiga tankarna känns igen från de tusentals berättelser om sexuella övergrepp och våldtäkt som Sverige kvinno- och tjejjourers riksförbunds (SKR) 115 medlemsjourer tar emot varje år. En stark egen övertygelse om att det som skedde var fel krockar med omgivningens och rättsväsendets oförmåga att bekräfta detsamma, vilket leder till känslor av skuld och skam.

Vi gör det vi kan för att stödsökande ska känna tillit till och förstå sexualbrottslagstiftningen, men under rådande omständigheter är det svårt. SKR kräver därför:

1 Höj kompetensen inom rättsväsendet. I dag finns kompetensbrister inom rättsväsendet när det kommer till sexualbrott. I flera uppmärksammade fall har det också varit tydligt att rätten låtit rådande föreställningar om kön och sexualitet stå i vägen för en korrekt och objektiv bedömning. Följden blir att domstolarnas bedömningar inte stämmer överens med lagstiftarnas intentioner. Kunskapen om våldtäkt och sexuella övergrepp behöver stärkas inom hela rättskedjan, från enskilda poliser till domare i Högsta Domstolen. Utan förståelse för hur offer och förövare agerar och reagerar är det svårt att ge ett bra bemötande, göra en objektiv bedömning och ge och upprättelse till de som drabbats.

2 Satsa på att motverka övergreppen innan de skett. Den som vill motverka våldtäkter gör bäst i att gå till problemets kärna; föreställningar om män och killars sexualitet. Förväntar vi oss att killar ska gå igång sexuellt på att ha ett maktövertag? Att de har en sexualitet som är gränslös?

Att vara lojal med polarna, inte vika sig och vara ständigt kåt är exempel på typiska manlighetsnormer. Hur påverkar dessa enskilda killars benägenhet att säga ifrån när de deltar i eller bevittnar ett övergrepp?

Åtgärder inom rättsväsendet är helt nödvändiga, men i längden kan vi inte åtala oss ur det omfattande problemet med våldtäkter. Det behövs därför ett brett förebyggande arbete, inte minst inom skolan, som tar upp frågor om sexualitet och våld ur ett genusperspektiv.

3 Visa handlingskraft och ledarskap i arbetet mot sexuella övergrepp och våldtäkt. Det krävs en tydligare prioritering av sexualbrott inom polisen och övriga rättskedjan för att höja kvaliteten på utredningarna. Även justitieminister Beatrice Ask måste visa handlingskraft. Samtidigt som hela landet upprörts efter hovrättens friande domar efter gruppvåldtäkten i Tensta, valde Ask att ryta ifrån i en debattartikel där hon lovade att ”vidta kraftfulla åtgärder” mot snabblåneföretagen. Vi vill se samma ledarskap och politiska vilja i frågan om våldtäkt och sexuella övergrepp.

4 Tillsätt en haverikommission. Ett av de största problemen i Sverige i dag när det gäller våldtäkt är den låga andelen åtal och fällande domar. Av runt 6 000 våldtäktsanmälningar varje år leder bara runt 200–300 till fällande domar. Det är en åtalsfrekvens som är lägre än genomsnittet. År 2012 kom siffror som visar att andelen friande våldtäktsdomar ökade med 11 procentenheter år 2010 jämfört med året innan. Ett av tre åtal ledde till friande dom jämfört med omkring ett av 20 åtal i andra brottmål. Ett samhälle som vill vara ett rättssamhälle måste visa att en anmälan kan leda till upprättelse och en möjlighet att gå vidare. Det är hög tid att regeringen tillsätter en haverikommission för att granska orsakerna till att åtals- och lagföringsfrekvensen vid sexualbrott är fortsatt låg och till och med sjunkande. Det är ovärdigt ett samhälle med jämställdhetsideal att det är nästintill omöjligt att bli dömd för just det brott som till största del drabbar kvinnor och barn.

5 Rikta fokus på försvarsadvokaternas roll. Är det etiskt försvarbart och förenligt med försvarsadvokaternas uppdrag att uppmuntra unga misstänkta som visar ånger och skuld att ljuga så som framkommit om fallet i Tensta? Vad gör det med unga människor i förlängningen? Barn måste få en möjlighet att kunna gå vidare i livet och ta ansvar för sina handlingar. SKR bjuder härmed in Advokatsamfundet för att inleda en diskussion om försvarsadvokaternas roll i sexualbrottsmål.

6 Nyansera debatten i medierna. Nu räcker det med skrämselrubriker om överfallsvåldtäkter och annan slentrianmässig rapportering om våldtäkt. Media måste sluta spela på människors rädsla och i stället beskriva verkligheten som den ser ut. Den som vill göra relevant och betydelsefull journalistik bör gräva djupare i de verkliga problemen och orsakerna. Varför leder så få anmälningar till åtal och fällande dom? Varför prioriteras inte sexualbrott mer av polisen och övriga rättskedjan? Vilken roll spelar vår gemensamma syn på tjejers och killars sexualitet och handlingsutrymme i att män och killar utgör 98 procent av de som anmäls för våldtäkt?

7 Våga lyssna. Det krävs mod att berätta om sexuella övergrepp. Omgivningens ifrågasättanden och ryktesspridning är, tillsammans med erfarenheter från rättsystemet, en av anledningarna till att många kvinnor vi möter kallar tiden efter våldtäkten för ”den andra våldtäkten”. Vi som är grannar, kollegor, vänner och familj har ett ansvar att ta emot berättelser om sexuella övergrepp och våga lyssna. Vi får inte glömma att även killar utsätts, och då kan ha särskilt svårt att berätta och be om hjälp på grund av föreställningar om manlighet.

8 Öka möjligheterna att få samtalsstöd efter en våldtäkt. SKR:s erfarenhet är att det viktigaste för att kunna läka och gå vidare är tillgång till specialiserat stöd i form av stödsamtal och ibland också traumabearbetning. SKR vill att den som utsatts för ett sexuellt övergrepp ska ha rätt till kostnadsfritt samtalsstöd. Det behöver också bli lättare för SKR:s jourer att få långsiktigt ekonomiskt stöd för ett sådant arbete.

9 Inför samtyckesreglering. Ett rättsamhälle bör ha samtycke som utgångspunkt för personers sexuella integritet. SKR ställer sig därför bakom krav på samtyckesreglering då det kommer ha normerande verkan i samhället och stor betydelse för det förebyggande arbetet. Vi vill samtidigt understryka att en sådan förändring måste ske i kombination med våra åtta övriga krav. Det är viktigt att inte ha en övertro på att samtyckesregleringen i sig skulle leda till stora förändringar i rättsalarna. Troligtvis kommer fokus att fortsätta ligga på brottsoffrets beteende, med skillnaden att sådant som kan tolkas som samtycke lyfts upp särskilt.

Det har visat sig att vår nuvarande lagstiftning kan fungera bra eller dåligt beroende på domare och advokaters kunskap och förståelse för sexualbrott, vilket inte kommer förändras med en samtyckesreglering. Därför är och kommer obligatorisk utbildning vara av största vikt.

Att den låga andelen åtal och fällande domar inte förändrats oavsett de senaste årens lagförändringar talar sitt tydliga språk om oviljan att döma för våldtäkt. Sammantaget blir resultatet av alla konstaterade brister en negativ spiral både i rättstillämpningen och i det förebyggande arbetet mot sexuellt våld. Det anstår inte ett rättsamhälle att signalen till unga som utsatts eller riskerar att utsätta andra för sexuella övergrepp och våldtäkter är att dessa sanktioneras av hela samhället. Det är hög tid att vidta kraftfulla åtgärder.

Bakgrund: Tenstafallet


Sex tonårspojkar dömdes i Solna tingsrätt för en gruppvåldtäkt som ska ha skett i Tensta i mars. Pojkarna var mellan 15 och 17 år gamla, och dömdes i första hand för grov våldtäkt och försök till grov våldtäkt.
Domen överklagades, och den 27 september meddelade Svea hovrätt att samtliga de tidigare dömda frias. ”Målsäganden befunnit sig i en mycket utsatt situation men att det däremot inte är bevisat att hon befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd, skriver domstolen i en kommentar.
Den friande domen har väckt stor uppmärksamhet och mötts av protester från många håll. Den 1 juli ändrades lagtexten så att ”hjälplöst tillstånd” har ersatts med ”särskilt utsatt situation”, i syfte att utvidga tillämpningsområdet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.